Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Sperma, blod och stamceller efterlyses men unga män är ovilliga donatorer – Antti Lehtinens celler räddade ett barns liv

Antti Lehtinen i sitt hem.
Bildtext Antti Lehtinen, 24, donerade stamceller i fjol. Det räddade livet på ett barn med leukemi.

Unga män donerar sällan vävnad och celler och någon entydig förklaring till fenomenet finns inte. Studerande Antti Lehtinen från Kuopio räddade ett liv med sin stamcellsdonation.

24-årige Antti Lehtinen från Kuopio har donerat över sex liter av sina vävnader till medicinskt bruk. Lehtinen började ge blod under armétiden och har hittills gjort det tio gånger.

Stamceller har Lehtinen donerat en gång, våren 2020.

– Stamcellsregistret ringde mig och sa att just mina celler kunde hjälpa en allvarligt sjuk patient. Jag insåg genast mitt ansvar, säger Lehtinen.

Lehtinen reste till Helsingfors, där blodstamceller från benmärgen i hans bäckenben sögs ut.

Ett knappt år senare fick han ett anonymt, känslospäckat brev.

– Min donation hade räddat en liten pojkes liv. Det är svårt att beskriva känslan det gav mig, säger Lehtinen.

Antti Lehtinen läser ett brev vid ett bord.
Bildtext Stamcellsdonationerna sker anonymt. Lehtinen får inte veta vem som tagit emot hans stamceller, och mottagaren får inte heller veta Lehtinens identitet.

Fler unga män behövs – både ålder och kön är en fördel

Det råder brist på unga män som donerar blod, stamceller och könsceller.

– Ur fysiologisk synvinkel är unga män idealdonatorer på väldigt många plan. Det är synd att vi inte lyckas aktivera dem, säger forskningsprofessor Mika Gissler på Institutet för hälsa och välfärd.

Av alla drygt 115 000 finländare som årligen ger blod är under 40 procent män.

Ungefär 30 procent av de 55 000 personerna i Stamcellsregistrets är män. Och trenden är tydlig: Ju yngre åldersgrupp, desto mindre är andelen män.

Män får ge blod oftare än kvinnor, så om fler unga män gav blod skulle blodtjänsten i Finland ha en tryggare leveranssituation, säger Liisa Romo, kundchef vid Blodtjänst.

Om männen dessutom är unga har de potentiellt fler gånger på sig att ge blod än äldre män.

När det gäller stamcellsdonationer är män guld värda också av medicinska orsaker.

– Av förenlighetsskäl är det oftare män än kvinnor som passar som donatorer, säger överläkare Matti Korhonen vid Stamcellsregistret.

En person donerar blod i Helsingfors i maj 2020.
Bildtext Män får ge blod oftare än kvinnor. Trots det är andelen kvinnor som ger blod klart större.

Dansk sperma då de inhemska donerade könscellerna inte räcker långt

I fjol donerade 217 män könsceller, det vill säga sperma. Det täcker under en tredjedel av behovet inom fertilitetsvården i Finland.

Det här har lett till att största delen av kvinnorna får assisterad befruktning med hjälp av utländsk sperma, berättar Mika Gissler.

– Utländska könsceller används väldigt mycket, särskilt könsceller från Danmark. Men med tanke på barnets rättsskydd vore inhemsk sperma ändå ett bättre alternativ, säger Gissler.

Porträttbild av Mika Gissler.
Bildtext Unga män är ideala donatorer och det är synd att de inte aktiverar sig, säger Mika Gissler på Institutet för hälsa och välfärd.

Enligt lagen om assisterad befruktning har barnet rätt att få uppgifter om donatorns identitet då hen fyllt 18 år, om hen så vill. I Finland är det relativt lätt, säger Gissler, men om man använder sig av utländsk sperma blir det svårare.

Lagen togs i bruk år 2007 och är enligt Gissler en orsak till att unga finländska män inte donerar könsceller.

– Donatorn har inte någon underhålls-, arvs- eller umgängesskyldighet. Men det finns många män i 20-årsåldern som tycker att tanken på att en ättling senare kan knacka på dörren är främmande, säger Gissler.

Männens andel minskar

Under årens gång har man försökt få unga män att donera blod samt stam- och könsceller på många olika sätt, bland annat med kampanjer på mässor och i skolor, samt på sociala medier med hjälp av artister och influerare.

Det har dock inte gett önskat resultat. Andelen unga manliga donatorer är låg, och andelen har till och med sjunkit bland dem som ger blod.

– För tio år sedan var männens andel av dem som ger blod några procentenheter högre än nu. Dagens unga män har med andra ord inte samma iver att hjälpa som åldersgrupperna som nu gått i pension, säger Liisa Romo vid Blodtjänst.

Antti Lehtinen kotona.
Bildtext Antti Lehtinen är färdig att donera stamceller igen, om det behövs.

Antti Lehtinen tänker fortsätta ge blod så länge han får. Med de nu gällande åldersgränserna har han i teorin ännu 40 år på sig.

– Jag kan i princip också bli tillfrågad att donera stamceller en gång till. Och om jag har möjlighet att rädda ett liv så gör jag det, säger Lehtinen.

Det här är en bearbetad och översatt version av Yle Uutisets artikel Nuorilta miehiltä kaivataan spermaa, kantasoluja ja verta, mutta luovutushalua uupuu – Antti Lehtisen, 24, soluilla pelastettiin lapsen henki av Petri Karvinen. Bearbetningen är gjord av Veronica Bogomoloff.