Hoppa till huvudinnehåll

Kärnavfallet från Olkiluoto ska förvaras i 100 000 år

Men det finns fortfarande öppna frågor

Vi ska åka 450 meter ner under jorden. Här under Olkiluoto i Euraåminne finns ett myller av grottor, totalt cirka 7 kilometer. Allt för att radioaktivt kärnbränsle ska kunna lagras här.

Om två år, förutsatt att allt går enligt planerna, ska radioaktivt kärnavfall börja lagras här i urberget. Men det finns osäkerheter kring gjutjärnet som ska hålla bränslestavarna på plats.

När alla deponeringstunnlar har sprängts ska de ta emot totalt 6 500 ton uran. Arbetet med dem har bara börjat.

Det är bolaget Posiva som sköter slutförvaringen. Ett bolag som ägs av kärnkraftsproducenterna TVO och Fortum.

Onkalo fick byggnadstillstånd 2015 och sen dess har man grävt här.

Posiva kommer ännu i år anhålla om drifttillstånd. Strålsäkerhetscentralen STUK har meddelat att det tar minst två år att gå igenom ansökan.

Om STUK inte har något att invända kan regeringen ge grönt ljus.

I början av 2025 kan kärnavfall skickas ned hit för lagring. Finland blir först i världen med att slutförvara kärnavfall.

Efter fem kilometer är vi framme. Här lagras kapslarna med kärnavfall innan de förs ut till deponeringstunnlarna.

Golvet här är förstärkt och lagerutrymmet har extra tjocka väggar.

I deponeringstunnlarna sänks kapslarna ned i sådana här hål.

Varje år ska 36 kapslar lagras.

 

Arbetet ska utföras av en robot.

När alla kapslar är på plats i tillsluts tunneln med bentonitlera. Och sen ska de ligga här orörda i 100 000 år.

Kapslarna består av 3 delar: Först bränslestavarna som fyllts med kärnbränsle. De placeras i en gjutjärnsform som sedan omsluts av en kopparkapsel.

Kopparkapseln är fem centimeter tjock och det anses vara tillräckligt för att klara av att koppar korroderar. 

Det finns forskare som anser att korrosionen kommer att ske på bara 1 000 år istället för på 100 000 år.

Men Hannu Hänninen som är professor vid Aalto-universitet och sakkunnig vid det svenska Kärnavfallsrådet, säger att den forskningen bygger på gamla forskningsresultat.

Kopparkvaliteten var sämre än dagens kopparkapsel och forskningstekniken har utvecklats.

― Hannu Hänninen professor vid Aalto-universitet

Helt problemfria är kapslarna ändå inte. Och svenska Kärnavfallsrådet rekommenderar att nya tester görs.

Det finns också osäkerheter med gjutjärnsdelen. Flera olika försprödningsmekanismer kan uppstå.

Idag finns inte den slutgiltiga specifikationen för vilka gjutjärnets egenskaper ska vara. 

― Hannu Hänninen professor vid Aalto-universitet

Ett exempel är att gjutjärnet kan föråldras. Ny forskning visar att gjutjärnet blir sprödare om det utsätts för förändringar i berggrunden.

Om det sker flera förskjutningar i berggrunden kan det i värsta fall leda till att kapselns inre del går sönder.

― Ville Björklund doktorand vid Aalto-universitet

Kapslarna ska placeras  på cirka 450 meters djup i tunnlar där berggrunden inte har några sprickor i berget. Därför är man inte orolig på Posiva.

Sådana förhållanden är extrema och oväntade och har därför ingen betydelse. Och vad som händer här på marken påverkar inte kapslarna där nere.

― Tiina Jalonen utvecklingsdirektör Posiva

Men har det forskats tillräckligt?

Man kan aldrig säga att man har forskat tillräckligt.

― Tiina Jalonen utvecklingsdirektör Posiva

Strålsäkerhetscentralen STUK ser säkerheten ur ett helhetsperspektiv.

Säkerheten ska vara så robust att enskilda fenomen eller forskningsresultat inte alltid betyder mera forskning. Men det avgörs i samband med att vi granskar driftansökan.

― Jaakko Leino direktör, avdelningen för övervakning av  kärnavfall och kärnmaterial, STUK

Nu lagras kärnavfallet tillfälligt i detta mellanlager. Det är förbrukat bränsle från kärnkraftverken Olkiluoto I och Olkiluoto II.  (Bild TVO)

Härifrån ska kärnavfallet flyttas till inkapslingsanläggningen. (Bild TVO).

I den här byggnaden som snart når taklagshöjd ska kapslarna fyllas med kärnavfallet. Det mest intressanta rummet här är påfyllningsstationen.

Väggarna här är av kraftig betong och aluminium. Allt för att strålningen inte ska komma ut.

Här sätts bränslestavarna in i gjutjärnsformen, som sänks in i kopparkapseln, svetsas fast och forslas 450 meter rakt ner i berggrunden.

Att vistas här blir snart livsfarligt.

Nere i grottan forstätter arbetet. När allt är färdigt ska robotar ta hand om transporterna av kapslarna med radioaktivt avfall.

Dags att lämna grottan medan det ännu går.

Uppdaterad 25.10.2021 10:47.