Skadegörelsen vid Korsholms högstadium tar tid och resurser: "Min största oro är att det här blir det nya normala"

Korsholms högstadium upplever en våg av vandalism som eskalerar. De enskilda fallen kräver mycket tid och stora resurser att reda ut, säger rektor Pia Blomqvist och hoppas på en god dialog med hemmen.

Vandaliserade toaletter, strömbrytare och eluttag som skruvas bort, försvunna brandsläckare och tangentbord, och därtill sönderslagna cyklar, mopeder och bilar.

Det här är exempel på skadegörelse som drabbar Korsholms högstadium just nu och i fredags valde rektor Pia Blomqvist att kontakta hemmen med ett Wilma-meddelande. Hennes förhoppning är att locka vårdnadshavarna med i en dialog om det som sker i skolan.

- Vi märker av en oro bland eleverna och den här oron tar sig uttryck i att de förstör hemskt mycket saker här på skolan. Det är fråga om medveten skadegörelse som vi måste reda ut, säger Blomqvist.

De här fallen kräver mycket tid och stora resurser att reda ut, berättar Blomqvist. Även ekonomiskt har skadegörelsen betydelse.

- Det blir dyrt att fixa och reparera. Och det här är medel som vi gärna skulle använda till något trevligare.

Disciplinära följder för elever

I de fall där man lyckas reda ut vem som ligger bakom skadegörelsen kan eleven få ersätta skadan, men det lyckas inte alltid.

I skolan finns några övervakningskameror och i en del av fallen har de varit till hjälp då man rett ut vem som gjort sig skyldig till vandalismen, men inte i samtliga fall.

Varje enskilt fall försöker skolan ändå reda ut så gott det går, berättar Blomqvist. Först försöker man klargöra vad som hänt och vem som varit inblandad. Därefter blir det samtal med rektorn och från skolan kontaktar man också hemmet.

- Det kan bli disciplinära följder, men också att ersätta skadan eller städa upp efter sig är vanligt, säger Blomqvist.

Har ni polisanmält något av fallen?

- Där väljer jag att inte svara, jag vill inte kommentera enskilda ärenden.

Ungdomar uppmanas att förstöra eller stjäla

Samtidigt vill Blomqvist poängtera att syftet med det wilma-meddelande som sändes ut till föräldrarna i fredags inte alls är att skyffla över ansvaret på dem.

Tvärtom så poängterar hon att skolan har ansvar för det som händer på skolan och ska hålla koll på ordningen där. Samtidigt hoppas hon på en god dialog med hemmen kring det som pågår.

- Vi vill väcka en diskussion och engagera hemmen. För fritiden och skolan påverkar varandra, skolan är inte en enskild satellit utan där finns en koppling till fritiden och hemmen.

Blomqvist berättar samtidigt att det - då man rett ut aktuella fall vid skolan - har kommit fram att det i bakgrunden bland annat finns en utmaning på TikTok som går ut på att förstöra eller stjäla saker från skolan.

Hon konstaterar att de sociala medierna är ungdomarnas vardag, kanalerna snurrar dygnet runt och även om telefonerna inte får användas på lektionstid så åker de fram genast det blir rast.

- Vi märker ju att diskussionerna som går på de kanalerna också påverkar hur eleverna upplever sin skoldag och hur de funkar i grupp här i skolan, så de sociala medierna påverkar nog rätt mycket.

- Det är en naturlig plattform för eleverna, det är där de vistas och där händer det mycket grejer, tillägger Blomqvist.

"Vänta på nästa trend"

Samtidigt bör man vara försiktig med att låta den här typen av nyheter göra att man helt dömer ut ungas användning av sociala medier.

Erika Strengell är ungdomsinformatör på portalen Decibel.fi. Hon önskar att vi kan se fördelarna med sociala medier när vi diskuterar beteenden på nätet.

För många är sociala medier en plattform att hålla kontakt med vänner och få utlopp för kreativitet.

- För många ungdomar är nätets varande en del av det allmänna varandet, det är en del av deras liv och det är ett sätt att hitta folk som har likadana intressen och det kan minska på ensamheten, därför ska vi inte se nätet som enbart negativt, säger Strengell.

När det gäller olika utmaningar påminner Strengell ändå om betydelsen av att tänka efter.

- Man måste ju inte hoppa på alla trender, de kommer ju och går hela tiden. Missar du en trend kommer flera. Det är viktigt att tänka långsiktigt, känns något inte som en bra idé - gör det inte - det kan ge långsiktiga konsekvenser, säger Strengell.

Strengell upplever att många unga är oroade över att de kan missa något viktigt om de inte hänger på sociala medier. Hon uppmanar vuxna att hålla en öppen dialog med ungdomarna om sociala medier och innehåll, då är det också mest troligt att det går att diskutera när problem uppstår.

- Var med på ett hörn, och visa intresse för det som de gör. Då är det mera troligt att de berättar när något händer som inte är så bra. Då har du större chans att rådgöra med dem och säga att det här inte är en så bra grej, säger Strengell.

Pandemin en delorsak

Under hösten har det rapporterats om oroligheter i flera skolor på olika håll i Österbotten. På ungdomsportalen Decibel kan man också urskilja en viss oro.

- Det som återspeglar sig i frågor till oss är en frustration och en hopplöshet som har lämnat efter pandemin, berättar Strengell.

Också rektorn i Korsholms högstadium Pia Blomqvist tror att pandemin spelar en roll i den oro som nu syns i skolan.

- Det finns en uppdämd känsla hos ungdomarna efter alla de här inställda evenemangen, att de inte har annat att göra.

Samtidigt är det enligt Blomqvist nog bara en delförklaring.

- Jag tror inte att det är hela sanningen.

Blomqvist påpekar att Korsholms högstadium, med sina drygt 600 elever, också har väldigt många ungdomar som sköter sig alldeles ypperligt.

Hur orolig är du över den här utvecklingen, är det här något tillfälligt eller är det något man bör ta på stort allvar?

- Jag tänker att man nog behöver ta det på allvar. Det är säkert en tillfällig svacka, men det finns en tendens att det sprider sig och min största oro är att det här ska bli det nya normala.

Av den här anledningen vill man från skolans sida nu försöka dra en gräns och markera att skadegörelse absolut inte är okej. Detta får inte bli så utbrett att det blir accepterat.

- Nu har det gått för långt. Vi behöver backa och det behöver vi göra gemensamt, säger Blomqvist.