Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vårdtjänsterna i Finland både dyrare och svårare att få än i övriga Norden

En sjukskötare fotograferad nerifrån medan hon går i en sjukhuskorridor.
Bildtext Långa vårdköer och höga vårdavgifter gör den finländska vården dyr och mer otillgänglig i nordisk jämförelse.

Högre utgifter och sämre tillgänglighet - så placerar sig de finländska vårdtjänsterna jämfört med övriga Norden.

En färsk rapport (på finska) av forskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Åbo universitet har jämfört hälso- och sjukvårdskostnaderna för privata hushåll i Europa, och speciellt i Norden.

Rapporten utgör Finlands landrapport i en internationell jämförelse av världshälsoorganisationen WHO. Rapporten är ny i sitt slag och sammanställer statistik för åren 2006, 2012 och 2016 för att jämföra vårdkostnaderna i olika länder.

Finland har Nordens längsta köer och högsta vårdavgifter Rapport: Finlands vård är dyrare än övriga Nordens - Spela upp på Arenan

Högre lagstadgade vårdavgifter

Finländska hushåll betalar mera för hälso- och sjukvårdstjänster i form av klientavgifter och självriskandelar än man gör i de övriga nordiska länderna.

År 2016 gick i medeltal ungefär 4 procent av hushållens utgifter till vårdkostnader, det vill säga 623 euro i året. Mest gick pengarna åt till läkemedel, tandvård och öppenvårdstjänster.

Men det är speciellt självriskandelen på receptbelagda läkemedel och klientavgifterna för hemvård och serviceboende som finländare betalar mera för jämfört med övriga Norden.

Delvis regleras de här utgifterna genom politiken, det vill säga det är via politiken som utgifterna går att dämpa, säger Jussi Tervola, forskningschef på THL.

Tervola menar alltså att politikerna i Finland inte har stävjat utgiftsökningen inom vården i samma takt som man gjort i en del andra länder.

Svårare att få de tjänster man behöver

Förutom att finländare betalar mer, är tjänsterna också mindre tillgängliga här än i övriga Norden och i hela Västeuropa. Orsaken är både de höga avgifterna och vårdköernas längd.

I Finland visar enkäten att tillgänglighetsproblemen främst beror på de långa vårdköerna, säger Tervola.

Speciellt bland låginkomsttagare är det relativt vanligt att tjänsterna inte är tillgängliga, det vill säga att en person inte fått den service hen behövt. Bland hela befolkningen har 5 procent upplevt att de inte fått den service de behöver, medan medeltalet i EU är 2 procent.

De långa vårdköerna är någonting som regeringen försökt råda bot på genom att förkorta vårdgarantin för icke-brådskande vård från 3 månader till 7 dagar.

Att förbättra tillgången till vårdtjänster är också det huvudsakliga målet med social- och hälsovårdsreformen.