Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Lokalt företag får statliga miljöpengar för att bygga våtmarker i Pojo: ”Vi vill visa att vi kan ta hänsyn till vattenskydd”

Uppdaterad 26.10.2021 12:29.
En bäck med mycket brunt höstgräs runt kanterna.
Bildtext Dalkarbybäcken i Pojo i oktober 2021. När det regnar häftigt faller det ner jord från kanterna. Dessutom rinner det vatten från banvallen en bit längre bort.

Familjeföretaget Ajalin är det första företaget i Nyland, kanske hela Finland, som beviljats statliga vattenskyddspengar. Det är pengar som ofta brukar gå till miljöskyddsorganisationer, men nu ska företaget på eget initiativ planera och bygga våtmarker i Pojo.

Dalkarbybäcken i närheten av Bollsta i Pojo är ett av de projekt som fått vattenskyddspengar av Miljöministeriet, via Närings-, trafik- och miljöcentralen. Det är Familjeföretaget Ajalin som ansökt om pengar och också beviljats 40 000 euro.

Företaget ska i början av nästa år bygga två våtmarker i Pojo, i närheten av Dalkarbybäcken. Bäckens bottentrösklar ska förbättras med sållad natursten.

En bäck som nästan vuxit fast, höstlöv och högt brunt gräs. Man ser också lite av ett stort rör, en vägtrumma.
Bildtext En bit framför vägtrumman finns en gammal bottentröskel. Den syns inte på bilden, men är byggd så att fiskar har svårt att komma över när det är lägre vattennivåer i Dalkarbybäcken.

I närheten av bäcken finns inga sjöar som kan jämna ut större vattenflöden; det är ett lerigt område och bland annat vid häftiga regn åker näringsämnen ner i Dalkarbybäcken och i förlängningen spolas de ut i Pojoviken.

Jobb vid banvallen väckte tankar om att skydda ett större område

Våtmarkerna fungerar så att de jämnar ut vattenflödet. I botten av dem samlas jord och näringsämnen som annars skulle rinna vidare ut i Östersjön.

Också jordbruk gynnas när åkrarna inte täcks av vatten.

Familjeföretaget Ajalin jobbar inom infrastrukturbranschen. De bygger bland annat vägar och tunnlar. De senaste åren har företaget bland annat förbättrat dräneringen av kustbanan, det vill säga järnvägen mellan Åbo och Helsingfors.

:n man och en kvinna i neongula arbetsrockar står ute vid en liten bäck med mycket sly runt. De åekar mot samma håll. Vad de pekar mot, vet man inte.
Bildtext I den riktningen, ungefär en halv kilometer längre bort går järnvägsspåret mellan Åbo och Helsingfors. Där har Familjeföretaget Ajalin jobbat i cirka två år. På bilden ser du Tommi Knaapinen, vd för Ralf Ajalin och företagets miljöchef Elina Erkkilä.

Banvallen har stabiliserats och vatten leds effektivare bort från järnvägen, men i stället blir det problem en bit längre bort.

– Vi vill visa att vi kan ta hänsyn till vattenskyddsgrejer, när vi bygger olika infraprojekt, säger Tommi Knaapinen som är verkställande direktör vid Familjeföretaget Ajalin.

:n man i neongul arbetsrock tittar i kamera och ler. Utomhus, sol och blå himmel. Höst.
Bildtext Tommi Knaapinen säger att företag inom infrastrukturbranschen förknippas med krossgrus, järn och betong, men han vill också att de ska förknippas med miljötänk i framtiden.

Företaget har funderat en hel del på miljöskydd och därför anställde man en expert på miljöfrågor.

Det blev evolutionsbiolog Elina Erkkilä, som tidigare har jobbat med bland annat vattenskyddsfrågor på Världsnaturfonden, WWF.

Sedan drygt ett år tillbaka jobbar hon som miljöchef på företaget.

Det har pratats mycket hur vårt jord- och skogsbruk leder ut näringsämnen i vattendragen och Östersjön, men väldigt lite hur stor inverkan företag inom infrabyggande har på våra vattendrag

― miljöchef Elina Erkkilä, Familjeföretaget Ajalin

Elina Erkkilä ser företag som en ny resurs som, vid sidan av miljöorganisationer, kan hjälpa naturen att återhämta sig.

– Det har pratats mycket hur vårt jord- och skogsbruk leder ut näringsämnen i vattendragen och Östersjön, men väldigt lite hur stor inverkan företag inom infrabyggande har på våra vattendrag, säger Elina Erkkilä som hoppas att fler företag kunde satsa på miljöexperter.

Hon tycker det är fint att Miljöministeriet och NTM-centralen beviljade företaget vattenskyddspengar.

Det var ganska mycket pappersarbete bakom de beviljade vattenskyddspengarna, något Erkkilä är van vid från att ha både planerat och byggt våtmarker och fisktrappor under sin tid på bland annat WWF.

En kvinna med mössa och neongul arbetsrock tittar in i kameran och ler.
Bildtext Elina Erkkilä bytte jobb från en miljöorganisation till ett företag som jobbar med stora grävmaskiner och långtradare. Nu hoppas hon att andra företag tar modell av Raseborgsföretaget och börjar ansöka om pengar till miljöskydd. Det går också bra att samarbeta med miljöorganisationer, tipsar hon.

Pengar för vattenskydd borde ingå i alla infraprojekt

Ett större mål skulle enligt Elina Erkkilä vara att förändra systemet; i stället för att bevilja pengar för enskilda projekt, borde det reserveras pengar för vattenskydd i alla infraprojekt när en budget görs upp.

– Vi måste anpassa samhället till klimatförändringar och förebygga framtida översvämningar med fyllda källare, avstängda vägar med mera, säger miljöchef Elina Erkkilä och tillägger att vatten och vattenskydd är en angelägenhet som berör alla.

Men vi återvänder till nuläget och vattenskyddsprojektet i Pojo. Tommi Knaapinen, vd för Familjeföretaget Ajalin, säger att det inte har varit aktuellt att involvera Trafikledsverket i byggandet av våtmarker, i alla fall inte den här gången.

– För två år sedan när vi började jobbet med att stabilisera kustbanan, så märkte vi att om det regnade för mycket så innebär det problem för banan. Då började man traditionellt fundera på att göra djupare diken och gräva ner större trummor för att leda bort vattnet, men personligen var jag inte riktigt nöjd med en sådan här lösning, säger Tommi Knaapinen.

EN bäck med mycket brunt och grönt gräs runt kanterna och delvis i vattnet.
Bildtext Den dagen Yle Västnyland är på plats vid Dalkarbybäcken är vattnet ovanligt klart, säger både Tommi Knaapinen och Elina Erkkilä.


Knaapinen, som själv bor några kilometer från området, tog kontakt med markägaren och så föddes tanken på en våtmark på markägarens åker.

– Det här diskuterade vi sedan med Trafikledsverkets chefer och de förstod behovet genast. Här i vårt finländska system är det ändå svårt att ta in något nytt och involvera ett större område i ett projekt som redan pågår. Det var alltså inte möjligt att få in vattenskyddet i deras projekt, men de stödde nog vår tanke, berättar Tommi Knaapinen.

Därför blev det företaget, som via sin miljöchef ansökte om pengar.

Man beslöt samtidigt att man vill åtgärda problem med översvämningar på ett större område.

Vattenskyddspengar täcker knappt halva kostnaden

Företaget har alltså beviljats 40 000 euro av NTM-centralen för att skydda området kring Dalkarbybäcken, hela arbetet beräknas kosta drygt 80 000 euro.

– Det är ett svårt område och vi kommer att behöva stora maskiner i flera veckor och sedan måste leran föras bort, säger Knaapinen.

Kostnaderna som överstiger vattenskyddspengarna tas från företagets konto.

– Jag tycker det är motiverande att vi också bygger åt andra än för de människor som vill snabbt till Åbo, säger Tommi Knaapinen med glimten i ögat som hälsning till de fiskar, djur och växter som han hoppas att gynnas av de blivande våtmarkerna i Pojo.

Här kan du lyssna på hela intervjun med Tommi Knaapinen och Elina Erkkilä:

Diskussion om artikeln