Hoppa till huvudinnehåll

Sport

"Man måste välja vem man ska diskriminera" – ny utredning visar stora fördelarna för transkvinnor i damklassen och forskare ser bara en rättvis lösning

Uppdaterad 20.10.2021 08:52.
Laurel Hubbard jublar efter sitt lyft i OS.
Bildtext Laurel Hubbard blev i somras den första transkvinnan att tävla i OS i damklassen då hon ställde upp i tyngdlyftning.

Man måste välja vem man ska diskriminera, sammanfattar forskaren Tommy Lundberg problematiken kring transkvinnor i idrottens damserier. Forskningen visar att nuvarande regelverk inte håller måttet.

– Många idrottsorganisationer pratar fortfarande om att försöka balansera rättvisa och inkludering, men sanningen är att det inte går att balansera. Det är helt omöjligt. De två går inte hand i hand.

Tommy Lundberg är rak i sin ståndpunkt. En av idrottens mest brännande frågor för tillfället har ingen lösning som skulle tillfredsställa alla.

Ålandsbördiga Lundberg är forskare på Karolinska institutet i Stockholm och har forskat i transkvinnor inom idrotten.

– Det har blivit mer och mer tydligt att det finns ett ganska stort problem. Och det är ett unikt problem som i de flesta idrotter inte kommer att ha en lösning där alla är nöjda.

Lundberg diskuterade frågan i radioprogrammet Slaget efter tolv tillsammans med fotbollsspelaren Linda Sällström och Saara Norrgrann som är sakkunnig inom jämställdhetsfrågor på Finlands Svenska Idrott FSI:

Reglerna håller inte för granskning

Grundfrågan är på vilka villkor transkvinnor ska få delta i idrottens damklass. I dagsläget tillämpar de flesta idrotter den internationella olympiska kommittén IOK:s regelverk, där transkvinnor måste uppvisa testosteronnivåer på under 10 nanomol per liter under 12 månaders tid för att få tillträde.

Grovt taget brukar testosteronvärdet hos manliga idrottare ligga kring 10–40 nanomol per liter och hos cis -kvinnor under 2. Transkvinnor måste i allmänhet genomgå hormonbehandlingar för att sänka sina testosteronvärden.

Vad betyder termerna?

Transpersoner: Personer som identifierar sig eller uttrycker en annan könsidentitet än den som tilldelades personen vid födseln.

Cis -person: En person vars könsidentitet är inom normerna för det kön som registrerades vid födseln.

Könskorrigering: Den process en transkönad person går igenom för att ändra sitt juridiska kön. Processen kallas ofta för "könsbyte", vilket är missvisande eftersom en transkönad person inte byter kön utan korrigerar kroppen och ändrar sitt juridiska kön.

Juridiskt kön: Det kön en person har inför lagen det vill säga det kön som står att läsa i ditt personnummer. En transkönad person kan under sin könskorrigeringsprocess ansöka om nytt personnummer.

Källa: Regnbågsankan

Enligt Lundberg visar forskningen att de nuvarande gränsvärdena inte bidrar till en rättvis situation. IOK:s regelverk uppdaterades senast 2015 och sedan dess har kunskapen kring hormonbehandlingens effekter ökat.

– Effekterna från behandlingen är ganska marginell på 12 månader. Vi pratar om en 5-procentig minskning i muskelmassa, och skulle man implementera intensiv styrketräning under den tiden skulle man antagligen kunna minimera det ytterligare.

I genomsnitt skiljer 30–40 procent män och cis -kvinnor i muskelmassa. Lundberg konstaterar att det i dagsläget finns tillräcklig forskning för att med säkerhet slå fast att den differensen inte raderas ut med nuvarande regler.

– Man måste i princip välja vem man ska diskriminera, antingen kvinnorna som har rätt till en skyddad damkategori fri från manliga fördelar, eller transkvinnor som inte får tävla i den kategori som stämmer överens med deras upplevda könsidentitet.

Se Sportlivs minidokumentär om höjdhopparen Jade Nyström och vardagen som tonårig transidrottare:

I centrum för den manliga fördelen i muskelmassa och styrka står puberteten. Ifall en transkvinna genomgått en manlig pubertet är övertaget till cis -kvinnor svårt att utjämna.  

– Det funkar inte så att man trycker ner testosteronet under en viss period och sen blir allting som könet man identifierar sig med. Antingen har man gått igenom en manlig pubertet och haft nytta av testosteronet, eller så har man inte, säger Lundberg.

Vad gör IOK?

Frågan är besvärlig för idrotten att lösa eftersom man inte vill neka transkvinnor tillträde bland damerna helt och hållet. IOK har inte kommit överens i frågan och skjutit upp sin senaste uppdatering av regelverket flera gånger.

IOK har passat över bollen till de internationella grenförbunden för att skissa upp grenvisa regler. Saara Norrgrann säger att det i sig kan vara välkommet med olika regler för olika grenar – i och med att testosteronet inte har samma betydelse i alla idrotter – men hon önskar sig även beslut från IOK:s håll.

– Det skulle vara jätteviktigt att det kommer riktlinjer ovanifrån. Det skulle underlätta vårt arbete, för vi har också fått frågor om våra riktlinjer från medlemsförbund och föreningar, säger FSI:s Norrgrann.

Australien vann det första OS-guldet i damernas sjumannarugby.
Bildtext Rugbyn har förbjudit transkvinnor från damklassen i elitserier på grund av säkerhetsskäl, det vill säga att de utgör en förhöjd skaderisk för cis-kvinnorna.

Norrgrann, som till vardags jobbar med jämställdhets- och inkluderingsfrågor inom idrotten, beskriver transdiskussionen som oerhört nyanserad och knepig.

– Att balansera inkluderings- och rättviseperspektivet, och inom vissa grenar också säkerhetsaspekten, och sen ytterligare addera idrottens grundvärdering om att sport ska vara tillgängligt för alla … Det blir en väldigt svår ekvation att lösa.

Damklass och "öppen" klass

Tommy Lundberg ser ett alternativ framom alla andra. Han grundar sin åsikt på resultaten från den klart största transidrottsutredningen som gjorts, som nyligen publicerades i Storbritannien. Läs UK Sports undersökning här.

I idrotter där män rent fysiskt har en fördel gentemot kvinnor rekommenderas en skyddad damkategori och öppen kategori. I klartext skulle det betyda att transkvinnor skulle tävla i den öppna kategorin istället för damklassen.

– För min del kunde alla idrotter redan i morgon börja följa principerna som UK Sports tagit fram, för ingen annan kommer att göra det bättre, säger Lundberg.

– Så länge vi vill kunna dela ut OS-medaljer till både den bästa kvinnan och den bästa mannen, så funkar det inte med helt öppna kategorier i de flesta sporter. Så är det bara tyvärr.