EU-parlamentets Sacharovpris går i år till Aleksej Navalnyj
EU-parlamentets talmanskonferens har beslutat att årets Sacharovpris går till den ryska oppositionsledaren och antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj.
Navalnyj tilldelades priset för sitt mod i kampen för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.
Aleksej Navalnyj skapade sig ett namn först via sina bloggar där han fick miljontals följare. Han blev internationellt känd genom att organisera demonstrationer, ställa upp i val och kräva politiska reformer mot korruptionen i Ryssland och mot Rysslands president Vladimir Putin och hans regering.
Under en Sibirienresa i augusti 2020 blev Navalnyj förgiftad. Han tillbringade en flera månader lång konvalescenstid i Berlin men återvände till Moskva i januari 2021 där han greps. I februari dömdes han till 2,5 års fängelse. Som fånge i ett högsäkerhetsläger gick han ut i en 23 dagar lång hungerstrejk i protest mot bristen på läkarvård. I juni 2021 förbjöd en rysk domstol Navalnyjs olika regionkontor och hans antikorruptionsstiftelse.
Tre finalister
De två övriga finalisterna var en grupp afghanska kvinnor som kämpar för jämställdhet och mänskliga rättigheter i Afghanistan och Bolivias tidigare interimspresident Jeanine Áñez
EU-parlamentet delar årligen ut Sacharovpriset för att hedra enastående personer och organisationer som försvarar de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.
Sacharovpriset stöder tankefrihet
Priset är uppkallat efter den sovjetiska vetenskapsmannen, dissidenten och vinnaren av Nobels fredspris Andrej Sacharov (1921-1989).
EU-parlamentet ger priset till personer som – i likhet med Sacharov – ägnat sina liv åt en fredlig kamp för de mänskliga rättigheterna.
Priset ges för anmärkningsvärda insatser inom något av följande områden:
– Försvar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt yttrandefriheten
– Skydd av minoriteters rättigheter; respekt för internationell rätt; utveckling av demokratin och genomförande av rättsstatsprincipen.
Nomineringar till Sacharovpriset kan lämnas in av politiska grupper eller av vilken grupp som helst bestående av minst 40 ledamöter i Europaparlamentet.
Utrikesutskottet och utvecklingsutskottet fattar beslut om nomineringar. Därefter röstas det fram en lista med tre kandidater i alfabetisk ordning. Segraren utses av Europaparlamentets talmanskonferens som består av ledarna för parlamentets politiska grupper.
Prissumman är 50 000 euro.
Europaparlamentet upprätthåller kontakten med pristagarna och hjälper dem i försvaret av mänskliga rättigheter och stöder dem om de utsätts för fara eller hot.
Som tankefrihetens ambassadörer uppmuntras pristagarna att fortsätta arbetet för universella mänskliga rättigheter tillsammans med EU-parlamentet.
Det första priset gick 1988 till den då fängslade ANC-ledaren Nelson Mandela i Sydafrika och Anatolij Martjenko (postumt) från Ryska Federationen.
I fjol gick priset till den belarusiska oppositionen för dess försvar av demokratin i landet.
Källa: EU-parlamentet