Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Karamelldrömmen i Ingå blev sann: ”Vi tittade på varandra och sa, den köper vi!”

Camilla Forsman blev bagarkonditor år 2014. Men under en inspirationsdag i Ekenäs stötte hon och hennes man på Lovisabon Mia Aitokari, som hade en karamellfabrik till salu. Det var starten för företaget Caramilla.

Vid den vitkaklade väggen puttrar en gryta över en eld. Med jämna mellanrum går Forsman till grytan och mäter temperaturen och rör om lite grann. Här vankas citronkarameller.

– Det ska bli 148 till 156 grader så det tar sin tid. Jag brukar inte titta på klockan men det tar nog någon timme, om inte mera.

Camilla rör om i karamellsmeten.
Bildtext Smeten ska vara upp till 150 grader het.

Camillas man är jordbrukare och hela tiden pågår en jakt på nya grödor att odla. Då paret besökte Novia för att få höra mera om rabarber fick de höra om att en linje för karamelltillverkning var till salu i Isnäs.

– Min man och jag tittade på varandra och visste att den köper vi, skrattar Forsman.

Det var alltså bara av en slump, fortsätter hon.

Visst tycker jag jättemycket om att jobba här i min egen bubbla och få göra själv

― Camilla Forsman, karamellfabrikör

Från grytan hälls smeten på ett bord som kyls ner med kallt vatten som går genom konstruktionen - lite som golvvärme, men tvärtom. Efter att smeten smaksatts med citronolja knådas den till en deg. Degen pressas i sin tur till små karameller som efter att ha gått genom en metallslunga är färdiga att ätas.

– Jag har nog lite nytta av min bagarbakgrund, men inte med just de här karamellerna. Men nog med mina kolor, säger Camilla.

– Det händer ibland att något går fel och satsen misslyckas. Oftast är orsaken teknisk men ibland förblir det ett mysterium.

Camilla knådar karamelldeg.
Bildtext Smeten knådas till deg och kyls samtidigt ner.

Förutom tekniska utmaningar innebär också ensamheten sina egna problem.

– Visst tycker jag jättemycket om att jobba här i min egen bubbla och få göra själv. När man sedan står på marknaden och säljer så känns det bra. Men ibland saknar jag ett bollplank här. Det är ju inte sagt att just mina idéer är de bästa och att mina smaker är sådana som också andra tycker om, säger Camilla Forsman.

Karamelldeg går in i pressmaskin.
Bildtext Degen pressas till små, hårda karameller.

Visst skulle det vara roligt att kunna bli Ingås Brunberg

Idag är Forsman fullt sysselsatt som karamellfabrikör. Vissa veckor är det bråttom medan andra kan vara lite lugnare. 

– Jag har jobb varje dag. Till en början jobbade jag lite mindre då vårt barn ännu inte var på dagis. Nu är hon där 4-5 gånger i veckan så att jag kan koncentrera mig till fullo på jobbet, berättar hon.

Karameller trillar ner i låda.
Bildtext Färdiga karameller trillar ner i lådan med ett klirr.

Att vara ett litet enpersonsföretag fungerar bra för Camilla Forsman.

– Jag vet inte om jag ens vill att det ska bli något jättestort företag, jag trivs bra som det är. All kontroll är hos mig. När det är högsäsong behöver jag hjälp med att packa och stå på marknader, men jag vill nog hålla det så här lagom. Fast visst skulle det vara roligt att bli Ingås Brunberg, skrattar hon.