Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Föräldrar missnöjda med baracker planerade till Vårberga skola - önskar skolskjuts till Grännäs istället

Skolbyggnad i Vårberga.
Bildtext Vårberga skola i Kantelehuset är inte dimensionerad för barn från det nuvarande elevupptagningsområdet.

Föräldrar i södra Borgå är upprörda över förslaget på baracker eller moduler till Vårberga skola. De skulle hellre välja Grännäs som närskola om barnen fick skolskjuts.

Det är ingen hemlighet att Vårberga skola i Borgå är för trång och prognosen visar ingen märkbar förändring under de kommande åren.

Prognosen för elevantalet i de svenska skolorna de närmaste fem åren har uppdaterats av bildningsnämndens svenskspråkiga utbildningssektion.

Elevantalet för Vårberga skola kommer alltjämt att vara över vad som är lämpligt utgående från de lokaler skolan förfogar över.

Skolan har idag 130 elever fördelade på sex årskurser och fungerar i Kantelehuset, tillsammans med finska skolan, förskolegrupper, bibliotek, ungdomstjänster och idrotten.

Flygbild över Borgå.
Bildtext Kantelehuset inhyser både skolor och bibliotek.

På sitt möte den 19 oktober visade sektionen sitt missnöje med staden för att ingenting hänt i planeringen av ersättande lokaler och efterlyser en långsiktig plan för elevupptagningsområdet.

Vårberga skola behöver därför utvidgas i någon form för att alla ska rymmas. Det finns några alternativ, varav baracker eller skolmoduler verkar mest sannolika.

Svenska utbildningssektionen vill att man bygger skolmoduler som en tillfällig lösning. Skolmoduler byggs vanligtvis om avsikten är att använda dem i minst fem år, annars är baracker det främsta alternativet.

Skillnaden mellan en så kallad skolbarack och en skolmodul är stor. Modulhusen motsvarar i praktiken traditionella skolbyggnader, men kräver en större investering i miljonklassen.

Skolmoduler används för tillfället vid Sannäs skola, Ilolan koulu och Jokilaakson koulu.

En grupp föräldrar till barn i elevupptagningsområdet är missnöjda med sektionens beslut, eftersom de upplever att baracker inte är lämpliga undervisningslokaler under en längre tid.

- Det som upprör är att de anser att sätta barnen i barack skulle vara en lösning och en tillfällig grej, men det här ser ju inte ut att bli tillfälligt eftersom barnen fortsättningsvis kommer att vara för många, säger Jessica Hällfors från Kråkö.

Hällfors har själv upplevelser av två omgångar i baracker från tiden i Lyceiparkens skola och Borgå gymnasium.

- Det är nog inte en trevlig miljö för inlärning. Nu har ju allt säkert blivit bättre och förnyats, men det var jättekallt på morgonen och jättedålig luft på eftermiddagen.

Hällfors ser också en skolmodul som en nödlösning. Den är i princip en finare och större barack som kan ommöbleras enligt behov.

- Jag tycker att barnen borde ha tillgång till en helt fysisk skolbyggnad.

Omdefiniera begreppet närskola

Föräldrarna efterlyser också en diskussion om begreppet närskola och vad det innebär. I praktiken handlar det om att justera elevupptagningsområdena.

- Vi har ju också Grännäs skola hit åt vårt håll som inte är full och som säkert skulle rymma en del av barnen härifrån. Vi anser att vi skulle kunna få en valmöjlighet, att välja om vi vill ha barnen i Vårberga eller i Grännäs och så skulle det fixas skolskjuts enligt vad man väljer, säger Hällfors.

I december 2020 diskuterade svenska utbildningssektionen alternativet att elever från gamla Kråkö skolas område skulle få Grännäs skola som närskola.

Då konstaterades att en sådan lösning kan ge bekymmer med skolskjutsarna och att Grännäs skola i sin tur blir för liten.

Grännäs nya skola.
Bildtext Föräldrarna önskar kunna välja Grännäs skola med skolskjuts.

Idag går 70 elever i Grännäs skola som rymmer 100 elever.

Idag kan föräldrarna i elevupptagningsområdet antingen ansöka om att få byta närskola av särskilda skäl med stöd av expertutlåtande eller välja Grännäs skola som sekundär skola, men utan skolskjuts.

Utbildningssektionen konstaterar att elevantalet i de svenska grundskolorna beräknas hållas kring 1 700. Det verkar inte ske större förändringar mellan de olika elevupptagningsområdena, vilket innebär att elevantalet även per skola ser rätt lika ut i den närmaste framtiden.

Prognosen är att det förblir trångt i Vårberga skola även under de närmaste åren.

- Jag har en flicka som går på tvåan och de är 25 i en klass. De som nu går på ettan är ännu fler. Jag vet inte hur de har löst det i praktiken men en klass på 25 elever är jättemassor, men om hon hade kunnat välja Grännäs så hade de varit typ 10.

Våra barn är uppfödda på landet och vi skulle se det som positivt och roligt om våra barn också skulle få gå i skolan på landet

― Förälder Jessica Hällfors, Kråkö

Familjen har dessutom två yngre barn som börjar skolan om några år och hör till stora årskullar i de södra delarna av Borgå.

 - Vi vet med säkerhet att våra barn inte ryms i förskolan i centrum. De försökte flytta förskolan från Bjurböle, men det lyckades inte för de rymdes inte inne i stan. Så varför skulle de rymmas senare i skolan om de inte ryms i förskolan, säger Jessica Hällfors.

Föräldrar som till en del är aktiva i Föräldraföreningen Bjurböle daghem har för avsikt att fortsätta uppmärksamma beslutsfattarna om problematiken, som också är en identitetsfråga.

- Våra barn är uppfödda på landet och vi skulle se det som positivt och roligt om våra barn också skulle få gå i skolan på landet. När vi en gång har en landsbygd så ska vi kunna hålla den levande som många politiker också har sagt att vi ska. Det känns inte som om de riktigt håller på en levande landsbygd eftersom vi inte får någonting hit ner, säger Hällfors.

Sari Gustafsson vd för Careeria
Bildtext Bildningsdirektör Sari Gustafsson betonar helhetsbilden.

Också inom bildningssektorns ledning är man medveten om det pressade läget i Vårberga skola.

Ledningsgruppen förbereder som bäst en helhetslösning tillsammans med bland annat lokalitetsledningen, där både baracker och moduler är aktuella.

- Idén är ju att om behovet av tilläggsutrymmen räcker längre än fem år så är det fiffigare att ta moduler. Det här gäller ju inte bara skolsidan utan också många andra, säger bildningsdirektör Sari Gustafsson.

Ny prognosmodell på kommande

Ett viktigt verktyg i planeringen är en ny prognosmodell som ska visa bland annat vilka områden i staden som utvecklas och var barn kommer att födas.

Inom ramen för prognosmodellen arbetar man samtidigt med definitionen av begreppet närskola, som inkluderar allt från personal, vuxna och barn till daghem, förskolor och skolskjutsar.

Gruppen ska presentera en första rapport för stadsstyrelsen i höst och fortsätter sedan arbetet i januari.

En osäkerhetsfaktor är flyttrörelsen inom Borgå som är svår att uppskatta på förhand.

- Det kan betyda färre barn i någon skola och fler barn i någon annan om folk flyttar till exempel till Majberget eller Vårdalen där mycket är på gång.

Gustafsson utesluter inte att det kan finnas behov av att se över elevupptagningsområdena för att förebygga situationen i Vårberga skola.

- Vi är helt medvetna om problematiken på lokalitetsledningens sida, bildningssidan och inom stadsplaneringen där det planeras och byggs, så situationen är nog under kontroll, säger Gustafsson.

När det gäller de upprörda föräldrarnas önskemål om att få skolskjutsar till Grännäs betonar Gustafsson helhetsbilden.

- Man kan inte lösa problemen vid en skola eller ett daghem per gång utan det är en helhet. Allt har med varandra att göra. Om man löser ett problem kan det uppstå problem på ett annat håll. Lösningar kommer att lyftas fram när vi får prognosmodellen färdig, säger Gustafsson.

Tidtabellen för tjänstemännen är att presentera sina förslag för bildningsnämnden i november, varefter avsikten är att ärendet går vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige.

- Vi har redan i våras sagt i utbildningssektionen och bildningsnämnden att den här saken kommer att lösas i budgeten som vi håller på att göra just nu, säger Gustafsson.