Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Problem också på Prakticum i Borgå: "Vi har nått botten och måste komma vidare"

Uppdaterad 25.10.2021 11:23.
Bred gång mellan ljusgula skolbyggnader.
Bildtext Prakticums lokaler på Yrkesvägen i Borgå. Förutom flytten belastades skolan också av coronapandemin som slog till strax efter sammanslagningen mellan Inveon och Prakticum. Arkivbild.

Trasig utrustning och minskade undervisningstimmar, den utdragna flytten från Inveons lokaler, coronaviruset samt vårens samarbetsförhandlingar belastar personal och studerande vid Prakticum i Borgå.

Svenska Yle skrev nyligen om massavhopp och personalens stora kritik mot ledningen på yrkesinstitutet Prakticum.

Flera av problemen som framkom i granskningen märks av på Prakticums enhet i Borgå. Sinande statlig finansiering har tärt på krafterna i flera år och nu börjar den ackumulerade bördan vara tung, åtminstone för en del av personalen.

– Jag tycker inte vi har allt i ordning för att kunna ge en bra utbildning. Vi försöker så gott vi kan, säger Peter Tallberg som är lärare på verkstadsmekanikerlinjen i Borgå.

Utdragen flytt

Vid årsskiftet 2019–2020 slogs yrkesinstitutet Inveon ihop med Prakticum. Linjerna som tidigare varit en del av Inveon flyttade ut från lokalerna i Haiko och in i andra lokaler närmare centrum av Borgå. Till exempel verkstadsmekanikerna studerar nu i Edupolis gamla lokaler på Yrkesvägen i Estbacka.

Svenska Yle har fått höra att flytten till nya lokaler i Borgå drog ut på tiden, att lärarna förväntades sköta flytten under ordinarie arbetstid och att det ännu inte är helt klart. Stämmer det?

– Det stämmer. Vi gjorde egentligen allting själva, förutom flytten av maskinerna. Det gjorde ett företag och det gick på ett par veckor. Att ställa i ordning efteråt och förstås att packa ner allting så man vet var det finns och hur man får det tillbaka i användbart skick tar tid, säger Peter Tallberg.

Han berättar att det tog några månader att packa innan flytten men att det har tagit längre att ställa i ordning efteråt.

– Vi är fortfarande inte klara, det håller på fortfarande. Jag tog visserligen och kapade en vecka från min sommarledighet den första sommaren på nya stället och var där och fixade i ordning tillsammans med en medarbetare. Jag sa att jag inte kan inleda året utan att ha någonting att börja med, säger Tallberg.

Det här har hänt

Nu har det snart gått två år sedan flytten.

– Vi har ännu saker och ting som inte är i användbart skick. Dels beror det på att vi inte haft resurser att skaffa yrkesmänniskor för att komma och reparera vissa maskiner som inte var i användbart skick ens då när vi flyttade, säger Peter Tallberg.

– Vi har en väldigt central maskin som var sönder redan då och som vi borde ha fått fixad men det har vi inte kunnat göra för det har inte funnits medel till det, fortsätter han.

En man i blå kragskjorta står framför en vit vägg. På kragskjortan står det Inveon och Peter Tallberg.
Bildtext Peter Tallberg har jobbat länge inom yrkesutbildningen.

Tallberg berättar att många studerande och föräldrar varit otåliga över att flytten dragit ut på tiden, eftersom det påverkat vad man kunnat göra i skolan.

Det har påverkat väldigt mycket, särskilt den första våren efter flytten och ännu följande höst. Jag har suttit och skrivit till föräldrar och vårdnadshavare för att förklara situationen och hur långt vi kommit. Det gjorde jag med jämna mellanrum för att på något sätt försöka lugna föräldrar med att vi så småningom kommer till skott.

Det har varit tungt både för Tallberg och hans kolleger.

– Vi jobbar under ständig stress för att försöka fundera ut hur vi ska planera morgondagen och framåt för att få något att löpa. Det har nog tärt på alla.

Inte bara illa

På vissa linjer är läget bättre. Christian Gustafsson jobbar som lärare på logistiklinjen i Borgå och svarade på Yle Östnylands frågor per e-post. Han upplever att flytten till nya lokaler gick ganska smidigt med tanke på hur mycket som skulle flyttas.

Han uppskattar att han förmodligen var mer inblandad i flytten än andra lärare eftersom han jobbar på just logistiklinjen.

"Mina studerande fick jobba med just det som de studerar till", skriver Gustafsson.

Han berättar också att all utrustning som behövs på hans linje fungerar, och att hans avdelning inte berörts av samarbetsförhandlingarna.

"Hörde nog att någon gått ner från hundraprocentig arbetstid till 80 procent men vet faktiskt inte vem", skriver Gustafsson.

Ingen på hans avdelning har heller valt att vara tjänstledig i höst.

"Stämningen är nog inte den samma som på Haikotiden, men det beror nog inte på vår ledning utan enbart på att våra lokaler i dag är mycket mindre än tidigare. Sedan har coronan gjort sitt som ingen kan rå för", skriver Gustafsson.

Lastbil utanför skola.
Bildtext Inveon hade ett verksamhetsställe i Borgå centrum och ett i Haiko.

Det att bilavdelningen är på ett annat ställe än resten av skolan tycker han är negativt.

"Det sociala umgänget med övriga lärare och personal blir lidande, men det är tyvärr inte så lätt att hitta rätta lokaler."

Yle Östnyland har, utöver med Tallberg och Gustafsson, varit i kontakt med fem andra lärare eller före detta lärare. Fyra av dem ville inte ställa upp på intervju under eget namn, men två av dem nämnde att de känner igen problemen Tallberg beskriver.

Trasig utrustning

Tillbaka till verkstadsmekanikerlinjen. Peter Tallberg berättar att det redan i tio års tid varit sparsamt med medel för underhållning av utrustningen.

– Det är inte något som har börjat nu. Vi har sakta men säkert kört ner vår verksamhet under många år, så att vi inte riktigt har haft resurser för att se till att allt är i skick, säger Tallberg.

Han hade hoppats på att få medel för att ställa i ordning efter flytten, men så blev det inte.

– Det som jag inte alls förstår är att vi sålde en del av utrustningen när vi flyttade, och då hade jag tänkt att det skulle ha gagnat oss så att vi skulle ha fått skaffa lite nytt och reparera gammalt. Det är det man brukar göra när man flyttar någonstans, att man gör upp en budget för sådant här, säger Tallberg.

Det tycker han att man inte har gjort, åtminstone inte i den utsträckningen att hans studielinje skulle ha fått några pengar.

– Det är lite beklämmande att vi ska fortsätta som innan när det redan tidigare varit lite knapert, säger Tallberg.

Jag tycker inte vi har allt i ordning för att kunna ge en bra utbildning. Vi försöker så gott vi kan

― Peter Tallberg

Den trasiga maskinen han nämnde tidigare är en plåtsax. Den är central då de studerande ska lära sig svetsa under plåt- och stålkonstruktionsdelen, som är en ganska stor bit av utbildningen.

– All plåt vi ska använda i övningarna gör vi med den här maskinen, och den har nu stått i två år. Det kostar 12 000–15 000 euro att få den i skick, säger Tallberg.

Maskinen har varit trasig och blivit reparerad flera gånger tidigare. Enligt Tallberg är den bra men så gammal att det inte längre finns reservdelar att köpa, så hela styrenheten borde bytas ut.

 Mannen svetsar på bilden.
Bildtext Att lära sig svetsa är en viktig del av utbildningen. Illustrerande arkivbild.

Utan plåtsaxen får eleverna hålla till godo med den utrustning som finns.

– Vi har en såg man kan såga bitar med, men den kompenserar ingalunda den här maskinen. Vi har en annan maskin som man skär tjocka plåtar med men den är ännu oinstallerad. Den borde vara i skick så att vi får den användbar bara vi hinner installera den.

Det har man alltså inte haft tid med ännu.

– Det är undervisningen som är det centrala. Vi hinner inte vara montörer hur mycket som helst, säger Tallberg.

Han berättar att utrustningen över huvud taget i ganska hög grad underhållits med egen arbetskraft. Mycket kunnande finns hos lärarna och eleverna. Till exempel har elsidan installerat och satt i skick maskiner också under flytten.

– De har varit jätteduktiga. Alla har jobbat hårt för att få i gång allt igen, men det har inte riktigt räckt till alla gånger och man kanske skulle ha behövt lite utomstående hjälp.

Rektorn om flytten och utrustningen

Prakticums vd och rektor Laila Andersson upplever att flytten gått ganska bra på många linjer och säger att hon tycker att det redan länge varit ganska lugnt i Borgå efter flytten.

– Men det kan vara att man ännu upplever att det belastar, säger hon.

Andersson beskriver flytten som en jättestor operation och berättar att flyttfirman som till exempel flyttade de stora maskinerna kostade uppemot 60 000–70 000 euro.

– Det är sant att personalresursen var knapp och det var många som fick jobba mycket för det här. Hade vi haft mera ekonomiska resurser kunde vi säkert ha gjort det smidigare, säger Andersson.

Pengarna för flytten kom från samkommunen bakom Inveon. Andersson berättar att det inte fanns pengar i Prakticums budget för lokaler i Borgå.

– Vi hade tur att få hyra bra lokaler av Careeria på Yrkesvägen och så har vi bilhallen i Ölstens.

En kvinna ser bestämt in i kameran. Bredvid henne står en palm. I bakgrunden syns en skolmatsal.
Bildtext Rektor Laila Andersson.

Dels fanns det tråkigare arbeten, som att packa upp saker, som de studerande fick ta sig an.

– Men sedan hade de också möjligheten att få riktiga, viktiga och bra arbeten de kunde göra, som elarbeten till exempel. Så på det sättet var det någonting positivt med att vara med i flytten, säger Andersson.

Maskinerna som såldes i samband med flytten har ingenting med Prakticum att göra.

– De såldes då Inveon ännu hörde till samkommunen och då gick pengarna dit, säger Andersson.

Hon är medveten om den trasiga plåtsaxen.

– Där har vi redan tidigare inlett diskussioner med Careeria, som är en stor aktör i Borgå och har samma utbildning som vi. Vi har funderat på möjligheten att i framtiden ha utbildningen på samma ställe och ha synergier kring de stora och dyra maskinerna, säger Andersson.

Hon berättar också att Prakticum har börjat budjetera för större investeringar, vilket inte gjorts förut.

– När det annars också har varit knappt om pengar så har vissa reparationer behövt skjutas upp, säger Andersson.

Samarbetsförhandlingar och kompetensflykt

Minskade statsandelar ledde till stora samarbetsförhandlingar som genomfördes på Prakticum våren 2021. Inom hela skolan lades 13 tjänster ner och 12 tjänster gjordes om från heltid till deltid då antalet undervisningstimmar blev färre.

Enligt rektor och vd Laila Andersson går det inte att säga hur många som sades upp just i Borgå eftersom många jobbar vid båda enheterna.

– Egentligen har det påverkat Borgåenheten ganska lite, om vi pratar om gamla Inveon. Vi har inte så jättemånga som har fått gå från den sidan eftersom vi redan tidigare varit nedbantade; vi hade inte råd att minska, säger Peter Tallberg, lärare på verkstadsmekanikerlinjen.

Stämningen har ändå försämrats.

– Man pratar med folk och man hör att folk mår illa och är på väg bort.

Det här oroar Tallberg.

– Inom den svenska yrkesutbildningen är det väldigt svårt att hitta behöriga, kompetenta människor. Det är väldigt tråkigt att följa med att det funnits många människor som mått illa och haft väldigt jobbigt med att orka, säger Tallberg.

Enligt honom minskade personalen mest på vårdsidan.

– Där har det de flesta försvunnit, tror jag, många har det nog varit. Från övriga tjänster än lärartjänster har det försvunnit några och sedan var det skönhetssidan.

bild på hår som tvättas
Bildtext Det finns ingen frisörlinje i Borgå längre, men man kan studera på läroavtal.

Enligt Tallberg har kockutbildningen och frisörutbildningen helt slutat i Borgå, liksom rörmonteringslinjen.

Han berättar att folk ringt honom och frågat om rörmonteringslinjen ännu finns och om man kan börja studera där.

Rektor och vd Laila Andersson bekräftar att varken kock- eller frisörlinjen finns i Borgå längre. Beslutet togs redan i samband med sammanslagningen av Inveon och Prakticum. Det fanns för få elever på linjerna.

Rörmonteringsutbildningen ordnades av Inveon vart tredje år, men föll bort redan innan sammanslagningen eftersom man inte hittade behörig undervisningspersonal.

Kritik mot ledningen, men mer mot ministrar

Enligt Peter Tallberg är många ganska negativt inställda till ledningens sätt att sköta saker och ting.

– Det jag själv funderat på är om vår styrelse alls vet vad vi sysslar med och vad det innebär att ha en sådan här utbildning. Vi har branscher som är resurskrävande. För att kunna ge utbildning krävs det en massa resurser i form av pengar, maskiner och utrustning.

När det gäller hur väl ledningen känner till linjerna i Borgå så säger Laila Andersson att man alltid kan ha mer insikt, men påpekar också att flera personer inom den nuvarande ledningen jobbade på Inveon tidigare. Till exempel är Inveons tidigare rektor Gunilla Träskelin nu utbildningschef på Prakticum.

Andersson påpekar också att Prakticums nya styrelse påbörjar sitt arbete i november.

– Där kommer Östnyland att ha bra representation, säger Andersson.

Prakticum

  • Yrkesinstitutet Prakticum har nästan 1 200 studerande.

  • Utbildning för både unga och vuxna i både i Helsingfors och i Borgå.

  • Prakticum ägs av Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab.

  • Svenska framtidsskolan ägs i sin tur av Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund och städerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Borgå, Lovisa samt kommunerna Kyrkslätt, Sibbo och Lappträsk.

  • Fick ny styrelse i början av oktober 2021.

  • I styrelsen representeras Folkhälsan av Georg Henrik Wrede (styrelseordförande), Gun Eklund, Tomas Järvinen och Jan Selén, Sydkustens landskapsförbund av Christel Björkstrand, Helsingfors stad av Nora Grotenfelt, Esbo stad av Christer Holmlund, Kyrkslätt kommun av Linda Basilier, Borgå stad av Mikaela Nylander, samt Lovisa stad av Otto Andersson.

Peter Tallberg har jobbat både i Borgå och Helsingfors och säger att han hör ännu mer ledningskritiska diskussioner i Helsingfors än i Borgå.

– Vi i Borgå har bara varit med om en samarbetsförhandling så länge vi varit Prakticum och de har varit med om många tidigare. Jag förstår att det har tärt på orken och på förtroendet för ledningen. Om det blir samarbetsförhandlingar så är det ledningen som får sig.

Tallberg har under många år ondgjort sig över direktiven som kommit från regeringshåll.

– Förra regeringen drog in en massa resurser från yrkesutbildningen. Om man drar in så här så borde man ha en plan för hur man ska få det att fungera. Nu har man bara tänkt att man lägger ut mer och mer av utbildningen i arbetslivet.

Enligt Tallberg visar det att beslutsfattarna inte förstår vad en yrkesutbildning går ut på.

– Det är inte bara att man går ut och jobbar och lär sig. Utbildningen är bred och man borde också få teori för vidare studier. Jag tycker att vi i dag har det väldigt dåligt för dem som ska studera vidare.

Tallberg säger att de studerande nog klarar av att komma ut i arbetslivet.

– Arbetslivet tar för tillfället emot allt som kommer, men de klagar nog på att kunnandet går neråt. De säger att man under de senaste tio åren sett en stor förändring, stora brister i baskunnandet. Och det är baskunnande vi ska ge inom yrkesutbildningen, säger Tallberg.

Hans kritik riktas främst mot landets beslutsfattare.

– Vi kan prata om ledningen och vi kan skylla på skolan men den stora förändringen som skett under tjugo år är att man har knappat in på resurserna för yrkesutbildningen lite hela tiden.

För lite närundervisning

Yrkesutbildningsreformen som trädde i kraft 2018 har gjort att mer fokus hamnar på inlärning i arbetslivet och mindre på undervisning i skolan.

– Samtidigt har byråkratin ökat. Det blir hela tiden mindre och mindre av det vi egentligen ska syssla med, undervisning och utbildning för ungdomar. Jag har inte längre tid att ge allt vi borde kunna ge, säger Peter Tallberg.

Prakticums rektor Laila Andersson motiverar beslutet att skära ner i antalet undervisningstimmar med att Prakticum nu ligger på samma nivå som andra yrkesinstitut i Finland.

– Sedan kan man tycka att det är lågt och det kan jag väl också tycka, men det är enligt det här vi går för att klara oss ekonomiskt, helt enkelt, säger Andersson.

Närbild på en elapparat som någon mekar med.
Bildtext Prakticums verksamhet har behövt justeras en del för att klara ekonomin.

Minskade statsandelar har tvingat yrkesinstituten att minska på undervisningstimmarna, också Prakticum. Att de studerande ska tillbringa en större tid av studietiden ute i arbetslivet i stället för på skolbänken gör att kunskapsnivåerna hos eleverna kan bli väldigt olika.

– Det beror på hos vilket företag man hamnar. Alla har inte resurser att ge allt som står i läroplanen, säger Tallberg.

Vad ser du att man på Prakticum kunde göra för att förbättra läget, om man måste räkna med att det kanske inte kommer så mycket resurser uppifrån?

– Personligen har jag funderat ut många saker man kunde börja med. En sak är att ha ett intensivare samarbete med företagen. Man kanske kan få företagen att ta en del av bördan också ekonomiskt. På lång sikt tycker jag att vi borde komma tillbaka till det att man bereder lite mer resurser från regeringshåll, säger Peter Tallberg.

Han tycker man inom alla branschlinjer borde bilda arbetsgrupper som skulle sitta ner och fundera på vad man kan göra för att få resurserna att räcka till.

– De är mycket välkomna och det är bra förslag. Det är absolut i den riktningen vi nu ska gå, kommenterar rektor Laila Andersson.

Hon berättar att man faktiskt ska ordna branschvisa diskussioner för att fundera på hur man kan få fler studerande och bättre samarbete inom arbetslivet.

– Jag har själv sagt efter den här kritiken att jag kommer att gå med på alla teammöten och lyssna på alla i personalen, verkligen vara lyhörd för den kritik vi fått både gällande kommunikation och hur vi synts, säger Andersson.

Ledningen har sett över sitt sätt att verka.

– Vi kommer att jobba hårt för att få tillbaka förtroendet inom personalen, säger Andersson.

Satsning på Östnyland behövs

Tallberg tycker att det känns som om Inveon på sätt och vis fortsatt som en skild enhet trots att man nu är del av Prakticum.

– Jag tror inte att vår ledning kanske har förstått vad det innebär att ta över. Östra Nylands yrkesutbildning har haft stor betydelse för yrkesfolket i regionen. Vi har nått botten och måste komma vidare. Det finns vissa regioner i Östnyland där man i stället valt att gå till finska sidan eller till en helt annan ort för att få yrkesutbildning, säger Peter Tallberg.

Han tycker skolan borde satsa mer på marknadsföring av de olika studielinjerna. Till exempel verkstadsmekanikerlinjen är sådan att få vet vad man egentligen lär sig där eller vad man kan jobba med.

– Det borde satsas jättemycket på att vi skulle få tillbaka vår yrkesutbildning i Östnyland, säger Tallberg.

Coronaviruspandemin har förstås inte gjort situationen på Prakticum lättare.

– Det har pratats mycket om hur folk orkar med coronaviruset. Vi har haft dubbelbelastning, vi har haft flytten.

Prakticums huvudbyggnad i Borgå.
Bildtext Prakticums lokaler på Yrkesvägen är inte lika rymliga som i Haiko, men ligger närmare centrum.

Värst har de senaste årens utmaningar drabbat dem som nu är tredje årets studerande.

– De har behövt vara med om allt det här. Det är alldeles självklart att de inte fått allt de borde ha fått, säger Tallberg.

Har du hopp om att det kan bli bättre?

– Jag har ett stort hopp och det måste jag ha. Som lärare måste jag tro på vad jag gör och tro på att jag ännu kan ge en bra utbildning åt våra ungdomar, säger Peter Tallberg.

– Jag tror att vi kan göra det, men då måste det finnas lite resurser till att få någonstans ifrån. Det är ohållbart att man ofta ska behöva förklara för föräldrar och ungdomar varför det inte finns det ena och varför vi inte kan göra det andra när det står i läroplanen att vi borde ha det, fortsätter han.

Rektor Laila Andersson anser att Östnyland är viktigt för Prakticum.

– Jag ser att vi verkligen kan växa där. Att vi borde marknadsföra oss bättre i Östnyland och profilera oss kan jag bara hålla med om, säger hon.

Andersson vill att Prakticum i Östnyland ska nå ut till flera, komma i gång med vuxenutbildningen i Borgå, fundera på hur man kan öka på antalet läroavtal och samarbeta mera med arbetslivet.

– Det är centralt för oss i den här regionen. Samtidigt måste vi jobba för att få basundervisningen att fungera så vi får tillbaks förtoendet från föräldrar och studerande. Det är det viktigaste för oss just nu, säger Andersson.

Diskussion om artikeln