Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Resultat från Arbetshälsoinstitutets enkät: Sömnen bättre och alkoholkonsumtionen mindre vid distansarbete

en kvinna ligger i en soffa och har en dator i famnen som hon videochattar med
Bildtext När man arbetar hemma behöver man inte använda tid på arbetsresor, man har kunnat sova längre och enligt sin egen naturliga dygnsrytm, berättar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.

Sömnen har blivit bättre och alkoholkonsumtionen minskat hos personer som utför expertarbete på distans. Däremot har övergången till distansarbete både positiva och negativa effekter på hur expertarbetare rör på sig och äter, konstaterar Arbetshälsoinstitutet.

I Arbetshälsoinstitutets projekt Distansarbete och arbetsförmåga, har förändringarna i sömn, näring, motion och alkoholkonsumtion hos 750 experter från sex olika organisationer utvärderats.

42 procent av de svarande upplever att deras sömn blivit bättre under tiden med distansarbete. Kvinnorna upplever i högre grad än männen att sömnen har förbättrats.

– Distansarbete kan göra morgnarna mer flexibla och lugnare. När man arbetar hemma behöver man inte använda tid på arbetsresor, man har kunnat sova längre och enligt sin egen naturliga dygnsrytm, berättar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.

Alkoholkonsumtionen har inte ökat

Vid övergången till distansarbete har även alkoholkonsumtionen förblivit oförändrad eller minskat. En femtedel bedömer att deras alkoholkonsumtion minskat under tiden med distansarbete. 

Bland personer under 50 år har ännu fler, var fjärde, minskat sin alkoholkonsumtion.

Tre av fyra svarar att alkoholkonsumtionen förblivit oförändrad.

– Det är bra att alkoholkonsumtionen har minskat under tiden för distansarbete, eftersom även en liten mängd alkohol försämrar sömnkvaliteten och gör det svårare att återhämta sig från den föregående dagens belastningar. När man minskar sin alkoholkonsumtion kan många själva lägga märke till att de orkar bättre, förklarar specialforskare Leena Kaila-Kangas från Arbetshälsoinstitutet.

Delat kring motion och matvanor

Då man ser på hur expertarbetarna rör på sig och äter under distansarbetet, kan man se både positiva och negativa effekter.

58 procent av alla som svarat på enkäten bedömer att deras kost hade blivit oförändrad. 24 procent upplever att kosten har förbättrats och 18 procent att den har försämrats.

En tredjedel av alla som svarat har motionerat mer och var fjärde uppger att de motionerat mindre.

– En stor del av människorna upplever att deras vanor har förbättrats. Är det kanske så att man har mer tid att motionera och satsa på till exempel matlagning när livet blivit lugnare till följd av distansarbete och corona? funderar Jaana Laitinen.

Eftersom situationen samtidigt vänt i en negativ riktning för ett betydande antal personer är det, enligt Laitinen, viktigt att man undersöker allt som inverkar på kost- och motionsvanor vid distansarbete. På så sätt kan man utveckla rätt former av stöd och lösningar som kan utnyttjas inom verksamheten på arbetsplatsen och inom företagshälsovården.

Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula har tidigare sagt att det lönar sig att fortsätta med distansarbete inom många organisationer.

Källa: Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande