Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Stoltenberg till Niinistö: Dörren till Nato står alltjämt öppen

Uppdaterad 25.10.2021 13:43.
Jens Stoltenberg och Sauli Niinistö står bredvid varandra vid talarpodium och håller tal. I bakgrunden Finlands, Natos och EU:s flagga.
Bildtext Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade att Finlands dialog med Ryssland också kan hjälpa Nato. Han diskuterade på tumanhand med president Niinistö, i samband med Natos möte med Finlands utrikespolitiska ledning som pågår i två dagar.

Dörren till Nato står alltjämnt öppen och Finland är en mycket viktig partner. Det är budskapet från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, i samband med Natos möte med Finlands utrikespolitiska ledning.

Natos inriktning, behovet av dialog med Ryssland och Kinas växande makt - de här frågorna diskuterade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Finlands president Sauli Niinistö under ett möte på tumanhand i Helsingfors på måndagen. Stoltenberg och Niinistö höll en kort gemensam pressträff efter mötet.

Besöket i Finland sker vid en intressant tidpunkt, eftersom försvarsalliansen håller på att göra upp en ny tioårsstrategi. Sedan den förra strategin gjordes har fokus flyttats från krishantering i tredje världen till Europa, efter Rysslands ökade aktivitet i Östersjöområdet och ockupationen av Krim. Strategin ska förhandlas fram mellan Natos medlemsländer under nästa år.

– Jag kan inte förutspå allt, men jag antar att partnerskapen kommer att vara en av de viktigaste prioriteringarna i strategin. Det handlar om Natos närvaro i Östersjön och de baltiska staterna. Finlands och Sveriges roll är otroligt viktig. Vi värdesätter att Finland deltar i operationen i Irak. Jag utgår från att dörren till Nato hålls öppen, sade Stoltenberg.

Stoltenberg: Finland är en nära partner, men det är en skillnad från att vara medlem

Partnerskapet handlar om gemensamma övningar mellan Finland, Sverige och Nato-länderna, och olika former av samarbeten för att utbyta information.

På pressträffen fick Jens Stoltenberg frågan om vad Nato skulle göra om Finland blev attackerat.

– Finland är en nära partner. Vi har interoperabilitet, vi har stora övningar. Det är viktigt. Nato har ökat sin närvaro i Östersjöregionen och har mera övervakning i luftrummet. Finland har ett starkt försvar, och allt detta är viktigt för vår säkerhet. Men förstås finns det en skillnad mellan att vara medlem och inte vara medlem, sade Stoltenberg.

Interoperabilitet handlar om gemensamma standarder för olika system, för att man till exempel ska kunna kommunicera smidigt.

Niinistö: Akut behov av dialog

President Niinistö kommenterade inte frågan om Nato-medlemsskap i sig, men sade att arbetet kring EU:s försvar är viktigt vid sidan om Natos partnerskap.

– Vi ser förhoppningsvis ett mer säkert Europa efter att det här arbetet är klart, sade Niinistö.

Hans huvudbudskap var behovet av dialog med både Ryssland och Kina.

– Det är oroväckande att det finns nya former av vapensystem, som använder sig av artificiell intelligens. Det handlar om allt det som pågår i rymden, om drönare och andra vapen. De är svåra att spåra, till skillnad från traditionella vapen.

– Vi har ett akut behov av en ny form av förtroende mellan staterna, då det gäller de här nya elementen. Det finns säkert en oro hos alla, och vi behöver skapa ens en miniminivå av förtroende, sade Niinistö.

"Finlands dialog med Ryssland kan hjälpa Nato"

Stoltenberg svarade att också Nato tror på dialog.

– Vi måste minska spänningarna, i synnerhet med Ryssland. Finland har möjlighet att föra en meningsfull dialog med Ryssland och det kan också hjälpa Nato, sade han.

Stoltenberg besöker Helsingfors tillsammans med Nordatlantiska rådet, som består av ambassadörerna i Natos medlemsländer. Under sitt besök i Finland träffar Stoltenberg och Nato-ambassadörerna hela Finlands utrikespolitiska ledning, det vill säga president Sauli Niinistö och utrikesminister Pekka Haavisto. I riksdagen kommer rådet att föra diskussioner med utrikesutskottet, försvarsutskottet och talman Anu Vehviläinen.

Stenbäck om Natos kommande tyngdpunkter: Det blir konsekvenser för det europeiska försvaret

I Natos kommande strategi väntas försvaret gentemot Kina få en större betydelse, vilket kan få konsekvenser för Europa. Stoltenberg påpekade att Kina har den största flottan, den näst största försvarsbudgeten och stora satsningar på teknologi i rymden.

– Vi ser att de kontrollerar mera infrastruktur i Europa och Kina opererar också i rymden. Till exempel satelliter har en stor betydelse för många av våra funktioner. Det är orsaken till att Natos allierade redan har kommit överens om att sätta Kina högre på vår agenda, sade Stoltenberg.

När Svenska Yle förra veckan intervjuade minister Pär Stenbäck om Natos nya riktlinjer sade han att USA, genom både nuvarande president Biden och president Trump har visat större intresse för att konfrontera Kina.

– President Biden har i praktiken nedgraderat Europa, även om han uppfattas som europavänlig. Men också han måste tänka på att beakta egenintresset. Det egenintresset är inte så starkt i Europa, säger Stenbäck.

– Biden står fast vid linjen att Europa borde satsa mera på sitt eget försvar. Den inställningen har han inte ändrat på. Om man tänker att det amerikanska intresset minskar i slutändan, så har det konsekvenser för det europeiska försvaret. Då kanske vi får det som president Niinistö har efterlyst - en starkare satsning på ett gemensamt europeiskt försvar.

Finland ska därtill fatta beslut om jaktplansköpen under den här hösten. Beslutet har följder för den finländska säkerhetspolitiken som Pär Stenbäck kommenterar i den här intervjun.

Presidentens kansli meddelar att president Niinistö kommer att besöka Moskva på fredagen, för ett officiellt möte med Rysslands president Putin. På agendan står relationerna mellan Finland och Ryssland, regionala och internationella frågor, meddelar kansliet.