Hoppa till huvudinnehåll

X3M

Läkares empati kan minska med åren – Denjah Leinson mötte en läkare som inte alls tog hen på allvar

Uppdaterad 29.10.2021 15:35.
En kvinna står bland gula lönnlöv.
Bildtext Denjah Leinson säger att empati är viktigt hos läkare, speciellt när det handlar om psykisk ohälsa.

Att mötas av en empatisk läkare är viktigt – det visar forskning. Tyvärr händer det inte alltid. Denjah Leinsons läkarbesök ledde istället till en panikattack och djup oro. 

I det senaste avsnittet av podden Det här hände berättar Denjah Leinson om när hen (Denjah önskar själv att vi använder pronomenet hen) mötte en läkare som inte alls verkade förstå hens situation eller problem. 

Denjah har adhd och när hen träffade läkaren i fråga hade hen även en depressionsdiagnos.

Kände sig utskälld

Denjah fick inte det empatiska möte hen hade önskat. Istället kände hen sig som ett barn som blir utskällt för att hen överdriver sina problem. 

– Läkaren frågade bara några basfrågor och utan att jag förklarat så värst mycket så konstaterade han att jag inte borde få vård. Att jag borde fatta att livet är som det är och att de inte kommer att bli bättre, säger Denjah.

En kvinna sitter på en bänk.
Bildtext Denjah mådde så dåligt efter sitt läkarbesök att hen gjorde en anmälan mot läkaren i fråga.

Denjah börjar gråta och gråter under hela mötet. Efteråt låser hen in sig på toaletten. 

– Där på toaletten fick jag en panikattack. Jag hade inte haft en på länge och det var jätteskrämmande, säger Denjah.

Ifall läkaren i det här fallet lider brist på empati eller inte, det kan vi inte veta. Men att empatin kan minska ju längre man jobbar som läkare, det finns det forskning på.

Empatin kan minska med åren 

Det är framför allt forskning från USA som visar att empatin kan minska med åren. Där har man bland annat undersökt läkares empati genom att de själva fått uppskatta sin empati på en skala. 

Johanna von Knorring är läkare och doktorerar vid Umeå universitet. Hon jobbar just nu med en stor studie kring empati i vården, men hon tycker det är svårt att lägga in empati på en skala på det här sättet – speciellt när man själv ska säga vad som är empatiskt och inte. 

– Jag tycker det är svårt att säga ifall den verkligen sjunkit eller om det handlar om andra faktorer. Man kanske har blivit hårdare med vilka krav man ställer på sig själv, säger hon. 

Det som studierna i alla fall visar är att arbetsmiljön kan påverka empatin. 

– Vissa studier visar att det på arbetsplatsen kan finnas en jargong kring vissa situationer eller patienter och att den kan smitta av sig, säger Johanna.

Kan det bero på att jobbet blir rutin att man möter samma fall om och om igen? 

– Jag har inte läst jättemånga studier som stärker de resonemangen specifikt men man kan se tendenser. Att man färgas av hur äldre kollegor pratar. Men det som påverkar är framför allt den mängd människor man möter under dagen, snarare än den mängd liknande patientfall man mött, säger hon. 

Olika sätt att mäta empati

Hur mäter man då empati? Man kan till exempel använda en magnetkamera för att se hur olika delar av hjärnan aktiveras, eller intervjua läkare och patienter. 

Vad som är empati varierar enligt olika undersökningar. Ofta handlar det om att kunna känna in den andras smärta. 

En kvinna som står framför en bokhylla. Hon ler.
Bildtext Johanna von Knorring säger att tidspress kan vara en orsak till bristande empati.

Johanna använder sig av intervjuer i sin forskning. Tyvärr har coronapandemin gjort att arbetet stannat upp, men hon har en del resultat hon kan dela med sig av och de handlar om de som i Sverige kallas AT-läkare. Det är läkare som befinner sig tidigt i karriären.

AT-läkarna i studien tycker att empati är väldigt viktigt, men känner ändå att det kan vara lite svårt att upprätthålla empati i alla vårdmöten. 

– För dem handlar det mycket om att tiden kan vara pressande, alltså att arbetsmiljön och hur man jobbar i sina möten med patienterna kan påverka hur man själv uppfattar sin empatiska förmåga eller sitt empatiska förhållningssätt gentemot patienten, säger hon. 

I studien Johanna jobbar med är det här inte ställt mot någon enskild patients åsikt om en viss läkare, utan det handlar mer om hur de på gruppnivå upplever det här med empati i sin arbetsvardag.

Ett empatiskt möte är bra för hälsan

Att det forskas om empati är inte konstigt eftersom det är en stor och väldigt viktig del av vården. Studier visar att ett empatiskt möte mellan vården och patienten ger ett bättre samspel.

– Det gör att man följer de råd som vården ger, till exempel tar föreskriven medicinering eller följer upp enligt ett visst schema, säger Johanna.

Studier visar att ett empatiskt vårdmöte, förutom att göra patienten mer motiverad att följa de råd hen fått, även kan förkorta sjukskrivningstiden. 

– Och det måste väl ändå vara ett av huvudmålen för vården. Att man vill samma sak, att man vill uppnå bättre hälsa eller mindre lidande, säger Johanna.

Det här har man sett i flera studier och det gäller både enkla besvär som förkylning och vid mer långvariga besvär som diabetes, svåra smärttillstånd eller cancer. 

Jag tror det är viktigt i vårdens alla möten, för vi vet egentligen aldrig i vilken situation en person befinner sig.

― Johanna von Knorring

I USA har man också gjort antibiotikastudier där man ser att ett empatiskt vårdmöte leder till att man skriver ut mycket mindre antibiotika till patienter vid till exempel förkylningsbesvär. Informationen om att patienten inte behöver antibiotika går alltså fram bättre. 

Empati viktig för viljan att söka vård igen

Empatin är viktig i alla möten, inte bara när en läkare till exempel ger en cancerdiagnos. Det handlar om förtroendet för vården - att söka vård igen, att lita på vården och känna sig sedd och förstådd.

Vid svårare sjukdomar är det också viktigt med empati eftersom situationen är så svår att patienten verkligen behöver någon som kan förstå och sätta sig in i hur man mår. 

– Jag tror det är viktigt i vårdens alla möten, för vi vet egentligen aldrig i vilken situation en person befinner sig. Det kan ju heta att man söker sig till vården för något som verkar banalt, men man vet inte vad det är som fått personen att komma till vården, eller vad den i övrigt har med sig i sitt liv, säger Johanna.

Skönlitterär läsning kan stärka empatin 

Så vad kan läkare då göra för att empatin inte ska minska? Johanna berättar att det finns en del studier som visar att skönlitterär läsning kan stärka empatin.

Men då gäller det inte vilka böcker som helst, utan böcker skrivna av människor som genomgått någon slags kris, haft svåra sjukdomar eller varit med om dödsfall i familjen. 

– Sådant som berör vårdrelaterade ämnen och att man sedan diskuterar det med andra i samma situation – det har man sett att har en stärkande effekt för empatin, säger Johanna.

En läkare som ler och håller en man i handen.
Bildtext Det är viktigt att läkaren har tillräckligt med tid för att möta sina patienter och få dem att känna sig trygga.

I sin egen forskning kan Johanna också se att mycket handlar om att få en struktur i arbetsvardagen. En struktur som tillåter att läkarna verkligen kan vara här och nu när de möter sina patienter – inte på väg in i en annan planering eller nästa möte. 

– AT-läkarna i min studie efterlyser också mer samtalsstöd för att i grupp kunna ventilera sådana här frågor. Det finns sådana grupper i vården i krishanteringssituationer, men att i en mer vardaglig ton kunna diskutera den här typen av värden som empati gör, det efterlyser de och det saknar de.

Empatidiskussion redan under studierna

En grupp amerikanska forskare har gjort en studie där de har mätt empati hos osteopat-studenter. De kom fram till att empati är en så pass viktig egenskap att det bör tas med i bedömningen för vilka som kommer in på olika läkar- och vårdutbildningar. 

Johanna tror ändå inte det här är rätt väg att gå. 

Antagningsprocessen i Norden och USA ser annorlunda ut, och Johanna tror det kan vara svårt att räkna in empati när man avgör vem som ska få studera till läkare och inte. 

– Jag undrar vilken del av hela det här stora vida empatibegreppet som ska användas, eller om man ska lyckas fånga hela det empatiska förhållningssättet hos varje student? Vad ska man använda för typ av mätnivå?

Johanna håller med om att det är viktigt och att det absolut skulle vara önskvärt att empatisk förmåga, och framförallt förhållningssättet till empati, skulle vara högt värderat hos de som blir antagna till vårdutbildningar. 

Hon tror ändå den grundförmåga som behövs redan finns hos nästan alla som blir antagna till utbildningen. Vill man jobba med människor är man antagligen redan människo- och relationsorienterad. 

– Det handlar nog mer om att man under och efter utbildningen ska ha fortsatt förmåga och möjlighet att utveckla empatin och få behålla den, säger hon. 

Mer humanistiska inslag i studierna 

En större humanistisk del i utbildningen skulle vara välkommen. Det efterlyser också AT-läkarna i Johannas studie. 

– Synsättet är överhuvudtaget väldigt naturvetenskapligt och det kanske formar utbildningen i en viss riktning. Det kanske också finns kvar när man kommer ut i yrkeslivet, säger hon. 

En läkarstudent håller i ett häfte.
Bildtext Läkarutbildningen kunde ge mer utrymme för att utveckla empatin.

I utbildningen kommer de humanistiska analyserna och synsätten in som små nedslag här och där och fungerar mer som en påminnelse eller något intresseväckande, snarare än något som formar utbildningen.

I Sverige jobbar flera utbildningar nu med något som kallas professionell utveckling och det är en kurs som går genom hela utbildningen. 

– Det görs på olika sätt beroende på utbildning. En del kanske diskuterar konsultationsteori och psykologi – både krispsykologi och sorgens psykologi. Det är viktigt att prata om de här begreppen, säger Johanna.

Denjah anmälde läkaren

Denjah Leinson gjorde en anmälan mot läkaren hen mötte och fick även ett svar där överläkaren på polikliniken beklagar det som skett. 

– Oberoende av vad han sa så vet jag att jag är värd vård och att jag har rätt att må bra, och det tänker jag också göra, säger Denjah. 

Vill du höra mer om Denjahs historia? Lyssna på podden Det här hände på Arenan.

Fotnot: Intervjun med Denjah gjordes innan det blev klart att hon skulle kandidera i valet till Finlands Lucia.