Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Finlands chefsförhandlare vid klimatmötet i Glasgow vill att världens rikaste länder ställer upp tuffare klimatmål: "Vi är långt från att nå Parisavtalets mål"

Uppdaterad 11.11.2021 13:55.
Marjo Nummelin människa
Bildtext Marjo Nummelin är Finlands chefsförhandlare vid FN:s klimatmöte i Glasgow.

Klimatmötet i Glasgow, som inleds på söndag den 31 oktober och pågår till den 12 november blir ett ödesmöte för mänskligheten, har det sagts. Och sanningen är att alltför många internationella avtal ännu är öppna för att Parisavtalets mål om en uppvärmning på högst 1,5 grader ska kunna nås.

Men skam den som ger sig.

Marjo Nummelin på Miljöministeriet är Finlands chefsförhandlare och hon hoppas att de stora ekonomierna, de så kallade G 20 länderna, kommer till förhandlingarna med nya ambitiösa och mer omfattande löften om utsläppsminskningar. 

– Klimatförändringen fortskrider i en hisklig fart, vilket också framkom i FN:s klimatpanels IPCC:s senaste rapport. Vi är långt från den stig där vi borde vara för att nå Parisavtalets mål om högst 1,5 graders uppvärmning, konstaterar Nummelin. 

Finland har som en del av EU förbundit sig till att utsläppen ska minska med 40 procent fram till år 2030. Målsättningen uppdaterades till 55 procent i fjol. Målet finns nu också i EU:s klimatlag och ska uppfyllas. 

Det fattas ännu pengar i Klimatfonden

Förutom ambitionsnivån ska också finansieringen av klimatomställningen för utvecklingsländer diskuteras. De hundra miljarder dollar som de rika länderna har lovat för FN:s gröna klimatfond årligen fattas fortfarande, enligt en OECD-rapport.

Förhandlingarna i Glasgow borde också precisera beslut från tidigare möten.

Bland annat borde reglerna för internationell handel med utsläppsrätter slås fast och resultaten av hur olika länder rapporterar om sina utsläpp borde blir mer transparenta och sinsemellan jämförbara. 

Innan Parisavtalet var länderna indelade i industrialiserade länder som hade striktare förpliktelser att rapportera sina utsläpp och utvecklingsländer som hade lättare krav. Men efter Parisavtalet ska alla länder rapportera på ett enhetligt sätt. Vad det innebär och villkoren för hur ländernas resultat ska kunna jämföras med varandra ska ses över under Glasgow-mötet.

Klimatmötet i Madrid
Bildtext På Madridmötet 2019 blev det mera prat än verkstad.

Utsläppsrätter ska inte säljas med dubbel bokföring

En besvärlig fråga är förhandlingarna om den internationella utsläppshandelns mekanismer som pågått alltsedan Paris 2015 och som borde ha varit färdiga 2018.

Där är parterna fortfarande ganska långt ifrån varandra. Grälet gäller hur man ska se till att samma utsläppsrätter inte ska räknas två gånger både i det land som säljer och det land som köper. 

En annan het fråga är de fortsatta subventionerna av såväl produktion som konsumtion av kol, olja och gas.

Fortfarande använder världens länder cirka en och en halv miljard euro dagligen till subvention av fossila bränslen, enligt nyhets- och dataföretaget Bloomberg NEF. Så gott som alla världens länder subventionerar fossila bränslen antingen genom skatter eller genom investeringsstöd.

Första tillfället för världens länder att uppdatera sina klimatmål var ifjol, men en stor del av G20 länderna har ännu inte gjort det. Den här veckan meddelade prins Mohammed bin Salman att Saudi-Arabien strävar efter att bli koldioxidneutralt år 2060. Samma mål har även Ryssland och Kina förbundit sig till.

Det är att märka att ingen av de nu levande ledarna kommer att vara vid makten då (utom kanske den saudiske prinsen).

– Världen väntar sig större ambitioner av Kina. Ett gott tecken är ändå att Kina har förbundit sig att sluta finansiera kolkraftverk i andra länder men fortfarande är det användningen av kol inom landet som är den besvärliga frågan, säger Nummelin.

USA kommer igen trots protester på hemmaplan

USA däremot vill återta rollen som ledande i klimatfrågor och därför är det ett bakslag för president Joe Biden att den den den demokratiska senatorn Joe Manchin från kol-delstaten West Virginia inte vill rösta för lagpaketet om ren energi.

Men chefsförhandlare Marjo Nummelin tänker att det amerikanska miljöarbetet ändå är av stor betydelse.

– Att USA har återinträtt i Parisavtalet, lovar minska sina utsläpp med 50 procent från 2005 års nivå och återkomma som en central donator till Klimatfonden det är viktiga signaler. Den så kallade "klimat-tsaren" John Kerry som var med i Paris ska delta även i Glasgow och hans roll är central.

USA:s klimatsändebud John Kerry på besök i Sydkorea. Han har ett blått muskydd på sig och talar i mikrofon. Bakom honom syns Sydkoreas flagga.
Bildtext Mycket hänger nu på "klimat-tsaren"John Kerry.

Utsläppen ökar hela tiden trots löften

Samtidigt varnar International Energy Agency IEA i sin World Energy Outlook att utsläppsökningarna 2021 ser ut att bli de näst största i historien.

Om inget förändras i den politik som förs i dag beräknar IEA att uppvärmningen till år 2100 blir 2,6 grader – för att sedan öka. 

Om världens alla nationella klimatlöften infrias fullt ut kommer uppvärmningen till år 2100 att begränsas till omkring 2,1 grader. I detta scenario får efterfrågan på fossila bränslen inte öka efter år 2025. Här finns en konflikt eftersom alla länder har förbundit sig till en ökning av temperaturen till högst två grader.

– Samma länder som har gett löften om minskade utsläpp ökar dem och till och med bygger nya fossila kraftverk. Därför borde mötet i Glasgow bli en vändpunkt. Vi har inte mycket tid kvar innan mängden koldioxid i atmosfären överskrider en uppvärmning på 1,5 grader, säger Nummelin.

Klimatdemonstranter i London.
Bildtext Demonstranterna kräver beslut inte bara tomma löften.

Företag kräver ambition av världens politiker

Så hur mycket har hänt sedan mötet i Paris?

Enligt Finlands chefsförhandlare Marjo Nummelin är det en viktig utveckling att förnybara energiformer har blivit prismässigt konkurrenskraftiga.

På senare tid har företag och investeringsbolag själva börjar göra ambitiös klimatpolitik och kräva detsamma av politiker.

Under de två första dagarna samlas världens ledare, eller deras ersättare, till en så kallad leaders summit. Och det är just under de här dagarna då vi får höra om ländernas förnyade klimatlöften. 

– Under den första veckan klarnar det sedan vilka som är de största politiska tvistefrågorna och som lämnas åt ministrarna att lösa. De sista frågorna behandlas i ganska små rum.

I år mer än någonsin tidigare ligger världens framtid i vågskålen och vi får hoppas att förhandlarna lyckas.

Till en del beror det på om den rika världen kan gå med på att betala för att den fattigare delen ska komma ikapp när det handlar om grön teknologi och billig, grön energi.

Men lätta förhandlingar blir det inte.