Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Stadsdirektörens budgetförslag 2022: Investeringstak ska hålla Borgås lånebörda i schack

Uppdaterad 27.10.2021 06:52.
En man i kostym.
Bildtext Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula presenterade sitt budgetförslag på tisdagen.

– Vi kommer att säkerställa bastjänsterna nästa år, som vanligt, och också göra några åtgärder som ger lite mer kraft till utvecklingen i Borgå, säger Ujula.

Några större nedskärningar eller besparingar är inte planerade.

– Det ekonomiska läget för nästa år är ganska stabilt.

Du kan bekanta dig mer med budgetförslaget här.

Den stora frågan kommer att vara vad som händer 2023 när social- och hälsovårdsreformen träder i kraft.

– Man kan säga att hälften av stadens inkomster kommer att gå till välfärdsområdena. Det finns stora frågetecken. Jag tror det kommer att vara 2023 innan vi vet mera, säger Ujula.

Det föreslås inga höjningar av inkomst- eller fastighetsskattesatsen nästa år. Inkomstskattesatsen är 19,75 procent och den allmänna fastighetsskattesatsen är 1,30 procent.

I år fattas det undantagsvis beslut om kommunalskattesatsen för två år eftersom inkomstskattesatsen för år 2023 i och med välfärdsområdesreformen bestäms enligt skattesatsen för år 2022 minus en andel som övergår till staten.

Det finns stora frågetecken

― Jukka-Pekka Ujula, stadsdirektör

Enligt preliminära planer kommer stadens kommunalskattesats 2023 att skäras ned med 12,39 procentenheter, vilket skulle betyda att kommunalskatteintäkterna då minskar med cirka 122 miljoner euro. Nedskärningen av kommunalskattesatsen fastställs ändå senare, så kommunerna måste besluta om skattesatsen i ett osäkert läge.

Stadens samfundsskatteintäkter har varit rekordhöga, mycket tack vare Nestes goda resultat 2019. De följande åren kommer också pengarna från samfundsskatterna att minska.

År 2020 höjdes kommunernas andel av samfundsskatten temporärt med 10 procentenheter på grund av coronan. Den höjningen försvinner nästa år. År 2023 skärs ännu en tredjedel av samfundsskatteintäkterna bort och går till staten då välfärdsområdena inrättas.

Samfundsskatteintäkten för i år uppskattas bli kring 60 miljoner euro. Den förväntas sjunka till 18 miljoner euro år 2023.

Ujula har tidigare sagt att problemet med vårdreformens finansiering är att man tar bort en stor del av inkomsterna samtidigt som skulderna och investeringskraven står kvar.

En kvinna med munskydd står invid ett fönster och tittar in i kameran.
Bildtext Social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen har mycket på sitt bord. Hon är ordförande i det temporära beredningsorganet för Östra Nylands välfärdsområde.

För social- och hälsovårdssidan betyder vårdreformen att man samtidigt måste sköta allt det gamla och planera övergången till det nya. För nästa år reserveras ett anslag på 0,5 miljoner euro för extra kostnader i samband med arbetet kring vårdreformen. Samtidigt har coronatiden fört med sig kostnader och en ökad vårdskuld.

Social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen berättar att man ansökt om en bidragssumma på 1,8 miljoner euro för att förkorta köerna inom hälsovården.

Investeringstak

Stadens tjänstemän föreslår ett investeringstak på 100 miljoner euro för hela den här fullmäktigeperioden, alltså från 2022-2025.

– Det är förstås ganska stora pengar men om man jämför med vilka krav eller behov som finns så är det inte en stor summa. Tanken är att det finns stora risker i att inte ha någon plan för de följande åren. Då ökar stadens skulder i snabb takt, och åtminstone ur min synvinkel är det inte fiffigt, säger Ujula.

Andra viktiga investeringar är sådana som ger mer livskraft och invånare i staden

― Jukka-Pekka Ujula, stadsdirektör

Med investeringstaket vill man åskåddliggöra hur mycket pengar som kan investeras utan att staden behöver skuldsätta sig alltför mycket. För nästa år räknar man med investeringar på 27,9 miljoner euro.

– Sådana investeringar vi är tvungna att göra finns en del av. Andra viktiga investeringar är sådana som ger mer livskraft och invånare i staden, säger Ujula.

De största enskilda husbyggnadsinvesteringarna är renoveringsarbeten och byggande av motionslokaler i Hindhårs bildningscenter, centralisering av förvaltningslokaler till Nimbushuset samt renovering av Borgå gymnasiums fasad, fönster och tak. Kullo företagsområde som byggs i närheten av Sköldviks industriområde ska skapa nya lockande företagstomter.

I investeringarna ingår också affärsverket Borgå vattens investering i Saxby vattenverk på 9 miljoner euro, samt beredning på kapitalisering av projektbolaget för östbanan. 

En man tittar ut genom fönstret.
Bildtext Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula har utsikt över torget från sitt kontor.

I slutet av fullmäktigeperioden riktas investeringar särskilt till byggande av Mannerheimleden och till skolprojektet i Gammelbacka. Under investeringsplanens sista år förbereder sig staden på ombyggnaden av Kokon idrottscentrum och torgområdet.

– Den största satsningen vi planerar under den här perioden är Kokon idrottspark. Det kommer att vara ett stort ärende för hela Borgå och hela Östnyland, säger Ujula.

Alla investeringar kommer inte att koncentreras till centrum.

– Där finns också investeringar till exempel i skolor i Borgås östra delar, säger Ujula.

Staden beräknas gå ungefär 1,7 miljoner på minus nästa år då utgifterna stiger och intäkterna minskar.

– Om man jämför med hela budgeten på över 400 miljoner så kan man säga att det är ett nollresultat. När vi talar om så stora summor finns det också stora frågetecken, till exempel specialsjukvårdens kostnader som kan förändras, säger Ujula.

Stadsstyrelsen behandlar budgetförslaget i oktober-november, och fullmäktige fattar beslut om budgeten i november.

26.10 kl. 14.55: Artikeln har uppdaterats med delen om kommunalskattesatsen och vårdreformens finansiering.

27.10 kl. 6.50: Summan för investeringstaket har korrigerats från 100 000 miljoner euro till 100 miljoner euro.