Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Östnyländska företag testar nya sätt att jobba efter pandemin – sjukfrånvaron har minskat och folk vill bo större

Fastighetsmäklare Risto Volanen står i sitt kontor.
Bildtext "Behöver du bara åka till jobbet två gånger i veckan istället för fem, har du större möjlighet att välja hur du vill bo", säger fastighetsförmedlare Risto Volanen.

Perioden med distansjobb har gjort att vi inte vill bo eller jobba på samma sätt som förut. Nu funderar arbetsgivare i Östnyland på hur de ska organisera arbetet och hur de ska göra med kontorslokalerna.

Risto Volanen är fastighetsmäklare med hela östra Nyland som sitt område. Han säger att distansjobbet har förändrat hur folk vill bo. 

Just den här dagen ska han visa ett hus i Tolkis i Borgå för ett tjugotal intresserade familjer. De flesta som kommer på visningen är bosatta i Helsingfors.

– I och med att jobbet för många människor flyttade hem, blev hemmet för litet. Men under pandemin ville ingen ge upp sitt hus. Alltså har vi fortfarande idag en situation där efterfrågan på hus är större än utbudet.

År 2022 kommer det att röra på sig. Då kommer vi att se hurdana lokaler företagen vill ha

― Risto Volanen, mäklare

Gällande företagens användning av kontorslokaler postcorona har inget märkbart ännu skett, säger Volanen, men saker är satta i rörelse.

Volanen berättar att han känner till många arbetsgivare, både kommunala och privata, som just nu håller på med utredningar som ska visa hur personalen vill jobba. 

– År 2022 kommer det att röra på sig. Då ser vi hurdana lokaler företagen vill ha.

Ett skyltfönster med bilder på fastigheter till salu.
Bildtext Risto Volanen har märkt att folk har haft mer tid än vanligt. De har varit väl förberedda när de har kontaktat honom.

Också Volanen själv har fått ändra sitt sätt att arbeta under de senaste två åren. Han och hans kolleger tog i bruk ett joursystem. Den jourhavande mäklaren svarar i telefon, skriver mejl och uppdaterar kalendern.

Kunderna slutade komma in

― Risto Volanen, mäklare

Nu behövs ingen sekreterare som sitter och väntar innanför dörren längre. Kunderna har nämligen slutat promenera in. De sköter nuförtiden det mesta via nätet.

Systemet med jour visade sig fungera så bra att det blir kvar också efter pandemin.

I rent distansarbete lider arbetsgemenskapen - den måste man också se till att kunna bevara

En stor östnyländsk arbetsgivare som har funderat mycket över hur personalen ska jobba är Sibbo kommun. Ledningsgruppen i Sibbo har i mitten av oktober godkänt en riktlinje för ett sätt att jobba efter pandemin, ett så kallat mångplatsarbete

Mera fokus på målsättningar, mindre på klockkortet

― Mikael Grannas, kommundirektör

Mångplatsarbete, som kommunen kallar det, betyder att varje enhet inom kommunen själva får bestämma hur de lägger upp sitt arbete.

Inom ramen för vissa riktlinjer får alltså personalen tillsammans med sin arbetsgivare komma fram till om ett arbete utförs bäst på arbetsplatsen eller hemma vid köksbordet.

"Distansjobb passar till exempel bättre då man översätter, skriver beredningstexter till beslutande organs möten eller deltar i rutinmöten som inte kräver massvis med kreativitet", skriver Mikael Grannas i ett e-postmeddelande som svar på våra frågor om Sibbo kommuns sätt att arbeta efter pandemin.

Mikael Grannas.
Bildtext Mikael Grannas säger att erfarenheterna från distansjobbet under coronapandemin i huvudsak har varit positiva och att medarbetarna är värda ledningens tillit.

Av Sibbos 1 300 anställda jobbade ungefär 200 personer på distans under pandemin. 

Det man inte kommer ta med sig till framtiden är utvecklingsarbete på distans. Mikael Grannas har också märkt att arbetsgemenskapen lider om alla jobbar hemifrån hela tiden. 

Kraftverket i Lovisa är föregångare - där jobbade man på distans redan innan pandemin

När en miljon finländare på våren 2020 slutade jobba på kontoret och flyttade hem sin dator hade man redan vanan inne på kraftverket i Lovisa.

Där hade man redan innan pandemin tagit i bruk en hybridmodell. De 525 arbetstagarna kunde, i mån av möjlighet, jobba på distans 1-2 dagar i veckan.

Sjukfrånvaron har minskat mycket hos oss

― Tanja Raanti, rekryteringsansvarig

Det är nu samma nygamla modell man återgått till då regeringen i mitten av oktober hävt sin rekommendation om distansjobb.

– Under pandemin hade vi ett system där teamen delades upp och de anställda fick jobba turvis hemma och turvis på distans, berättar Thomas Buddas, biträdande direktör på kraftverket i Lovisa. 

Buddas säger ändå att ingen måste jobba på distans.

– Jag märkte snabbt själv att distansjobb inte passar mig och har därför jobbat mest på kontoret. 

Till vänster personalchef Petteri Widemark, i mitten biträdande direktör Thomas Buddas och till höger rekryteringsansvariga Tanja Raanti. Alla står upprätt och ser glada ut.
Bildtext Från vänster Petteri Widemark, Thomas Buddas och Tanja Raanti från kraftverket i Lovisa. De har alla jobbat mer på kontoret än hemma.

Personalchef Petteri Widemark minns tillbaka till mars och april 2020 då hans kalender fylldes av distansmöten. 

– Början var svår. Jag kunde ha dagar med sju och en halv timme möten utan paus. Först lite senare förstod jag att boka in kaffe- och lunchpauser åt mig.

kärnkraftverket i lovisa 25.04.16
Bildtext På kraftverket i Lovisa har man sett till att det alltid finns kunnig personal på plats.

Hybridmodellen som kärnkraftverket nu återgår till gäller inte all personal. På kraftverket kräver vissa uppgifter full närvaro. 

De som sköter om anläggningen, personalen i kontrollrummet och de anställda på säkerhetssidan måste vara närvarande hela tiden. Brandväsendet är också alltid på plats på kärnkraftverket i Lovisa.

– Tidigare fick man inte alls komma på jobb om man hade snuva. Men nu behöver man inte sjukskriva sig utan kan jobba hemifrån enligt eget mående. Sjukfrånvaron har minskat mycket hos oss, berättar rekryteringsansvariga Tanja Raanti.

Sjukfrånvaron minskade inte bara på kraftverket i Lovisa under pandemin. Samma mönster ser man också nationellt.

För statens del minskade sjukfrånvaron med nästan 50 procent jämfört med motsvarande tidpunkt 2019.