Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Teater: Det perfekta livet är en kammarmusikal om kvinnoliv

På bilden ses fyra festklädda kvinnor. En kvinna, i mitten, verkar ha ont och lutar sig mot en bänk samtidigt som hon hålls upp av de andra kvinnorna.
Bildtext Minna Kettunen-Enberg, Daniela Fogelholm, Petra Pääkkönen och Nina Palmgren.

Karaktärerna i Det perfekta livet liknar den svenska TV-serien Solsidans kvinnobilder. Inte lär man sig något nytt, men föreställningen påminner ändå välspelat och roligt om sådant vi nog redan visste om livets skiften.

Känns det ibland som om det riktiga livet sprang någonstans före dig, eller bredvid, i alla fall en bra bit ifrån där du befinner dig just nu?

De fyra kvinnorna i musikalen Det perfekta livet befinner sig just i början, i mitten eller på andra sidan de händelser och ritualer som enligt konventionen (och ibland, skulle någon säga, naturen) omgärdar och inrutar kvinnoblivandet och kvinnovarandet.

Men de hamnar allihop på olika sätt i otakt med det som skulle vara Det perfekta livet.

På bilden ses fyra kvinnor sitta runt ett kafébord. Kvinnan i mitten till höger håller upp sin hand för att visa de andra sin förlovningsring.
Bildtext Nina Palmgren, Daniela Fogelholm, Petra Pääkkönen och Minna Kettunen-Enberg.

Ingen föds färdig i sitt kön, och de senaste åren har könsidentiteterna utvidgats och ifrågasatts. De problematiserade könsdefinitionerna handlar denna ursprungligen australiska musikal inte om, utan den rör sig just inom det som är kvinnliga konventioner: att gifta sig, att bli gravid, att få ihop livskomponenterna jobb och barn, att alls stå ut med föräldraskapet, och att till sist kanske falla ner i skilsmässans mörka kaninhål.

Fyra olika slags kvinnor

Lilly driver kaféet Mon Ami sedan fjorton år, hon lever i det till synes perfekta förhållandet med Patrik – som vi i likhet med alla andra bifigurer inte alls får se på scen.

Jenni har jobbat på kaféet sedan hon var tretton år, hon drömmer om sitt förestående bröllop och äktenskap. Erika har för längesedan kastat kaféförklädet åt sidan och gjort en stenhård karriär som businesskvinna. Men nu är hon plötsligt gravid, när drömjobbet redan hägrade.

Sussi besväras inte av karriärdrömmar. Hon är hemmafru, figuren är nu vad den är efter tre barn, och hon gör entré med soppåsen i hand, fylld med den senaste blöjskörden.

På komediers vis är persongalleriet baserat på stereotyper – det gör emellertid inget, för uppsättningen spelar effektivt ut dessa roller mot varandra i en berättelse om vänskap trots allt.

I det verkliga livet hade vi förmodligen inte sett fyra så olika kvinnor samlade vid ett kafébord varje vecka, men i Det perfekta livet gör de det, och de klarar att stötta och förlåta varandra när prövningarna kommer.

På bilden ses fyra kvinnor där en av kvinnorna håller i en bebis i en filt.
Bildtext Petra Pääkkönen, Nina Palmgren, Daniela Fogelholm och Minna Kettunen-Enberg.

Det perfekta livet är en kammarmusikal med bara dessa fyra skådespelare och sångare på scen, med ett enkelt och effektivt ackompanjemang någonstans från sidan på piano och cello. Ensemblespelet är tätt, välsjunget och framfört med stundtals överraskande intensitet.

Scenografin är likaså minimal: ett par pallar att sitta på, ett bord med rutig duk som emellanåt bärs ut – det är i stort sett allt.

Skådespelarna går rent av utanför den minimala scenen, publikkontakten blir nästan bokstavlig. Att översättningen så skickligt överför anglosaxiska begrepp och företeelser till ledig finlandssvenska ska översättaren Marika Westerling ha en särskild eloge för.

Feelgoodproduktion med briljanta skådespelarinsatser

I rollkaraktärernas reduktion blir det möjligt att lyfta fram den existentiella våndan i att leva ett ganska vanligt liv. Hjärta rimmar på smärta i denna produktion där livskriserna radas upp bredvid varandra.

Ändå vill jag inte säga något ont om Det perfekta livet, för hur många konventioner går inte de flesta av oss igenom i våra liv? Här finns, precis som i en välskriven popballad, rum för inlevelse och utlevelse, vi är till sist lite av komedianter också vi som sitter i publiken.

För gensvaret hos publiken är starkt, det är allt sammantaget en feelgoodproduktion, och skådespelarna är över lag briljanta.

Lite kommer jag att tänka på den svenska TV-serien Solsidans kvinnobilder, fast utan cynismen men med den rappa dialogen i behåll. Inte lär man sig något nytt, men Det perfekta livet påminner välspelat, roligt och med stor inlevelse om sådant vi nog visste om livets skiften. En påminnelse så väl framförd lyser oss en bit genom vintermörkret.

Teater Viirus: Det perfekta livet. Regi: Jukka Nylund. Text/musik: Amity Dry (ursprungligen Mother, Wife and the Perfect Life). I rollerna: Minna Kettunen-Enberg, Daniela Fogelholm, Petra Pääkkönen, Nina Palmgren. Ackompanjemang: Marko Hilpo (även musikarrangemang), Iida-Vilhelmiina Sinivalo (cello). Översättning: Marika Westerling. Kostym: Nina Ukkonen.