Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Det blir dragkamp om cannabis, kolkraft och minimilön i Tyskland – regeringsförhandlingarna kommer igång på onsdag

Bilar som kör på tyska motorvägen Autobahn A20 med vindkraftverk i bakgrunden.
Bildtext Tysklands nya regering väntas inte genomföra någon allmän hastighetsbegränsning på Autobahn. Däremot kommer vindkraftverken att blir fler. Två procent av Tysklands totala landarealen ska i framtiden kunna användas för bygget av vindkraft.

I Tyskland kör de egentliga regeringsförhandlingarna nu igång på allvar. Socialdemokraterna, De Gröna och det liberala partiet FDP utgår från att förhandlingarna ska kunna genomföras i rask takt. Målet är att den nya tyska regeringen ska kunna sväras in i början av december.

Klimatförändringen, digitaliseringen, den demografiska utvecklingen och att säkra välståndet och den sociala sammanhållningen – så listar regeringsförhandlarna de största utmaningarna som Tyskland står inför under de kommande åren.

I centrum för förhandlingarna mellan socialdemokraterna, De Gröna och det liberala FDP står ett tolvsidigt dokument, som man kom överens om i samband med regeringssonderingarna tidigare under hösten.

Det av de tre partierna gemensamt fastslagna målet är ett uppbrott för Tyskland efter 16 år med förbundskansler Angela Merkel och kristdemokraterna vid rodret.

Under de kommande veckorna gäller det nu att framför allt komma överens om hur det här uppbrottet ska finansieras. Inför regeringsförhandlingarna, som startar under onsdagen, är det nämligen just finansieringen som bedöms kunna leda till strid de tre partierna emellan.

De tyska grönas ledare Annalena Baerbock, socialdemokraternas ledare Olaf Scholz och FDP:s ledare Christian Lindner.
Bildtext Tysklands nästa regeringstrio? Annalena Baerbock (De Gröna), Olaf Scholz (SPD) och Christian Lindner (FDP) hoppas kunna regera ihop.

De investeringar man nu planerar beräknas kosta omkring 50 miljarder euro per år och liberala FDP har åtminstone hittills vägrat gå med på höjda skatter eller mer statlig skuldsättning.

Från det gröna partiets ungdomsorganisation och från klimatrörelsen krävs mer satsningar på klimatskyddet och på den här punken kan De Gröna inte gå in för alltför urvattnade kompromisser.

Redan nu förs också en öppen diskussion om de kommande ministerposterna. Såväl De Gröna som liberalerna har redan gjort anspråk på finansministerposten i en möjlig kommande regering.

Klimatskyddet en prioritet

Det som man nu helt konkret kommer att förhandla om är de frågor som man i samband med sonderingarna har listat i tio punkter. Det handlar om allt från bostadspolitik och digitalisering till hur man ska tackla klimatförändringen.

I samband med att de tio punkterna presenterades för några veckor sedan var det just klimatskyddet som den socialdemokratiske kanslerkandidaten Olaf Scholz lyfte fram som den absolut viktigaste frågan.

Senast år 2022 vill man nu lägga fram ett så kallat akutprogram som bland annat bygger på att man i Tyskland, om möjligt, avstår från kolkraften redan år 2030 och inte först år 2038 som nu är planerat.

En ung tysk i flanellskjorta och rödfärgat snaggat hår sitter på sin kompis axlar i ett folkhav under en klimatdemonstration i Berlin. Ungdomen håller uppe en grön skylt med texten "Smells like air pollution".
Bildtext Klimatfrågan är stor bland unga tyskar och De Gröna kan därför inte backa för mycket i klimatfrågan.

För att garantera tillgången till el vill man samtidigt försnabba utbyggnaden av förnybar energi. Konkret betyder det här bland annat att planeringsprocesserna ska försnabbas och att de behövliga loven beviljas i snabbare takt än i dag.

Två procent av den totala landarealen ska i framtiden kunna användas för bygget av vindkraft och genom lagstiftning vill man se till att det blir obligatoriskt att utrusta nya affärshus och industribyggnader med solpaneler på taket.

Också för nybyggda bostadshus ska solpaneler på taket vara mer regel än undantag.

I kapitlet om klimatskyddet slår man också fast att Tyskland ska bli ett föregångarland när det gäller elektromobilitet.

De Grönas krav om att som en del av klimatskyddet införa en allmän hastighetsbegränsning på de tyska motorvägarna kommer däremot inte att bli verklighet.

På tyska Autobahn är det också i fortsättningen, åtminstone delvis, fri hastighet som gäller.

Oklart med pengar till försvaret

I kampanjen inför förbundsdagsvalet i slutet av september spelade utrikespolitiken en mycket undanskymd roll.

I dokumentet från sonderingarna slår man fast att man vill stärka EU, samtidigt som man vill göra unionen mer demokratisk och handlingskraftig.

Det tyska försvaret ska få bättre utrustning, men samtidigt lämnar man helt öppet om Tyskland kommer att förbinda sig till försvarsalliansen Natos mål att varje medlemsland ska satsa minst två procent av bruttonationalprodukten på försvaret.

Den här frågan har under de senaste åren, i synnerhet under Donald Trumps presidentperiod, lett till kritik från USA.

Energiförsörjningen vill regeringsförhandlarna göra mer diversifierad, samtidigt som den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 nu står färdig för att tas i bruk.

Tyska soldater går framför ett flygplan på flygfältet i Wunstorf. De ahr återvänt från evakueringsinsatsen i Afghanistan.
Bildtext Tyska soldater återvänder hem från evakueringsinsatsen i Afghanistan den 27 augusti.

Bort från Hartz IV, in för legal cannabis?

Ett av socialdemokraternas centrala löften i kampanjen inför förbundsdagsvalet var att höja den lagstadgade minimilönen.

Den kommer nu att höjas till tolv euro i timmen och i fortsättningen ska en särskild kommission se till att minimilönen justeras.

Socialdemokraterna vill också se över det tyska socialbidraget som går under namnet Hartz IV. Det mycket impopulära bidragssystemet infördes under den socialdemokratiske förbundskanslern Gerhard Schröder i början av 2000-talet och har allt sedan dess bland många väljare lett till missnöje med socialdemokraterna.

I sonderingspappret står också att pensionerna inte ska sjunka och att pensionsåldern inte kommer att höjas.

För att råda bot på bostadsbristen i storstäderna vill man få ny fart på byggandet. Målet är att det varje år ska byggas 400 000 nya lägenheter i landet.

Enligt sonderingsdokumentet vill de tre partierna också sänka rösträttsåldern till 16 år. Det här skulle i framtiden gälla för valen till den tyska förbundsdagen och Europaparlamentet.

I samband med regeringsförhandlingarna diskuteras i Tyskland nu också legaliseringen av cannabis.

Frågan finns visserligen inte överhuvudtaget nämnd i det presenterade sonderingspappret, men samtidigt förhåller sig alla tre partier positivt till en legalisering.

Såväl De Gröna som liberalerna talar öppet för att man i framtiden ska kunna köpa cannabis för eget behov i särskilda affärer. Socialdemokraterna å sin sida talar om att man är beredd att gå in för vissa modellprojekt.

Stram tidtabell

De tyska regeringsförhandlarna träffas till en början i 22 olika arbetsgrupper och meningen är att förhandlingarna ska gå i rätt snabb takt.

Senast i slutet av november ska man vara så långt att partierna har enats om ett regeringsprogram och därefter ska man inom de tre partierna ännu på ett bredare plan ta ställning till om programmet kan godkännas.

Enligt den nuvarande planen gäller att Olaf Scholz ska väljas till Tysklands nästa förbundskansler senast den 10 december.

Olaf Scholz i en vit skjorta. Han tittar framåt.
Bildtext Socialdemokraternas ledare Olaf Scholz hoppas ta över som förbundskansler efter Angela Merkel före jul.

Om den strama tidtabellen verkligen kommer att hålla återstår ändå att se. Många svåra frågor, bland annat kring finansieringen av programmet, är fortfarande olösta.

Sonderingssamtalen fördes i vilket fall som helst i god anda och det verkar finnas en vilja att gå in för kompromisser.

 – Att tala för länge gör inte problemen mindre, konstaterar liberalernas partisekreterare Volker Wissing.