Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kritiskt mottagande för Australiens löfte om att bli klimatneutralt till år 2050

 Australiens premiärminister Scott Morrison på en affisch i Melbourne 7.1.2020. Morrisons och regeringens hantering av skogsbrandskrisen och bristande engagemang i utsläppsfrågor kritiseras hårt
Bildtext Graffiti med kritik mot premiärminister Scott Morrison. Australien har drabbats av extrem hetta de senaste åren och år 2020 av historiskt svåra markbränder, som slukade ett område större än Danmark.

Australiens regering har lagt fram en målsättning för landet att bli klimatneutralt per år 2050. Planen förlitar sig inte på någon lag, utan det är upp till konsumenterna och företagen att minska utsläppen. Enligt kritiker är målet inte närapå tillräckligt ambitiöst, och planen dessutom så fattig på detaljer att det knappt kan kallas en plan.

Australien, som är en av världens största exportörer av kol och naturgas och har bland världens största utsläpp per capita, har länge dragit fötterna efter sig ifråga om klimatpolitik.

Med en knapp vecka kvar till FN:s klimatmöte i Glasgow gick ändå premiärminister Scott Morrisons konservativa regering ut med landets första löfte om klimatneutralitet.

Teknologi framom nedskärning

I spetsen för regeringen Morrisons plan är offentliga investeringar på vad som motsvarar kring 13 miljarder euro i "teknologier med låga utsläpp".

Hit hör bland annat fångande av koldioxid i marken, lägre kostnader för solenergi och hållbarare lösningar för industrin.

Samtidigt tänker ändå landet använda mer naturgas, åtminstone på kort sikt, och någon utstakad plan för att minska på användningen av fossila bränslen finns inte.

Till skillnad från somliga andra länder tänker Australien inte heller skriva in sitt klimatmål i lag, och därmed förbinda sig till det juridiskt, utan i stället förlita sig på konsumenterna och företagen för att nå målet.

Hård inrikespolitisk kamp

Klimatmålen är en veritabel rävsax för premiärminister Scott Morrison, som tvingas balansera mellan pressen att skära i utsläppen och väljarstöd på glesbygden, där bland annat kolindustrin spelar en stor roll.

Morrisons konservativa regering vann valet år 2019 knappt med en klimatpolitik som motsatte sig målet om klimatneutralitet år 2050.

Nu ska däremot val hållas senast i maj, och en opinionsundersökning i måndags gav vid handen att Morrison skulle förlora mot arbetarpartiet.

Trots målet om neutralitet år 2050 håller Morrison ändå fast vid det tidigare fastslagna målet om en minskning på 26–28 procent av utsläppen år 2030 jämfört med året 2005.

Fjädervikt på klimatmötet

Målet för 2030 är inget Australien kommer kunna stoltsera med på klimatmötet i Glasgow, som i mångt och mycket kretsar kring ländernas klimatåtgärder på kortare sikt.

Till exempel har FN efterlyst en minskning av utsläpp på 45 procent till år 2030, och president Joe Biden har lovat minska USA:s utsläpp med över hälften per 2030.

Den australiska oppositionens talesperson för klimat- och energifrågor Chris Bowen sköt omedelbart ned regeringens plan.

– Det är ingen plan, det är en bluff, säger Bowen om regeringens alster The Plan to Deliver Net Zero på 16 sidor.

Bill Hare, direktör vid Climate Analytics, skrädde inte heller orden.

– Det är ett slugt marknadsföringsdrag utan något innehåll, förutom en väldigt fint blänkande rapport, säger Hare som kritiserar åtgärderna som otrovärdiga och brist på omsorg för öar i regionen som hotas bli under vatten.

Historisk stämningsansökan

Förutom Australiens historiska klimatlöfte bjöd tisdagen också på en historisk stämningsansökan mot regeringen.

Ursprungsbefolkning på öar mellan Australien och Papua Nya Guinea kräver att den australiska regeringen måste skydda dem mot klimatförändringen genom en större minskning av utsläpp, för att hindra att öborna blir flyktingar.

Öborna i sundet Torres säger att stigande havsnivåer utgör ett existentiellt hot mot deras land och kultur, och "placerar dem på klimatkrisens frontlinje".

Enligt stämningsansökan kan vissa av de berörda öarna bli obeboeliga om den globala temperaturen stiger mer än 1,5 grad sedan nivån före den industriella tiden. FN-organet IPCC har uppskattat att det här kan ske redan år 2030.

Källor: Reuters, AP, AFP, BBC