Räddningsarbetare vittnar om sexuella trakasserier, diskriminering och porr på jobbet: "Det hör till vardagen"

Räddningspersonal från hela Finland vittnar för Yle om en arbetskultur där sexuella trakasserier är vardag. Kvinnor möter ständigt förakt och machokultur leder till öppen diskriminering.

Räddningsarbetare utsätts ofta för sexuella trakasserier på jobbet. Det framgår i en rapport som Yle har gjort.

Yle har intervjuat 21 personer som arbetar eller har arbetat i räddnings- eller förstavårdsbranschen.

De intervjuade talar om en arbetskultur som är präglad av sexuella trakasserier, förminskandet av kvinnor och till och med öppet kvinnohat. I värsta fall har kvinnliga arbetare varit tvungna att lyssna på kommentarer som underminerar deras arbete och på sexuella förslag i flera år.

Alla intervjuade utom en har upplevt eller bevittnat verbala trakasserier. Tio intervjuade har också upplevt fysiska trakasserier.

Olämpliga kommentarer, förslag och anspelningar hör till branschens vardag enligt de intervjuades upplevelser.

Förstavårdaren berättar att hennes manliga kolleger öppet utvärderar till exempel patienters bröst efter uppdragen

Under intervjuerna kom det också fram att tafsande och närgångenhet inte bara sker på arbetsplatsen utan också på kvällsevenemang och seminarier.

Många upplever att det är omöjligt att ingripa eftersom sexistiskt språk är allmänt accepterat i branschen.

Yle känner till ett fall där ett offer för sexuella trakasserier själv varit tvungen att byta brandstation och ett annat fall där ett våldtäktsoffers kontrakt inte förnyats.

Trakasserier motiveras ofta med att det hårda arbetet kräver svart humor, eller "brandkårshumor".

Många av intervjupersonerna sa att de inte ens visste om trakasserierna innan Emergencyservicestoo-kontot dök upp på Instagram i augusti.

Mer än hundra anonyma rapporter om trakasserier och olämpligt beteende, bland annat i räddningsbranschen, har publicerats på kontot.

Räddningsväsendet är den överlägset mest pålitliga myndigheten i Finland, enligt det finländska folket. Nästan hundra procent av finländarna litar på myndigheten.

Nu har många inom branschen fått upp ögonen för att arbetskulturen inte är normal och att den inte behöver tolereras.

Finns mycket som kan förbättras

Räddningsbranschen har traditionellt dominerats av män. Andelen kvinnor på arbetsplatsen har ökat stadigt sedan 2000-talet, men kvinnor utgör bara tolv procent av räddningsväsendets 5 700 anställda.

Bland de som jobbar i förstavården är 40 procent kvinnor.

På grund av den lilla andelen kvinnor är det lättare att identifiera de intervjuade personerna. Därför används inte deras namn eller titlar i artikeln. Manliga intervjuade personer är också rädda för effekterna som intervjun kan ha på deras karriär – därför är alla utom en anonym.

Alla intervjupersoner berättar om problem i arbetskulturen. Förutom trakasserier rapporterar många rasistiska kommentarer och förolämpande av sexuella minoriteter.

Manlighet är så inpräglad i branschen att också män känner ångest. Den machokultur som intervjupersonerna beskriver leder till exempel att det kan ses som en svaghet att be om hjälp.

Det finns också betydande brister vid likabehandling av kvinnor när det gäller utrustning, faciliteter och lön.

I en intervju med Yle fördömer högsta ledningen och organisationer inom räddningsbranschen starkt de fall av sexuella trakasserier som avslöjats.

Sex lika vanligt samtalsämne som sport

Verbala sexuella trakasserier är i huvudsak relaterade till språkkulturen i branschen, säger intervjupersonerna.

Personalens kaffepauser används för att diskutera bland annat arbetskamraters sexliv, utseende och sexuella läggning.

– 75 procent samtalen på kaffepauser handlar om sex, säger en kvinna som har arbetat som ambulanspersonal i mer än tio år.

Många av de intervjuade säger att det är så vanligt och vardagligt att det uppfattas som en del av arbetsplatskulturen.

För en del har ögonen öppnats först då de bytt jobb och insett att det inte är vanligt på andra arbetsplatser.

– Människor talar högt om hur bred någons rumpa är, vem som har de bästa brösten eller vem som är den mest knullbara av våra kvinnliga kollegor. Jag tänkte då att "det bara är den här brandmanshumorn", beskriver en kvinnlig förstavårdare.

– I pausrummet pratade man om att knulla kolleger och hur deras partner tar dem bakifrån. Jag förstod inte att jag inte ska behöva lyssna på sådant, säger en tredje kvinnlig förstavårdare.

När en förstavårdare började ett nytt jobb sa hennes förman att hennes bröst inte ryms i hennes uniform. Förmannen föreslog att hon skulle prova skjortor framför honom. Hon vägrade.

En annan förstavårdare säger att hon ingrep i kollegernas beteende när de kallade sommarjobbare för små bitchar (pikkulortto på finska).

– Det är så normaliserat, att om jag säger något till chefen om att det här beteendet borde sluta så är det samma känsla som om jag skulle säga att mina kolleger inte alls får tala om sport, säger Minna.

– En manlig kollega pratade riktigt fult och oförskämt till vår 19-åriga sommarjobbare. Den här 40-åriga mannen med familj och barn skämtade om att han skulle ta henne till ambulansen, använda glidmedel och föra in fingrarna i henne.

Situationen gav sommarjobbaren ångest.

– Saken utreddes och den här mannen fick en fast tjänst hos oss, säger en kvinnlig förstavårdare.

Bedömningen av utseende riktar sig inte bara till kolleger utan också till patienter. Förstavårdaren berättar att hennes manliga kolleger öppet utvärderar till exempel patienters bröst efter uppdragen.

När samma förstavårdare fick sitt första barn har arbetskamraterna högt undrat vem av dem som är barnets pappa.

Många kvinnor beskriver att alternativen för att svara på sexistiskt språk i praktiken är att vara tysta eller att gå med på skämtet. I efterhand har en del ångrat att de på det sättet erkänt "skämtet".

– På morgonen drar någon en vits och tio killar skämtar vidare, så det kan man inte riktigt säga till om. Alternativen är att antingen hålla käften eller replikera hårdare. Själv faller jag i den senare kategorin. Men det är inte rätt att det ska bli en sådan jargong, säger en kvinna i brandpersonalen.

Förslag på bastu och att sova tillsammans

Yles intervjuer ger vid handen att utöver sexistiskt språk, är det också vanligt med förslag om sex. Flera av de intervjuade säger att de inte minns hur många gånger kolleger har bett dem komma med i duschen eller till bastun

Under sina långa arbetspass har personalen tillgång till vilorum där de kan sova. Också det har föranlett opassande förslag.

Intervjuerna visar också att man tittar på vuxenunderhållning på arbetsplatserna vid räddningstjänsten och inom förstavården.

Tio intervjuade nämner att man har tittat på porr på jobbet eller att man har haft porrtidningar. Det gör man också vid kaffebordet och innehållet delas i arbetsgemenskapens Whatsapp-grupp.

Texten är en översättning av en del av Yles artikel, som i sin helhet kan läsas på finska via den här länken.