Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

IHN-viruset sprider sig fortsättningsvis bland fiskodlingar på Åland – orsaken till smittspridningen oklar

Uppdaterad 09.11.2021 10:54.
En nätkasse full av fisk fotad nerifrån.
Bildtext IHN är en sjukdom som kan leda till hög dödlighet och drabbar till exempel lax, regnbåge och röding, även andra, vilda arter kan vara smittbärare av viruset.

Viruset infektiös hematopoietisk nekros, IHN, har påträffats på fem åländska fiskodlingsanläggningar. Den första smittan bekräftades i maj 2021 och den 22 oktober hade viruset spridit sig till en femte djurhållningsplats. 

IHN är en sjukdom som kan leda till hög dödlighet och drabbar till exempel lax, regnbåge och röding. Andra, vilda arter kan också vara smittbärare av viruset.

Smittade fiskar kan få beteendeförändringar till exempel i form av slöhet och ett onormalt simsätt. Mörkfärgning, utstående ögon och utspänd buk tillsammans med anemi, hud- och muskelblödningar är yttre förändringar som kan ses.

Inre organförändringar är blödningar och ödem i samtliga organ samt en utspänd magsäck och tarm med vätskeinnehåll.

Smittan härstammar från danska fiskodlingsanläggningar, från vilka fiskar levererats för odling till två djurhållningsplatser på Åland under våren.

En karta över skyddszoner för IHN-viruset, bland annat delar av Lemland ingår i området.

– Vi fick meddelande från danska myndigheter att de hade sänt IHN-smittad fisk till Finland. I framtiden behöver man säkert se över testningsprotokollet eftersom man ju inte kan testa varje enskild fiskindivid. Där finns säkert metoder man kunde utveckla i framtiden för det här borde inte få ske, säger Krister Sundell, överinspektör vid Livsmedelsverket.

Infekterad fisk trygg att äta

De fyra först besmittade odlingarna ligger inom en radie av 6–8 kilometer från varandra, medan den femte befinner sig på cirka 18 kilometers avstånd från de föregående.

– Lax är känslig för viruset, men den brukar inte finnas på det område där vi haft IHN-infektioner. De rör sig där främst på våren och försommaren då de vandrar till sina fortplantningsområden. Viruset kan också infektera gädda, men det förökar sig inte lika snabbt i gäddan och sprider sig inte lika effektivt via dem. Ifall man skulle hitta viruset i en enskild gädda skulle situationen inte vara allvarlig, men om det skulle påträffas bland våra vilda laxar skulle situationen vara väldigt allvarlig, säger Sundell.

Infekterad fisk vid de tre först besmittade anläggningarna har nu avlivats eller slaktats och utrustningen vid anläggningarna har rengjorts och desinfekterats för att utrota viruset. Fisk vid de två andra anläggningarna inväntar ännu slakt och kommer att säljas för mänsklig konsumtion.

– Vi utreder som bäst hur smittan kunnat sprida sig, antingen är det via mänsklig aktivitet, vattenströmmar eller vild fisk. När smittan påträffades första gången år 2017 användes fisken till djurfoder. I nuläget låter vi ändå de två andra berörda anläggningarna vara och i detta fall kan fiskarna användas för mänsklig konsumtion, säger Sundell.

Hittills har smittan påträffats vid 11 danska anläggningar. Från dessa anläggningar har det enligt livsmedelsverket inte levererats fiskar till det finländska fastlandet.

Fiskodlingen i siffror

Restriktionszon

Livsmedelsverket har inrättat en restriktionszon på det område som omgärdar de platser där sjukdomen har påträffats. Zonen ska snart ändras så att den innefattar även den femte besmittade anläggningen. Restriktionszonen delas in i två skyddszoner och i en övervakningszon, vars gränser finns angivna på kartan nedan.

Fiskhållningsplatser i zonen övervakas genom kommunalveterinärens inspektioner och provtagning. Fiskodlingar som misstänks ha, eller som konstaterats ha IHN, ska försöka isoleras från andra fiskodlingar och vilda fiskar. Vid de drabbade anläggningarna ska fiskens hälsotillstånd och dödlighet följas upp.

I restriktionszonen får man fiska normalt, men fiskare måste desinfektera fartyg och fiskeutrustning som varit i kontakt med vatten och fisk innan de lämnar området.

Viruset spred sig även 2017 – området friförklarades från IHN i år

IHN konstaterades för första gången i Finland i november 2017. Då fann man infektionen i en rutinkontroll av regnbågslaxar i havsområdet i Ijo.

Påföljande utredning visade att virusinfektionen även förekom på en annan djurhållningsplats i Ijo kommun, på en moderfisk- och yngelanläggning och i en metdamm med regnbågslax i Tervo kommun, i en liten husbehovsdamm i Kaavi kommun och yttermera i mitten av januari 2018 i en metdamm i Nurmes. Sjukdomen konstaterades på sex djurhållningsställen.

Livsmedelsverket upprättade restriktionszoner kring alla infekterade hållningsplatser och ett utrotningsprogram börjades. De infekterade hållningsplatserna tömdes på fisk och totalt förintades 232 000 kilogram fisk.

Efter att man tömt anläggningarna på fisk tvättades och desinficerades all utrusning, och hållningsplatserna hölls tomma på fisk i minst sex veckor.

Bekämpningsåtgärdernas effektivitet följdes upp genom en intensifierad undersökning av fisk från områden med smitta under två års tid. Bekämpningsåtgärderna avslutades då områdena officiellt förklarats fria från IHN den 15 september i år.