Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Den nya svenska högern: “Utan Sverigedemokraternas stöd får man inte ett maktskifte”

Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson, Ebba Busch, och Nyamko Sabuni står framför en svensk flagga. Kollage.
Bildtext Ulf Kristersson (M) bildar gärna en regering med stöd av bland andra SD:s Jimmie Åkesson (t.v.). KD:s Ebba Busch är den givna regeringspartnern och L-ledaren Nyamko Sabuni (t.h.) är fortfarande ett osäkert kort. Bilden är ett kollage.

Högerkanten inom svensk politik har mobiliserat sig och tidigare otänkbara samarbeten har nu blivit självklara. Med bekämpandet av kriminaliteten i landet som ledstjärna har de svenska regeringskritiska partierna skapat ett seriöst alternativ till det rödgröna blocket.

– Vi ska inte samarbeta alls tycker jag. De har en mycket mörk historia. Jag står för motsatsen.

Så lät det i september för fyra år sedan då Ulf Kristersson tillfrågades om ett möjligt samarbete med Sverigedemokraterna (SD). Han kandiderade då till att bli Moderaternas nästa partiledare efter Anna Kinberg-Batra.

– Sverigedemokraternas rötter förhindrar oss inte att göra upp i sakfrågor.

Så lät det i oktober 2021 då Ulf Kristersson, i dag partiledare för Moderaterna, förklarade partiets hållning till SD. Moderaternas dröm verkar i dag vara att bilda en minoritetsregering med Kristdemokraterna (KD) och ha SD som ett stödparti i riksdagen.

Allianskollegerna.
Bildtext Då Alliansen föll blickade KD:s Ebba Busch och Ulf Kristersson (M) högerut.

Mycket har hänt inom svensk politik sedan 2017. Det förra borgerliga samarbetet som kallades för Alliansen är upplöst sedan Centerpartiet (C) och Liberalerna (L) ingick ett avtal med den rödgröna regeringen år 2019. Då stod plötsligt konservativa Moderaterna och Kristdemokraterna ensamma med SD i faktisk opposition.

– Den enda möjligheten för dem att få regeringsmakten var att vända sig till SD, som ju fram till dess betraktades som ett pariaparti som ingen annan ville befatta sig med, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Tommy Möller står i kavaj vid en stenvägg och tittar in i kameran.
Bildtext Tommy Möller menar att Sverige nu har en ny högerkonstellation.

En ny höger växer fram

Kristdemokraterna var det första partiet i svensk politisk historia som närmade sig SD då partiledaren Ebba Busch år 2019 lunchade med Jimmie Åkesson. Senare samma år träffade också Ulf Kristersson SD-ledaren. Nu handlade det inte längre om värderingar, utan om en parlamentarisk realism. 

– Utan SD:s stöd så kommer inte Moderaterna och KD att kunna hamna i regeringsställning, säger Möller.

Under 2021 har Liberalerna blivit det tredje partiet efter Moderaterna och Kristdemokraterna att öppna för samarbete med SD, efter att man lämnade avtalet med den rödgröna regeringen.

Liberaalien puheenjohtaja Nyamko Sabuni.
Bildtext Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har öppnat för samarbete med SD, men partiet är inte överens i den frågan.

Under våren presenterade Liberalerna, tillsammans med M, KD och SD ett gemensamt förslag om migrationen. Och i oktober presenterade de fyra partierna ett gemensamt förslag mot gängbrottslighet. Det blir enligt flera politiska bedömare allt tydligare att det är dessa partier som är det nya svenska högerblocket.

– Det påminner om den situation som fanns på 1970-talet när vi hade haft Socialdemokratiska regeringar i 44 år i sträck. De borgerliga partierna på den tiden var ganska splittrade men det man var eniga om var att det fanns ett egenvärde att få ett regeringsskifte, säger Möller. 

Då fick de borgerliga till stånd en förändring. Socialdemokraternas tid vid makten tog slut år 1976 då Centerpartiets Thorbjörn Fälldin blev statsminister.

Gängbrottsligheten förenar

Medan regeringen, bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och stödpartierna Vänsterpartiet och Centerpartiet kämpar med sprickor som ofta växer fram då man har det övergripande ansvaret för politiken lyckas högerpartierna enas kring viktiga valfrågor. Inte minst gängbrottsligheten.

Einár eller Nils Kurt Erik Einar Grönberg
Bildtext Rapparen Einár sköts till döds för en vecka sedan. Sedan dess har debatten om gängvåldet intensifierats i Sverige.

Då Sverige inte verkar få bukt på skjutningarna i landet blir gängbrottsligheten en av riksdagsvalets allra största frågor. Mordet på rapparen Einár för en vecka sedan kastar än en gång strålkastarna på gängen, och det som högerpartierna menar är ett resultat av den sittande regeringens politik.

– Socialdemokraterna har en svår situation här då man i sak står ganska nära högerpartierna i den här frågan. Men man samarbetar med Miljöpartiet i regeringsställning som motsätter sig många av dom här förslagen som går ut på att man ska ha hårdare tag och strängare straff, säger Tommy Möller.

I det gemensamma förslaget som högerpartierna lade fram föreslår man bland annat ännu hårdare straff, visitationszoner för att söka efter illegala vapen och fler utvisningar av kriminella.

Ebba Busch Thor
Bildtext Kristdemokraternas Ebba Busch menar att en misslyckad integration ligger bakom den svenska brottsutvecklingen.

Men trots att högern på ytan kan verka mer enad, finns det många frågor som man inte kan enas om. För Liberalerna är frågan om ett samarbete med SD fortfarande något som splittrar partiet i två läger.

– Det finns en inbyggd osäkerhet i en eventuellt moderatledd regering som ska stödja sig på både Liberalerna och SD eftersom det kommer att finnas mycket starka motsättningar där. Givet att Liberalerna kommer in i riksdagen, och det är ju långt ifrån självklart så som det ser ut just nu, säger Möller.

Bildtext Spärrgränsen för att komma in i riksdagen är 4%. Liberalerna och Miljöpartiet ligger enligt snittet under den gränsen just nu.

Sverigedemokraterna lockar – men det kan kosta

Sverigedemokraterna har under 2010-talet vuxit från ett stöd på runt sex procent till att idag ligga och skvalpa på ett stöd på runt 20 procent. Det är ett av Sveriges tre största partier och kräver inte överraskande inflytande.

Partiet har dock en grumlig bakgrund, och under åren har flera ledargestalter för partiet varit med om skandaler som har med rasistiska uttalanden att göra.

Inför riksdagsvalet 2018 visade en undersökning att 60 procent av de svenska väljarna aldrig skulle kunna tänka sig att rösta på SD. På andra plats kom Vänsterpartiet som ungefär 15 procent uppgav att de inte kunde tänka sig att rösta på.

En mörkhårig man i glasögon och kostym sitter framför en mikrofon.
Bildtext Sverigedemokraterna har kämpat hårt för att städa upp sitt rykte och har bland annat en nolltolerans mot rasism inom partiet.

– Fortfarande är ju SD det i särklass mest impopulära partiet i Sverige, och det tror jag att är förklaringen till att oppositionen inte lyfter mer i opinionsmätningarna än den gör, säger Tommy Möller.

Socialdemokraternas minoritetsregering har under sina år vid makten haft en hel del svårigheter, och har bland annat tvingats regera med borgerliga budgetar. Men trots att man suttit vid makten i åtta år är det väldigt jämnt i opinionsmätningarna mellan regeringsunderlaget och oppositionen.

– Jag tror att det beror på att oppositionen innehåller SD och det gör att många väljare tvekar inför att rösta på Moderaterna och Kristdemokraterna eftersom man då får SD på köpet, säger Möller.

Kommer SD att sitta i en framtida regering?

Den 11 september 2022 går Sverige till riksdagsval. En av de stora frågorna är om Sverigedemokraterna kommer sitta i en framtida regering, om högerblocket får majoritet. 

– Det är ett krav för oss att få vara en del av en regering, säger Jimmie Åkesson (SD) i en intervju med Dagens Nyheter.

Ulf Kristersson har ändå varit tydlig med att SD inte kommer att få sitta i en moderatledd regering.

– Det finns ganska många områden där de har en annan uppfattning än vi, säger Ulf Kristersson till Expressen.

Ruotsin valtiopäivien istuntosali.
Bildtext Det är väldigt jämnt mellan det rödgröna blocket och högerblocket med ett knappt år kvar till valet.

Enligt statsvetare Tommy Möller blir frågan riktigt svår om SD blir det största partiet i högerkonstellationen. Enligt tradition borde man då få statsministerposten, vilket för tillfället ses som osannolikt av flera politiska bedömare.

Möller tror inte att SD kommer att sitta i en framtida regering, utan kommer fungera som ett stöd till en Moderatledd minoritetsregering.

– Partiet har ju mognat väsentligt på dessa 11 år man har suttit i riksdagen, men man är fortfarande inte riktigt framme skulle jag säga vid en sådan mognad att man fullt ut kan fungera som ett regeringsparti, säger Möller.

Sverige har ofta minoritetsregeringar

Sedan 1971 har Sverige haft tre majoritetsregeringar, de övriga har varit minoritetsregeringar.

Regeringen tvingas då söka stöd bland partier i parlamentet som själva inte sitter med i regeringen.

Den sittande S + MP-regeringen är i riksdagsminoritet och kan endast få igenom sin politik med stöd av andra partier i riksdagen, i första hand Vänsterpartiet och Centerpartiet.