Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

I dag godkänns Finlands återhämtningsplan – de första utbetalningarna sker kort därefter

Ursula von der Leyen ja Sanna Marin.
Bildtext EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen (t.v.) marknadsförde återhämtningsfonden i Finland i början av oktober.

Finlands återhämtningsplan väntas få slutligt grönt ljus av EU:s finansministrar vid ett extrainsatt videomöte i dag. Återhämtningsplanen slår fast hur Finland ska använda sin andel av bidragen ur EU:s coronakrisfond.

BRYSSEL Finland har rätt till drygt två miljarder euro i direkta bidrag via fonden. Den exakta summan, som beror på den ekonomiska utvecklingen i år och nästa år, klarnar sommaren 2022.

Även om det dragit ut på tiden en aning så har ingen tvivlat på att Finland får grönt ljus för sin återhämtningsplan. Efter slutligt grönt ljus av ministerrådet är Finland berättigat till en första utbetalning på 13 procent, eller cirka 270 miljoner euro, av de reseverade medlen.

En merpart av pengarna ska användas för främjandet av en grön omställning - bland annat utbyggnaden av förnybara energiformer - samt digitalisering.

Vidare kommer man att förbättra tillgängligheten och kostnadseffektiviteten inom vården samt främja sysselsättning och livslångt lärande.

Utbetalningarna fortsätter till slutet 2026 förutsatt att Finland följer den överenskomna planen.

Bidragen finansieras med lån

Beslutet att inrätta fonden sågs som historiskt eftersom det är första gången som EU lånar pengar i stor skala å medlemsstaternas vägnar.

EU-kommissionen har beredskap att låna sammanlagt 750 miljarder euro för att stödja den ekonomiska återhämtningen i EU-länderna.

Närmare hälften av medlen betalas ut till medlemsländerna i form av direkta bidrag och resten i form av förmånliga lån som länderna har möjlighet att ansöka om.

De pengar som kommissionen lånat betalas i sin tur tillbaka successivt via EU:s budget under kommande årtionden. I praktiken betyder det här att EU-ländernas medlemsavgifter stiger en aning.

Samtidigt har EU också för avsikt att ta i bruk nya egna inkomstkällor som ska täcka en del av de framtida utgifterna.

En straffavgift på osorterat plastavfall är under arbete, medan ett förslag om att utvidga utsläppshandeln och införa så kallade koltullar vid EU:s yttre gräns diskuteras.

Även om de egna inkomstkällorna blir verklighet kommer Finland att höra till de länder som betalar in mer i fonden än vad man får tillbaka i form av bidrag.

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki talar till EU-parlamentet i Strasbourg. I bakgrunden ser man EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Bildtext Grälet mellan Polen och EU har trappats upp under de senaste veckorna.

Dragkamp om Polens pengar

Hittills har 19 länder fått grönt ljus för sina återhämtningsplaner av EU:s ministerråd. Vid dagens videomöte behandlas Finlands, Estlands och Rumäniens planer.

Däremot har kommissionen inte ännu förordat att Polens och Ungerns planer godkänns. Det har att göra med misstankarna om att rättsstatens principer inte förverkligas i länderna.

Det är tills vidare oklart om och när Polens och Ungerns planer kommer att godkännas.

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki har beskyllt EU för utpressning i den pågående tvisten om domstolarnas oberoende i landet. EU-parlamentet vill i sin tur att kommissionen ska agera mer kraftfullt mot Polen.

Insatserna är höga för såväl Polen som Ungern som är stora nettomottagare av EU-bidrag. Polens andel av de direkta bidragen ur återhämtningsfonden är 23 miljarder euro och Ungerns 7 miljarder.