Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

FN:s klimatmöte i Glasgow är i gång – här är fem huvudpunkter om COP 26

Skylt inför en klimatkonferens i Glasgow
Bildtext Klimatmötet i Glasgow har kallats den sista chansen.

Nu är det igång, ödesmötet för klimatet, FN:s 26 klimatmöte i Glasgow, Skottland. 30 000 människor samlas men vad ska de göra?

1. Parisavtalets mål om 1,5 grader behöver konkreta åtgärder

Mötet i Glasgow handlar inte om att bestämma sig för nya klimatmål. Världen har redan ett etablerat och välkänt mål från mötet i Paris för sex år sedan, det vill säga att klimatuppvärmningen under det här århundradet ska stanna vid högst 1,5 grader.

Nu handlar det i stället om att hitta konkreta åtgärder för att verkligen nå det målet. Just nu bedömer forskarna att vi är på väg mot en klart större höjning av den globala medelvärmen än så. Enligt FN:s klimatpanel verkar uppvärmningen i stället landa på 2,7 grader, vilket är en stor skillnad och mångdubblar riskerna för extremväder.

De första signalerna om hur det ser ut med ländernas ambitioner kommer redan den här veckan när 130 statschefer samlas i Glasgow, bland annat president Sauli Niinistö. Men vilka svårigheter och vilka resultat de verkliga klimatförhandlingarna leder till ser vi först under mötets andra vecka.

2. Klimatarbetet ska vara rättvist: de rikare länderna behöver hjälpa de andra

En stor fråga är att få igång finansieringen för klimatfonden: de rika länderna har lovat stöda de fattigare länderna i klimatfrågan med 100 miljarder per år, men ännu inte hostat upp pengarna.

Det är vi rika länder i väst som har de högsta utsläppen i förhållande till folkmängd och har orsakat klimatuppvärmningen, och följderna drabbar orättvist nog fattigare länder mycket mer drastiskt.

De fattigare länderna behöver stödas i den gröna omställningen och till exempel få hjälp för att gå över till förnyelsebar energi. Men de behöver dessutom få hjälp med anpassande åtgärder för de förändringar som redan är här i dag.

Extremväder som översvämningar och långa perioder av torka har stora följder för både hälsa och välfärd.

3. Alla ska räkna på samma sätt

Det globala klimatarbetet ska ha gemensamma regler och se till att klimatarbetet görs på ett socialt och globalt rättvist sätt. Bland annat måste rapporteringen om utsläppen vara korrekt och likadan världen över.

Det är viktigt att inga minskningar dubbelbokförs och att rapporteringen är transparent. En stor fråga kommer att vara handeln med utsläppsrätter, en fråga som sköts upp under det senaste klimatmötet i Madrid för att länderna inte kom överens.

4. Regelbundna klimatplaner för att minska på utsläppen

Enligt Parisavtalet ska länderna presentera mer ambitiösa klimatplaner vart femte år, och mötet i Glasgow är första gången det ska ske.

I dag har omkring tre fjärdedelar av länderna långsiktiga klimatmål och nu borde fler eller helst alla presentera en plan. Till exempel EU har bestämt att vara klimatneutralt senast 2050, och därför minska på sina utsläpp med 55 procent till 2030 (jämfört med nivån 1990).

Vad betyder klimatneutralt?

Klimatneutralitet, även kallat nettonollutsläpp, innebär att den mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären inte får vara större än den mängd som tas upp igen.

Klimatarbetet handlar mycket om att minska på utsläppen genom att fasa ut fossila bränslen. Men klimatneutralitet handlar också om att stärka de kolsänkor som binder koldioxid, till exempel genom att minska på skogsskövlingen.

5. Nästan 30 000 personer på plats, mötet tar två veckor

Ungefär 30 000 människor samlas i Glasgow under de två kommande veckorna. Det handlar om beslutsfattare, förhandlare, klimatexperter, miljö- och medborgarorganisationer, representanter för stora städer och för företag, och journalister.

Omkring 3 000 av dem deltar i själva förhandlingarna, men det pågår samtidigt en stor miljö- och klimatmässa i staden. Det kommer troligen också att ordnas en hel del demonstrationer.

Varför så många från världen över flyger till ett klimatmöte är förstås en fråga som diskuteras (även om en del åker tåg). Men de flesta experter svarar entydigt: de frågor som behandlas under mötet är livsviktiga, och behöver lösas med diskussioner på plats.

Klimatkonferensen i sig ska vara klimatneutral: den ska ordnas på ett så hållbart sätt som möjligt och kompensera för utsläpp den orsakar.