Hoppa till huvudinnehåll

Titta och lyssna

Stora Ensos vd Annica Bresky sörjer inte kalhyggen: Jag tänker att där växer framtidens skog

Annica Bresky, vd och koncernchef för Stora Enso gästar Daniel Olin och samtalar om sin uppväxt, kalhyggen och framtidens skogsprodukter. Annica Bresky, vd och koncernchef för Stora Enso gästar Daniel Olin och samtalar om sin uppväxt, kalhyggen och framtidens skogsprodukter. - Spela upp på Arenan

Övertygelsen är stark. Det mesta kommer att komma från skogen i framtiden om man får tro Annica Bresky. Från ett träd kan man göra allting som man kan göra med fossila material. Det säger vd:n för det finsk-svenska skogsbolaget Stora Enso när hon ger Daniel Olin sin första långa tv-intervju.

Fast Bresky tänker inte på skogsjätten som vare sig svensk eller finsk. Något landskampsresonemang ger hon sig inte in i, utan avstyr det bestämt. 

– Det är en global koncern med 23 000 anställda i ett trettiotal länder och kunder i ett femtiotal, säger Bresky med eftertryck.

Det mångkulturella finns också i Breskys egen uppväxt. Hon är ingalunda uppvuxen bland höga nordiska tallstammar utan vid Egeiska havet, i den grekiska hamnstaden Thessaloniki. 

Det var livsavgörande att komma till Sverige.

― Annica Bresky

Där levde hon med sin grekiska pappa och svenska mamma till tonåren. Då beslöt familjen att flytta till Sverige för att de två döttrarna skulle få utbildning.

– Det var livsavgörande. Som kvinna i Grekland för trettio år sen var förväntningarna inte så höga, säger Bresky.

Breskys karriär hade troligtvis blivit vingklippt i ett tidigt skede, i fall inte familjen Taprantzi beslutat att överge olivträden och de blommande apelsinträden för den djupa svenska skogen.

– Är man inte väldigt rik eller har politiska kontakter så hade jag inte kunnat jobba med det jag gör i dag, säger Bresky.

Kometkarriär

Som 44-åring utnämndes Bresky till koncernchef och vd för Stora Enso och blev samtidigt den första kvinnan som leder en finländsk skogskoncern.

Det är kanske något av grekisk sisu som drivit henne framåt.

– Min farmor var med i motståndsrörelsen (axelmakterna ockuperade delar av Grekland) och flera i min släkt satt i koncentrationsläger. Just det här med att kämpa för sin frihet och sin historia, det är något jag bär med mig säger Bresky om sitt grekiska arv.

Annica Bresky med ljusbrunt hårsvall sitter iklädd kungsblå kavaj och topp i tevestudions sammetsfåtölj.
Bildtext För Annica Bresky är skogen en plats där hon laddar batterierna och får energi.

Breskys intresse är naturvetenskap och teknik. Karriären inom Stora Enso inleddes med att hon gjorde sitt examensarbete för storbolaget.

Det berodde närmast på slumpen att det råkade bli skogsindustrin som fångade upp henne. På en mässa var det en inspirerande person som pratade om Stora Enso.

– Och sen var jag fast, ler Bresky.

Tjugofem år tillbaka i tiden var det inte många som talade om klimat- och miljöpåverkan, men då hade Bresky redan snusat på studier i miljö- och vattenteknik.

– Jag kände att jag ville jobba där jag kunde påverka och där produkterna var miljömässigt hållbara.

Annica Bresky

Skiftesjobbaren som sa upp kollegorna

När Bresky som blivit utnämnd 2019 hade innehaft vd-posten i cirka ett och ett halvt år kom hon med förkrossande nyheter.

Massa- och pappersproduktionen skulle läggas ned vid Veitsiluotos bruk i Kemi och Kvarnsvedens bruk i Borlänge.

Det innebar att över 1000 pappersarbetare i Finland och Sverige fick sparken. Bland dem fanns Breskys kompisar från den tiden då hon själv jobbade i skift.

– Det var mina kollegor i Kvarnsveden jag gav det här beskedet. Dem jag hade jobbat tio år tillsammans med. Då förstår man ansvaret att försöka fatta rätt beslut. Faktabaserat och analysen är gjord innan. Det är jag trygg med. Det är viktigt att en ledare aldrig tappar kontakten med vad som verkligen händer. Vare sig det gäller kundsidan eller produktionsanläggningar. Man har ett stort ansvar, säger Bresky.

Bresky beskriver skeendet som en historisk transformationsresa, där Stora Enso har gått från att ha en affärsverksamhet som till 70 procent är papper till att det nu är en mycket mindre del av affärsverksamheten.

Trä som byggmaterial kommer stort

Nu har koncernen inlett tillväxtresan. Den sker inom förpackningar, byggande i trä och inom bioinnovation.

Vi har en pilotanläggning i Sunila, för att kunna skala upp material som används för batterier som ska användas för elektrifiering av bilar. Det kommer att leda fram till fler nya arbetstillfällen. Det är den naturliga delen i ett bolag, att hela tiden utvecklas och det blir nya jobb fast andra jobb, säger Bresky.

Glas och trä i ett ribbliknande mönster i fasaden på Supercells huvudkontor
Bildtext Fasaden är åtta våningar hög i Spelföretaget Supercells huvudkontor.

På Busholmen i Helsingfors har träkvarteret Wood City växt fram. De flesta byggnaderna har trästommar av trä och de är levererade av Stora Enso.

Här har till exempel spelföretaget Supercell sitt huvudkontor i åtta våningar.

På Skatudden i Helsingfors ska Stora Enso låta bygga ett nytt huvudkontor åt sig. Byggnaden står färdig våren 2024.

– Jag älskar att vi kan bygga ett huvudkontor i trä. Tror det kommer att vara ett fantastiskt hem för våra medarbetare. I ett kontor där finns också själen och kulturen i bolaget. Det är viktigt att ha en hemvist. Men om jag ska vara ärlig; mitt jobb är att träffa våra kunder. Det är väldigt sällan allt som händer i bolaget händer på huvudkontoret! Huvudkontoret bär man med sig där man själv är, säger Bresky.

Arkitektonisk teckning på Stora Ensos nya ljusfärgade huvudkontor med vågformad fasad och smala fönsterglas i tre våningar på varandra.
Arkitektonisk teckning inifrån aulan i Stora Ensos nya huvudkontor med ett kupolliknande tak där ljuset silas ner
Jämförelse av två bilder: Så här ser det vinnande förslaget ut i arkitekttävlingen till Stora Ensos nya huvudkontor.

Också Googles nya huvudkontor i London byggs av material från Stora Enso, liksom de nya universitetsbyggnaderna i Singapore.

– De finaste fibrerna ska användas för byggande. Där lagrar vi in CO2 i hundratals år. När vi går ifrån papper kan vi använda den fibern för andra produkter, säger Bresky.

Hon nämner höghus i tjugofem våningar som kan byggas snabbt och lätt i trä, en fjärdedel av förpackningsplasten som kan ersättas av fibrer och så de uppskruvade förväntningarna på ämnet lignin som bland annat kan användas som komponenter i batterier.

Bresky talar gärna om skogen som platsen där framtiden växer och ger upphov till nya uppfinningar och innovationer inom biomaterial.

Skogen ger också nya tankar och avkoppling i hennes privatliv. Nästan varje helg försöker hon komma loss från stadslivet och allra helst far hon till familjens stuga mitt i skogen.

– Man kan filosofera, man kan träna och plocka bär när det är säsong. Det finns mycket forskning som visar att hjärnan mår bra när vi är ute i naturen. Det är för mig där jag hämtar all min energi.

Om synen av ett kalhygge överrumplar henne på skogspromenaden tänker hon så här:

– Skogen har stått där i 60-70 år och nu är det dags att ge plats för nya plantor som när dom växer absorberar koldioxid och blir till ny skog. Det är ju en del av föryngringen av skogen. Och den behövs.

Bresky säger att vi måste lösa två frågor samtidigt: produkter från skogen är bra för klimatet, vi måste bort från det fossila och då är skogen lösningen för klimatfrågan.

– Samtidigt måste vi bli bättre på biodiversitet. Kombination av skogar som är skyddade och skogarna som vi jobbar med. Jag ser att många skogsägare och andra verkligen brinner för sina skogar. Det tycker jag är bra.

Men hon välkomnar den heta skogsdebatten i Finland och Sverige.

– Dialog är ett ord som kommer från Grekland, konstaterar Bresky.

Annica Bresky gästar Daniel Olin i kväll klockan 19.00 på Yle Fem och på måndag 13.12 kan en längre version av intervjun höras i Yle Vega klockan 19.22. Hela intervjun finns också på Yle Arenan. Intervjun bandades 28.9.2021.

Här berättar Annica Bresky mer om hur det var att växa upp i Ingvar "Ikea" Kamprads Älmhult:

Skogen är framtiden. Den växer och ger upphov till nya uppfinningar inom biomaterial. Stora Ensos vd Annica Bresky: Kalhyggen ger plats för ny skog - Spela upp på Arenan