Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Lärare sågar reform: Finska elevers kunskaper i svenska blev snarare sämre efter att de började läsa svenska i sjätte klass

Uppdaterad 29.10.2021 15:50.
griffeltavla
Bildtext Finska elevers kunskaper i svenska har inte blivit bättre även om de har börjat läsa svenska tidigare.

Drygt 250 lärare har tillfrågats om elevernas kunskaper i svenska har blivit bättre efter att de år 2016 började läsa svenska ett år tidigare, redan i sjätte klass. Lärarna anser att många elevers svenska i själva verket har blivit sämre.

Bakgrunden är att det hösten 2016 gjordes en reform när det gäller mellanlånga svenskan i finska skolor, den så kallade B1-svenskan.

Undervisningen tidigarelades till sjätte klass i alla finskspråkiga grundskolor så att två veckotimmar flyttades från årskurserna 7 - 9 till de lägre klasserna.

Ett fåtal kommuner har kompenserat bortfallet för årskurserna 7 - 9 och ökat timantalet för undervisningen i svenska, men ingalunda alla kommuner har gjort det.

Hälften av lärarna i grundskolan: Elevernas svenska har blivit sämre

Det man ville få svar på i undersökningen var huruvida den tidigarelagda undervisningen märktes i elevernas svenskkunskaper.

Olika experter har redan sedan reformen trädde i kraft varit oroade för dess konsekvenser.

– Flera av våra medlemmar har oroat sig för att resultaten kommer sjunka. Därför beställde vi den här undersökningen. Vi måste ha fakta för att kunna göra något åt saken, säger Minna Närvä, som är vice ordförande på Språklärarförbundet i Finland, SUKOL.

En kvinna.
Bildtext Minna Närvä är själv också svenskalärare. Nu måste situationen förbättras, tycker hon.

Enligt undersökningen var den här oron befogad. Lärarna var kritiska i sina svar.

Nästan alla som undervisar i de högre klasserna i grundskolan anser att reformen inte har nått en enda av de målsättningar som ställdes upp.

Hälften av lärarna lyfte fram att elevernas kunskaper i svenska har blivit sämre och att många har svårt att producera svensk text. Eftersom lektionerna är få hinner läraren sällan lära ut ens ett grundläggande ordförråd.

Nästan tre fjärdedelar av lärarna som undervisar i grundskolans högre klasser är kritiska till att svenska lärs ut redan i sjätte klass och till att timmarna i årskurs 7 - 9 är så få efter reformen.

Få lektioner och större grupper leder också till att lärarna inte till exempel hinner ta upp aspekter som är kopplade till svenskspråkig kultur, påpekar de i undersökningen.

I de flesta kommuner är det minimiantalet timmar som gäller, det vill säga fyra årsveckotimmar, i årskurserna 7 - 9.

– Eleverna lär sig inte på samma sätt som förut. Den största orsaken till det är att de inte har tillräckligt många timmar svenskundervisning i högstadiet. En annan orsak är att lågstadielärarna inte håller en tillräckligt hög nivå för att undervisa i svenska, säger ekonomie magister Tero Kurki, som utfört undersökningen.

En man.
Bildtext Resultaten talar sitt tydliga språk. Lärarna är mycket oroade över svenskundervisningen, enligt forskare Tero Kurki.

Gymnasielärarna: Långa avbrott, svaga lärare

Många lärare konstaterar också att det blir långa avbrott i inlärningen när timmarna är få och skolan har periodundervisning. Ofta måste lärarna börja helt från början med sin undervisning efter en längre paus, eller så stampar undervisningen hela tiden på stället.

Av gymnasielärarna anser 61 procent att elevernas kunskaper i svenska har försämrats rejält under de två senaste läsåren. 32 procent anser att kunskaperna försämrats en aning och sju procent att kunskaperna är på samma nivå som förut.

Med andra ord är det ingen som anser att elevernas kunskaper i svenska har blivit bättre efter reformen.

Gymnasielärarna anser också att det är problematiskt att undervisningen i svenska är på en så låg nivå i de lägre klasserna i grundskolan, och att många lärare inte kan tillräckligt bra svenska samt saknar motivation för sitt jobb.

Upp till beslutsfattarna att rädda situationen

På grund av de dåliga undersökningsresultaten kräver experterna nu åtgärder.

– Det är dags att börja fundera på hur vi kan påverka politiska beslutsfattare. Den här undersökningen visar klart och tydligt att vi behöver mera svenskundervisning i högstadiet, säger SUKOLS vice ordförande Minna Närvä.

Mikael Hiltunen, som är projektchef för Hanaholmens nätverk Svenska nu, håller med.

– Vi borde absolut återinföra två årsveckotimmar i högstadiet. Naturligtvis inte genom att ta dem från årskurs sex, utan genom en tilläggsresurs.

Forskare Tero Kurki konstaterar det samma.

– Dessutom borde vi också satsa på språkutbildningen för klasslärare och andra lärare i lågstadiet.

Lärare i grundskolans högre klasser och gymnasiet besvarade undersökningen som gjordes på uppdrag av Hanaholmens nätverk Svenska nu och de finska språklärarnas förening SUKOL.

Källa: Pressmeddelande.

29.1.2021 klockan 15.32: artikeln uppdaterades med kommentarer.

29.1.2021 klockan 15.50: artikeln uppdaterades med bilder.