Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Allvarliga felaktigheter i adoptioner granskas i Sverige – kan även gälla finländska adoptivbarn

Uppdaterad 29.10.2021 16:15.
Patrik Lundberg och Josefin Sköld står inne på Dagens Nyhets redaktion med en korridor i bakgrunden.
Bildtext Patrik Lundberg och Josefin Sköld på Dagens Nyheters redaktion i Stockholm.

Sveriges regering ska utreda internationella adoptioner till Sverige efter flera avslöjanden i svenska medier. I Dagens Nyheters reportage från bland annat Kina och Chile har tidningen avslöjat allvarliga oegentligheter kopplade till Sverige. Journalisterna bakom granskningen varnar för att samma sak kan ha drabbat barn som adopterats till Finland.

Ett barn tillbringade sina dagar på ett kristet konvent. En dag när hennes mamma skulle hämta henne var hon borta och skulle snart adopteras till Sverige. Ett annat barn lämnades tillfälligt på dagbarnvård och trots löften om att mamman snart skulle få tillbaka honom adopterades han till Sverige. 

Dessa historier och många fler har Dagens Nyheters journalister Josefin Sköld och Patrik Lundberg kunnat berätta efter att de tillsammans med fotografen Alexander Mahmoud granskat de svenska internationella adoptionerna från 1950 till i dag.

– Vi har kunnat visa hur barn har berövats sina biologiska föräldrar, och biologiska föräldrar berättar för oss hur deras barn har kidnappats på sjukhus, hur de har tagits på gatan, hur de har dödförklarats vid förlossningen - och i själva verket har de adopterats till Sverige, säger Josefin Sköld.

Äiti ja lapsi pitävät toisiaan kädestä lähikuvassa.
Bildtext Sedan 2018 pågår en brottsutredning i Chile som innehåller över 630 svenska fall.

Sverige är det land som har adopterat flest barn per capita i världen. Sedan 1950 har 60 000 barn adopterats till landet. Men under de senaste åren har allt fler börjat ifrågasätta om adoptionerna, speciellt mellan 60- och 90-talet men också under senare år, gått rätt till.

– Om vi tittar på strukturell nivå så handlar det om utbud och efterfrågan. I Sverige fanns det väldigt många som ville adoptera, och till slut var det så många som ville adoptera i västvärlden att det inte fanns tillräckligt många barn som behövde bli adopterade. Då skapades ett system som tillät oegentligheterna, säger Patrik Lundberg.

Hela systemet ska granskas

I onsdags presenterade den svenska regeringen ramarna för en utredning som ska se över hur Sverige har hanterat de internationella adoptionerna genom åren. Utredningen är stor i sitt omfång och kommer att pågå i två år. 

– Utredningen ska kartlägga om några fel begåtts, klargöra vilket ansvar olika aktörer haft och om delaktigheter i oegentligheter varit tillfälliga eller systematiska, sa Sveriges socialminister Lena Hallengren (s) då hon presenterade utredningen.

Lena Hallengren pratar under presskonferens.
Bildtext Sveriges socialminister Lena Hallengren (s).

De svenska adoptionerna har kritiserats under en lång tid. Redan 2018 kunde SVT tillsammans med chilenska journalister avslöja hur barn kan ha adopterats utan mödrars medgivande från Chile under 1970- och 1980-talen.

Sedan 2018 pågår också en brottsutredning i Chile som innehåller över 630 svenska fall.

Hur skulle det vara om ditt barn dödförklarades vid födseln och du lever i 20 till 30 år i tron om att det är dött?

― Josefin Sköld

Men trots kritiken mot adoptionerna från flera håll är det först efter Dagens Nyheters flera månaders långa granskning med över tio artiklar om oegentligheterna som regeringen tillsätter en utredning.

– Jag blev själv förvånad över att det tog en så lång tid. Jag har följt det här i så många år och sett hur små föreningar med adopterade, enskilda adopterade, adoptivföräldrar har hört av sig till svenska myndigheter och politiker och berättat om vad de varit med om. Men ändå så har det inte hänt någonting, säger Patrik Lundberg och fortsätter:

– Det kanske var så att det behövdes en omfattande journalistisk granskning som inte bara pekar på enskilda fall utan som pekar på hela systemet.

Sängar på ett av de barnhem som Interpedia har kontakt med.
Bildtext Flera föräldrar levde i tron om att deras barn var döda, då de i själva verket var adopterade till Sverige. Genrebild.

Josefin Sköld tror att det är de starka vittnesmålen i reportagen som fått myndigheter att reagera.

– Vi har ju sökt upp ursprungsföräldrar och vi har sett deras dokumentation och lyssnat på dem. Det är föräldrar som har berövats sina barn. Hur skulle det vara om ditt barn dödförklarades vid födseln och du lever i 20 till 30 år i tron om att det är dött? Och så har det i själva verket adopterats till andra sidan jorden, säger Sköld.

Kan också ha hänt i Finland

Frågan kring adoptioner som inte gått rätt till är inte endast begränsad till Sverige. I Nederländerna beslöt regeringen tidigare i år att stoppa alla internationella adoptioner efter att en utredning visat att barn blivit stulna eller köpta från sina biologiska föräldrar.

Enligt Patrik Lundberg kan liknande oegentligheter som i Sverige ha hänt i Finland. Han menar att det handlar om att titta på vilka länder Finland adopterat från.

– Om det är samma länder där det skett en massa oegentligheter finns det verkligen anledning för Finland att ta en titt på det här eftersom det är samma barnhem som har adopterat bort till olika länder i västvärlden, det är samma advokater, det är samma korrupta personer. Det handlar ofta om diktaturer, där det inte funnits kontroll helt enkelt, säger Lundberg.

En rapport som bevisar oegentligheter i nederländska adoptioner.
Bildtext Den nederländska utredningen. Man tittade specifikt på adoptioner från Bangladesh, Brasilien, Colombia, Indonesien och Sri Lanka.

Jämfört med Sverige har Finland adopterat relativt få barn. I Finland finns det drygt 5 000 barn som adopterats från utlandet. Genom åren har Finland bland annat adopterat barn från Indien, Etiopien, Kina och Colombia. 

I en intervju med Yle tidigare under året sade Finlands Adoptionsnämnds ordförande Irene Pärssinen-Hentula att det inte helt och hållet kan uteslutas att det har skett oegentligheter i de finländska adoptionerna, då Finland är med i det internationella adoptionssystemet.

– Vi har diskuterat frågan med Social- och hälsovårdsministeriet, säger Pärssinen-Hentula till Svenska Yle. Hon säger att det är ministeriet som ska ta ställning till om en liknande utredning ska göras i Finland.

Bildtext 2005 adopterades 338 barn till Finland, men sedan 2013 har antalet internationella adoptioner minskat rejält.

Hon menar att Haagkonventionen som Finland ratificerade 1997 minskat riskerna med internationell adoption. Enligt den ska alternativ i barnets hemland utredas först, och internationell adoption ska vara ett sista alternativ. 

Irene Pärssinen-Hentula säger att risken för oegentligheter i Finland är mindre än i Sverige.

– Vår kontext är annorlunda. Sverige har adopterat betydligt fler barn än Finland och de började också adoptera tidigare, och vi har också färre privata adoptioner säger hon. Finland har också samarbetat med ett mindre antal länder, säger Pärssinen-Hentula.

Har personer som adopterats kontaktat er efter att frågan lyfts i Sverige?

– Väldigt få personer har kontaktat oss. Men det här är ett internationellt system som vi alla är en del av. Och finns det oegentligheter i något land måste vi ta det på allvar här också, säger Pärssinen-Hentula.

Social- och hälsovårdsministeriet: "Vi följer situationen"

Social- och hälsovårdsministeriet svarar i en skriftlig kommentar till Svenska Yle att man är medvetna om de utredningar som gjorts i andra länder och följer med situationen.

– Genomförandet av eventuella utredningar måste bedömas noggrannt och ta hänsyn till Finlands utgångspunkter, kommenterar en sakkunnig vid ministeriet i ett mail.

I mailet pekar man på de skillnader i volym, tidpunkt för adoptioner och vilka länder man adopterat från mellan Finland och Sverige.

– Beslut om en liknande utredning i Finland är sist och slutligen politisk, skriver ministeriet.

29.10 kl. 11:45 - Artikeln har uppdaterats med nya kommentarer av Irene Pärssinen Hentula.

29.10 kl 16:09 - Artikeln har uppderaterats med en kommentar från Social- och hälsovårdsministeriet.