Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Coronapandemin fick mängden avfall att öka: “Avfallsmängden skulle fylla sju Helsingforsarenor”

Bananskal läggs i bioavfallet.

Att allt fler shoppar på nätet och beställer hämtmat har synts på avfallsstationerna, där mängden kartong- och plastavfall ökat. Men samtidigt råder brist på metallavfall.

Hos Uleåborgsbon Lasse Haverinen är det familjens två veckor gamla baby som orsakar mest blandavfall.

Han använder engångsblöjor, som sedan slängs i blandavfallet. Men i övrigt så återvinner familjen nästan allt avfall.

– Jag började återvinna då jag flyttade hemifrån för 20 år sedan, säger Haverinen.

Då familjen för några år sedan flyttade från flervåningshus till småhus, byttes flervåningshusets avfallspunkt med flera olika sopkärl ut mot ett enda kärl för blandat avfall.

Men det grämde familjen att slänga allt avfall i samma sopkärl och de skaffade sig därför ett eget kärl för bioavfall. Samtidigt började de också återvinna plastförpackningar.

För tillfället samlar familjen plast, metall, papper, kartong och glas i sitt garage, som de sedan i samband med att de åker till affären för till en återvinningsstation.

Oululainen perhe kierrättää kotitalousjätteet arjessa säännöllisesti. Kuvassa Lasse Haverinen ja hänen tyttärensä. Taka-alalla Lassen vaimo ja 2 viikkoinen lapsi.
Bildtext Lasse Haverinen bor i ett egnahemshus med sin familj. Han och hans familj sorterar allt avfall, även om det kräver extra ansträngning då man bor i ett egnahemshus.

Hämtmat och näthandel har ökat på mängden kartongavfall

Familjen Haverinen började aktivt återvinna hushållsavfall då coronapandemin slog till, och det är de inte ensamma om.

Enligt kommunikationschef Heli Satuli vid Finlands Förpackningsåtervinning Rinki, har mängden förpackningsmaterial som återvinns ökat i och med att distansarbetet och coronapandemin.

Vid företagets Rinki-ekopunkter samlas förpackningsavfall in till olika terminaler och skickas därifrån sedan vidare för vidareförädling.  

Under 2020 ökade mängden förpackningsmaterial vid Rinki-ekopunkterna med 16 procent, jämfört med år 2019. Det innebär 57 800 ton av återvunnet material.

– Mängden material som vi återvunnit skulle fylla sju stycken Helsingforsarenor från golv till tak, säger Satuli. 

I år har mängden insamlat material inte ökat lika mycket som ifjol, förutom det det gäller mängden insamlad kartong. Där förutspås mängderna öka med 14 procent. 

En av orsakerna till det här är enligt Satuli att finländarna tillbringat mer tid hemma. Avfallsmängden har ökat då allt fler beställt hämtmat och näthandlat.

Ny lag kräver att allt fler samlar in sitt bioavfall 

I familjen Haverinen är man van vid att sortera och återvinna sitt skräp, även om det nu krävs mer ansträngning än då familjen bodde i höghus.

– Det är mer ansträngande för oss nu då vi bor i småhus, men det harmade oss ändå mer att sätta allt skräp i samma sopkärl, säger Lasse Haverinen. 

Haverinen har märkt att allt fler har ett sopkärl för att samla in bioavfall på sin gård och under de kommande åren kommer mängden bioavfall som återvinns att öka markant, i och med att en ny avfallslag trätt i kraft i år.

Från och med juli nästa år måste alla husbolag med över fem lägenheter börja återvinna bioavfall och senast år 2023 måste man även samla in förpackningsavfall. 

Småhus på tätortsområden måste samla in bioavfall senast 2024. 

Lasse Haverinen tycker lagändringen är bra, eftersom man nu i högre grad kan återvinna material istället för att bränna det. 

Perheen roskienlajittelu piste keittiössä.
Bildtext Hos familjen Haverinen finns det sopkärl för alla slags avfall.

Återvinningen av plast är fortfarande en utmaning

Vid Rinkis-ekopunkterna har man märkt att finländarna i huvudsak är bra på att sortera och återvinna avfall. Enligt Heli Satuli är endast två procent av avfallet felsorterat.

– Exempelvis så ska ett dricksglas som gått sönder sorteras som blandavfall, eftersom det har en annan smältpunkt än förpackningsglas. 

Mest huvudbry orsakar ändå återvinningen av plast. I Finland började man återvinna förpackningsplast år 2016 och fortfarande är det många som inte vet vad som kan återvinnas och vad som inte kan.

Det här har lett till att man bland plastavfallet ibland hittat rent av farliga produkter, säger Heli Satuli. 

– Vi har hittat oljedunkar, bultar och batterier. De här sakerna kan orsaka farosituationer och bränder i terminalerna. 

Även om finländarna är vana vid att återvinna finns det också rum för förbättring.

Särskilt stor brist är det på metallavfall. Enligt Satuli lönar det sig därför att återvinna alla slags metallförpackningar, såsom yoghurtburkarnas lock, konservburkar och aluminiumformar. 

– Metallens kvalitet blir inte sämre då den återvinns och precis som glas är så möjligheterna då det gäller återanvändning nästan oändliga. 

Det här är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel "Koteihin kertyi ennätysmäärä pakkausjätettä ja se sai monen kierrättämään - metallista on kuitenkin pulaa ja jugurttipurkin kannetkin kelpaisivat", skriven av Päivi Köngäs. Bearbetningen gjordes av Laura Oksanen.