Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

"Det saknas proffs, som kan styra och hantera personalen" – akutvårdare och brandman talar ut om trakasserierna

Uppdaterad 31.10.2021 15:51.
Mikaela Kauppala är akutvårdare och arbetar i ambulans.
Bildtext Inte säger vi vad som helst till varann på jobbet, det gör vi ju inte hemma heller, säger akutvårdare Mikaela Kauppala vid Västra Nylands räddningsverk.
Bild: Yle/Anna Savonius

En före detta brandman blir inte alltid en bra chef. Så summerar akutvårdare Mikaela Kauppala och brandman Mats Holmqvist trakasserierna i sin bransch. Personalhantering kräver utbildning och förtroende och båda behövs för att skapa ett sundare arbetsklimat i räddningsbranschen.

– Nu får räddningsbranschen nog en dålig image i och med berättelserna om trakasserierna, säger Mikaela Kauppala, akutvårdare i ambulans vid Västra Nylands räddningsverk.

Visst skojar vi och har en viss jargong fortsätter hon - men berättelserna om bröst och bakdelar, porrtittning på arbetstid och sexuella förslag - det känner jag inte igen på mitt jobb.

- Vi är ju 24 timmar tillsammans i ett skift, jobbet blir som ett andra hem och vi måste få prata ut om det vi ser.

Brandman Mats Holmqvist säger att hemskheterna i jobbet måste stanna på jobbet, det går inte att redogöra för dem hemma.

– I andra yrken blir folk sjuklediga när tragedier sker, vi ska vara färdiga för följande uppdrag genast och det tar på krafterna. Vi måste få prata ut om det som har hänt på jobbet.

Betyder det att ni måste ta till grov humor för att överleva i räddningsbranschen?

– Så kan man säga. Men sätten att tackla de här sakerna är individuella, det handlar om bakgrund och uppfostran också. Inte kan man ju säga vad som helst åt en kollega, inte hemma åt familjen heller.

Holmqvist tillägger i samma andetag att trakasserier i alla former inte är acceptabla. Under hans 20 år på jobbet har de inte funnits i den form som rapporterats i medierna.

Kvinnor kan också skämta grovt

I takt med att allt fler kvinnor söker sig till räddningsbranschen ändras också klimatet på jobbet. Grov humor kan också förekomma från kvinnliga kollegers sida.

– Visst kan kvinnor också spela med "det kortet", säger Holmqvist. Då kan man som man tänka att "vad var nu det här då".

Holmqvist hänvisar till att män kommer med sexuellt färgade skämt till kvinnor. Men kvinnor kan också göra det.

– Slanten har alltid två sidor, funderar han. Hur långt man går handlar sedan om uppfostran och sinne för vad som är sakligt och vad som går över gränsen för det sakliga.

Han säger också att man inte kan ta livet alltför allvarligt för då orkar man inte leva.

Gula västar som bärs av räddningspersonal.
Bildtext Räddningsarbetare får bearbeta tragiska händelser på jobbet, särskilt då barn är inblandade blir jobbet tungt att klara av, också för de mer erfarna i personalen.
Bild: Yle/Anna Savonius

Trakasserierna kommer att innebära ändringar på jobbet

Både Kauppala och Holmqvist säger att rapporterna om trakasserier inom räddningsbranschen kommer att innebära förändringar i deras jobb.

– Säkert blir det ändringar. Vi ser det i och med att yngre generationer kommer hit på jobb. Rapporterna i medierna innebär också att vi tänker efter noggrannare vad vi säger, hur vi säger och åt vem, fortsätter han.

Holmqvist tror att det kan bli fråga om nya direktiv eller ramar för räddningsarbetare i framtiden med tanke på personalens välmående.

– Alla kanske inte har fått med sig den biten hemifrån.

Kauppala säger att ledarskapet i räddningsbranschen behöver breddas.

– Det saknas proffs, som kan styra och hantera personalen, cheferna har inte den utbildning som behövs där. För att berätta om trakasserier krävs det förtroende, det är lätt att sopa berättelserna under mattan i dag.

Arbete med liv och död, varje dag, skapar humor som kan slå över, säger akutvårdare Mikaela Kauppala och brandman Mats Holmqvist. Lyssna här!

Cheferna behöver HR-utbildning, säger Mikaela Kauppala och Mats Holmqvist i räddningsbranschen - Spela upp på Arenan

FBK:are ville inte kommentera

FBK:are i Västnyland tillfrågades också om kommentarer till jargongen inom räddningsväsendet. Alla de tillfrågade sade nej med motiveringen att "jag inte vill stämplas om det här" eller " jag vill inte förekomma i det här sammanhanget".

Organisationschef Roger Roos vid Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund kommenterar trakasserierna kort å tjänstens vägnar.

– De här berättelserna om trakasserier är ju otroliga, det är skrämmande om det är på det här viset. Det hör inte hemma mera på 2020-talet.

Berättelserna är tråkiga också med tanke att räddningsväsendet står högt i kurs i allmänhetens ögon.

– Det här ger ju en negativ bild av hela räddningsbranschen, tyvärr.

Roger Roos är organisationschef vid Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund.
Bildtext Trakasserierna kan innebära att färre söker sig till räddningsbranschen, säger Roger Roos.
Bild: Yle/Anna Savonius

- Vi vet att branschen är hård men inte hör det till att kommentera kollegers utseende på det sättet, fortsätter Roos.

Den så kallade brankishumorn finns nog, medger han men jobbet är särskilt tufft på små orter, där de flesta känner varann.

– Verkligheten ger ändå ingen rätten att trakassera en kollega på jobbet, säger han, samtidigt som han hoppas att generationsväxlingen i räddningsbranschen för med sig nya vindar.

Den gamla kulturen om att lätta på trycket när man sitter runt kaffebordet kommer nog att ändras, men det tar tid.

Roos säger också att man ger ut nya anvisningar inom FBK med anledning av rapporterna om trakasserier och sårande kommentarer.

– Vi tar med den här frågan i FBK-utbildningen från början, summerar han.