Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hur ska vården på svenska bli bättre efter välfärdsområdesvalet, Anna-Maja Henriksson?

Från 2021
Anna-Maja Henriksson viftar med ett valprogram framför en SFP-logo.
Bildtext Språktillägg är en lösning för att få språkkunnig personal på svenska, finska och andra språk, anser SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson som presenterade valprogrammet på fredagen.
Bild: Lehtikuva

Blir det bättre möjligheter till vård på svenska, efter välfärdsområdesvalet? Vi frågade SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson i samband med att SFP presenterades sitt valprogram.

Tillgången till vård på svenska är ojämlik, beroende på var man som svenskspråkig är bosatt. Till exempel möjligheten att få psykiatriska tjänster på svenska varierar kraftigt.

Vad kan SFP göra i välfärdsområdena för att fler ska få möjlighet att få vård på sitt modersmål, till exempel inom psykiatrin?

- Det blir väldigt viktigt att göra samarbete inom områdena. Vi ska se om det finns direkta tjänster som vi kan samarbeta kring, och det vet jag att det finns. Jag vet att sådana möjligheter finns då det gäller den typ av verksamhet som Kårkulla har idag, psykiatriska tjänster och anorexivården, säger Henriksson.

Också språktillägg på lönen kan hjälpa upp situationen. Det borde ges både till finskspråkiga som använder svenska i jobbet och omvänt, enligt SFP.

- Vi vill att det ska bli en modell som man tar till sig i alla välfärdsområden där man behöver tvåspråkig service i praktiken. Det är ett sätt att förbättra den svenskspråkiga servicen, som vi vet inte fungerar som den borde i huvudstadsregionen och Egentliga Finland.

SFP vill att språktillägg ska kunna betalas ut också för andra språkkunskaper än svenska och finska, om de behövs i vården.

Kan ni ge ett löfte om att den svenskspråkiga servicen blir bättre?

- Vi vill jobba för det här så bra som vi bara kan, men ensam klarar man ju inte av att göra allt.

Du har meddelat att du inte själv ställer upp i valet, hur resonerar du?

- Jag har fattat beslutet att jag inte ställer upp i det här valet utgående från att min arbetsbörda redan är så stor. Jag vill sköta mitt uppdrag som partiordförande och minister så bra som möjligt och jag är dessutom fullmäktigeledamot i min hemkommun. Det finns helt enkelt inte tid. Men jag vill stödja våra kandidater på bästa tänkbara sätt.

Vad är din åsikt om huruvida rikspolitiker ska ställa upp i valet till välfärdsområdena?

- Var och en måste fatta beslut från de egna realiteterna, säger Henriksson.

Som justitieminister – hur arbetar ni med att höja intresset för valet som är okänt för många, och hur stor är den utmaningen?

- Utmaningen är nog stor. Därför görs det en specialsatsning. Det kommer en särskild mediekampanj som riktas till befolkningen, säger Henriksson.

Valet till välfärdsområdena hålls den 23 januari.

Av SFP:s nio riksdagsledamöter har tre meddelat att de ställer upp i valet. Partisekreterare Fredrik Guseff säger att SFP:s målsättning är att ställa upp kandidater i 16 av 21 välfärdsområden. Ungefär 200 av 300 platser är fyllda på kandidatlistorna, säger han.