Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Skolbarn i femman och sexan rapporterar om våld hemma – flera kommuner visar kraftigt stigande siffror

Uppdaterad 02.11.2021 08:19.
en kvinna visar stop med sin hand, handen i förgrunden, kroppen i bakgrunden
Bildtext Fler vuxna accepterar aga som en del av uppforstran och fler barn rapporterar själva om att de utsatts för olika former av våld.

Flera österbottniska elever i årskurs 5 och 6 svarar i en hälsoenkät att de utsatts för våld av vårdnadshavare under det senaste året. I många kommuner har antalet ökat jämfört med tidigare år. Coronapandemin kan ses som en orsak bakom.

Inom Österbottens välfärdsområde rapporterar 17,6 procent av pojkarna och 14,1 av flickorna i årskurs fem och sex att de utsatts för våld av föräldrarna under det senaste året.

Det är en ökning med drygt tre procentenheter från senaste undersökning för två år sen. Det här framkommer i Institutet för hälsa och välfärds, THL, undersökning Hälsa i skolan.

Likadan ser ökningen ut om man ser på medeltalet i hela landet och Österbotten placerar sig strax över landsmedeltalet 16,5 procent för pojkar och 13,6 procent av flickorna i den här åldern.

Det är eleverna själva som svarat på om de utsatts för våld av sina vårdnadshavare. Våld innefattar att bli gripen eller ruskad så hårt att det gör ont, till att bli luggad, sparkad eller slagen.

Allt fler accepterar barnaga

Attityderna mot aga har också blivit mer tillåtande. 14 procent av dem som svarade på undersökningen tycker att aga är en godtagbar uppfostringsmetod och andelen som är helt emot barnaga har minskat.

Det visar en undersökning som Centralförbundet för barnskydd publicerat. Jämfört med förut ses aga numera som mindre skadligt för barn. 

- Om man ser till undersökningen så är riktningen oroande, en större andel av befolkningen godkänner aga som uppfostringsmetod, säger Ulla Korpilahti som är utvecklingsdirektör på THL och arbetar med att förebygga våld mot barn.

Av dem som svarade på undersökningen har 44 procent själva använt sig av någon form av barnaga. 

Enligt undersökningen har det under de senaste åren blivit vanligare att hårdhänt ta tag i sina barn eller att skaka om dem.

En pojke står på en asfalterad plan med ryggen mot kameran.

Höga siffror i kommunerna i norr

Skillnaderna mellan kommunerna är stora och pojkarna utsätts för mer våld än flickor i nästan alla kommuner om man ser på THL:s undersökning.

För de allra minsta kommunerna saknas statistik, men Larsmo, Jakobstad, Pedersöre och Malax placerar sig högt över medeltalet.

I Larsmo har 23,9 procent av pojkarna i årskurs 5 och 6 utsatts för våld av föräldrarna under det senaste året. Det är en ökning med över 9 procentenheter. Siffran för flickor i Larsmo är 13,8. Det är en ökning med nästan 8 procentenheter.

Av pojkarna i Pedersöre rapporterar 22,1 procent, om att de utsatts för olika former av våld, det är en ökning på 7,7 procentenheter medan flickornas siffra är 14,2 procent. I Jakobstad är siffran för pojkar 20,2. Det innebär en ökning med 8 procentenheter. För flickorna är siffran 16,8 procent, en ökning på 5,5 procentenheter.

Antalet barnskyddsanmälningar har också ökar inom Malmska hälso- och sjukvårdsområde. Fram till i slutet av juli har det i år kommit in 726 anmälningar, det är 162 fler än än under motsvarande tid förra året.

I Kronoby har våld mot pojkar minskat en aning, men istället rapporterar flera flickor, 19,2 procent, att att de utsatts för våld av en förälder. Det är en ökning med 13,1 procentenheter. Pojkarna ligger på 13,8 procent, en minskning med tre procentenheter.

I Nykarleby har våldet mot pojkar minskat och ligger på 17 procent, medan flickornas siffror har stigit en aning till 14,6 procent.

Stor ökning främst bland pojkar i Malax

Malax placerar sig också högt när det gäller det våld som barnen upplevt hemma, flickorna ligger på 23,6 procent och pojkarna på 22,6 procent. Här har siffrona stigit brant främst vad det gäller pojkarna, en ökning med 13,5 procentenheter.

I Närpes rapporterar pojkarna en hög siffra, 26,4 procent. Det är en ökning med 11,9 procentenheter. Flickorna rapporterar en lägre siffra än tidigare, 11,8, en minskning med 10 procentenheter.

I Vörå har eleverna rapporterat om att våldet minskat för både pojkar och flickor med över 6 procentenheter i genomsnitt.

Pandemin har lagt stenar på bördan

Ulla Korpilahti säger att det ofta finns svåra omständigheter bakom våld i familjer. Därför tror hon inte att hårdare straff biter på problemet.

Den vuxna kan vara frustrerad på sin egen livssituation, det kan vara fråga om ekonomiska problem, droger eller psykiskt illamående eller barn som behöver extra stöd.

- Ofta kan det vara så att svårigheterna hopar sig och gör det blir svårt att få vardagen att fungera och undersökningar visar att pandemin ytterligare lagt stenar på bördan, säger Korpilahti.

Lapsi istuu sisällä portailla.

Psykiskt och fysiskt våld går ofta hand i hand

Ulla Korpilahti säger att läget inte är alarmerande, men ändå oroande. Om man ser på den senaste Hälsa i skolan-undersökningen ser man att speciellt sexuella trakasserier och våld mot flickor ökar dramatiskt.

- Det här är en oroande utveckling. Vi måste våga prata om våld och hjälpa familjer på ett sätt som är konstruktivt för alla parter, säger Korpilahti.

Korpilahti säger att droger och andra svåra omständigheter ökar risken för våld i familjer. Pandemin har också påverkat familjerna på ett ojämlikt vis. Korpilahti vill lyfta fram att en familjs socioekonomiska ställning inte är avgörande i hur man uppfostar sina barn.

- Det finns familjer som har det gott ställt som döljer sina problem bakom en kuliss och sen finns det också familjer som har det kärvt ekonomiskt som tar mycket god hand om sina barn, säger Korpilahti.

Att bevittna våld är också våld mot barn

Österbotten placerar sig också över landsmedeltalet med nästan 6 procent när det gäller psykiskt våld. Psykiskt våld innefattar bland annat att vägra prata med sitt barn under en lång tid, såra, förödmjuka, hota att överge barnet, låsa in barnet eller hota med våld.

- Vi har fått mera kunskap om psykiskt våld och i dag vet vi att det är lika skadligt som fysiskt våld. Att barn tvingas bevittna våld mellan föräldrarna kan också jämställas med att utsättas för annat psykiskt våld, säger Korpilahti.

Korpilahti säger att statistik till trots är det ändå svårt att få en bild av hur utbrett våldet är i samhället.

När man frågar barn om det våld de utsatts för på nätet så svarar de ofta att de aldrig talat med någon om det de utsatts för.

- Våld är ett mycket känsligt ämne och offret känner skam. Det som kommer fram är bara toppen av isberget, säger Korpilahti.

Korpilahti säger att många instanser och myndigheter samarbetar för att stödja föräldrarna i barnens fostran. Det finns hjälp och möjligheter att reda ut situationen.

- Det finns både handlingsplaner och många sakkunniga som kan hjälpa familjerna. Utmaningen är att få både drabbade och förövare att söka hjälp.

- Många skäms eller mister hoppet om en förändring, men det finns hjälp att få, säger Korpilahti.

7:55 artikeln uppdaterad med ny rubrik och ingress. Artikeln korrigerades angående procent och procentenheter klockan 8.18 2.11.2021.