Delaktig i guldjakten utan att spela – efter mindre än 200 minuter ligafotboll berättar Tim Sparv om tuffa hösten: "Kan inte lägga mig ner och gråta – känner mig värdefull"
Tim Sparv kom, såg och segrade. Men han spelade däremot inte speciellt mycket under höstens guldstrid. "Jag hade självklart velat bidra mer på planen", säger han till Yle Sporten i Kuopio.
Fyrverkerierna sken upp den nattsvarta himlen i Kuopio – för att hylla ett välbekant mästarlag. De besvikna hemmaspelarna i KuPS hade gått sitt ärevarv och tackat sina supportrar, HJK hade knappt startat sin guldfest efter 1–1 i seriefinalen.
– Ingen kommer ihåg hur det såg ut om några veckor. Man kommer ihåg den som tar titeln. Det känns fantastiskt att stå här – en seger för alla som jobbar i HJK och något som betyder mycket för fansen, säger Tim Sparv till Yle Sporten.
Samtliga HJK-spelare hade dragit på tröjor med nummer 31 på ryggen – en symbolisk siffra för klubbens titelsaldo efter 2021.
– Det har varit lite jobbigt i ett par månader med resultaten, men det är jäkla starkt mentalt att ta hem det, säger Sparv.
"Kan inte lägga mig ner och gråta"
När Sparv skrev på för HJK i somras var FM-guld ett konkret mål. En kylig oktoberkväll i Kuopio är det uppfyllt – men verkligen inte på det sätt som landslagets mångårige lagkapten hade hoppats.
Sparv har spelat 192 minuter ligafotboll totalt (det blev ett kort inhopp i söndagens seriefinal), och det är ingen hemlighet att hösten har varit tung och tuff.
– Jag hade självklart velat bidra mer på planen, men trots att jag inte har varit med så mycket känner ändå att jag är en värdefull del av laget.
Hur tänker du kring din delaktighet?
– Vi har gjort allt för att få knät att fungera – allt från medicinsk hjälp och rehab till vila och träning. Det fungerar inte som jag vill, men jag kan inte lägga mig ner och gråta. Jag har försökt fokusera på det jag kan påverka och hjälpa laget på andra sätt.
Sparv syftar på områden som han har fått mycket beröm för genom åren. Han är duktig på att mana på sina lagkamrater och också sätta kravnivå på träningarna.
– Jag hoppas att jag har gett lite av den erfarenhet som jag har. Ibland kanske jag ser något som ingen annan ser.
Fin reklam för finsk fotboll
Ligasäsongen gick i mål med ett brak. Finalkvällen i Kuopio bjöd på publikrekord för KuPS och en tillställning som gjorde fin reklam för finländsk fotboll.
HJK och KuPS har kastat utmaningar mot varandra hela hösten – och till slut var det bara en enda poäng som skiljde lagen åt.
– Först och främst är jag stolt över det som vi har lyckats med. Vi vann cupen, tog oss långt i kvalet i Europa och spelade om ligaguldet i sista omgången. Vi spelade tjugoen raka matcher utan förlust – och blev ändå tvåa. HJK gjorde också en stark säsong och tabellen ljuger aldrig, säger KuPS-tränaren Simo Valakari till Yle Sporten.
Det är bara en vecka sen KuPS hade ett grepp om titeln, men tre raka kryss smulade sönder drömmen om fullbordad skräll.
– KuPS har spelat en strålande säsong. Enligt mitt sätt att se på saken hade vår säsong inte varit dålig om vi hade slutat tvåa, säger HJK-tränaren Toni Koskela.
Guldet betyder inget för Sparvs fortsättning
Både Koskela och Sparv anser att HJK har åkt på onödiga poängtapp efter att gruppspelet i Conference League startade i september. De höll på att kosta klubben dyrt.
– Vi hade ett par hemmamatcher där vi dominerade totalt och förlorade. Spelmässigt har det inte haltat så mycket. Det saknades lite skärpa framför målen, säger Sparv.
Om du tvingas peka ut något som gav HJK guldet, vad är det?
– I slutändan kanske det ändå är kvaliteten i truppen. Vi är breda och har kunnat hantera skador eller avstängningar, men ärligt talat hade det ändå kunnat gå båda vägarna.
Guldmedaljen hänger runt Sparvs hals, en ärrad fotbollskropp ska få fira en titel. 34-åringens framtid är oklar – och enligt egen utsago är inga beslut fattade.
– Guldet spelar inte in. Vi ska spela klart säsongen i Europa och sen kommer en julpaus. Då ska jag fundera mer.
