Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Räddningsdirektören om Näsebranden: Vi kom bra fram eftersom parkeringsplatserna var tomma – några timmar senare hade situationen varit en annan

Brandbil framför brinnande höghus. Lågor slår upp genom taket.
Bildtext Det hade kunnat gå värre i samband med branden i Näse om parkerade fordon eller snöhögar gjort det svårt för räddningsverket att ta sig fram. Den här gången gick arbetet bra, säger räddningsdirektör Peter Johansson.

Polisutredningen kring branden i Näse i Borgå i onsdags pågår. Inom en månad borde utredningen bli klar. Räddningsdirektör Peter Johansson är nöjd med räddningsverkets insats, men utmaningarna är flera då det brinner i tätorter.

Tänk dig ett brinnande flervåningshus i ett tätbebyggt bostadsområde. Tänk dig smala gator och gränder, en livlig trafik, nyfikna åskådare och parkerade bilar.

Och tänk dig flera brandbilar och andra utryckningsfordon som försöker ta sig fram till brandplatsen så snabbt som möjligt.

Där har du upplägget för den stora branden i ett trevåningshus i Näse i Borgå i onsdags. Det är inte första, och garanterat inte sista, gången som Räddningsverket i Östra Nyland ska bemästra de utmaningar som hör ihop med ett dylikt uppdrag.

Räddningsdirektör Peter Johansson är ändå lika lugn som vanligt då han analyserar onsdagens räddningsarbete.

– Vi kom in på gården riktigt bra eftersom parkeringsplatserna ännu var ganska tomma den tiden. Några timmar senare hade situationen varit en annan.

Brandmän framför ett rykande höghus.
Bildtext Den här delen av Näse är tätt bebyggd, vilket kan innebära problem i samband med räddningsuppdrag.

Då skulle invånare ha hunnit komma hem från jobbet och det hade funnits flera parkerade bilar.

– Det var många saker som bidrog till att vi lyckades riktigt bra. Vi analyserar ändå alltid vårt arbete efter större olyckor och tar lärdom av allt vi gjort, säger Johansson.

Medierna informerade om röken

Enligt Johansson fungerade samarbetet med social- och krisjouren i Östnyland bra i samband med Näsebranden. Social- och krisjouren ordnade ett evakueringscenter för de drabbade invånarna i Gammelbacka.

Den kraftiga rökutvecklingen fick invånare i grannskapet att fundera på huruvida de kan återvända till sina lägenheter eller inte. Exakt hur väl räddningsverket lyckades informera grannskapet om läget kan Johansson inte säga eftersom han inte var på plats.

– Jag vet ändå att grannhusen uppmanades, åtminstone via medierna, att hålla fönster och dörrar stängda.

För tillfället pågår brandutredningen som räddningsverket och polisen samarbetar kring. Johansson tror att den ska vara klar inom en månad.

Då området byggdes ut för några år sedan talades det mycket om att det blir trångt med alla nybyggen. Borgåbor frågade sig hur räddningsverkets fordon ska kunna ta sig fram.

Peter Johansson minns också de diskussionerna och tycker att det är viktigt att ta frågan på allvar.

– Ofta är gatorna lite "sommardimensionerade". På vintrarna har vi, liksom många andra, extra stora svårigheter att ta oss fram.

"Överraskande ofta är räddningsvägarna blockerade"

Peter Johansson konstaterar att räddningsverket i samband med branden i Näse till exempel aldrig hade fått in skyliften där den fanns nu om det hade varit vinter.

– Det skulle förstås ha försenat och försvårat vårt arbete, och gjort det mycket mer komplicerat. 

I samband med planeringen av nya bostadsområden ska vissa regler följas för att räddningsverket ska kunna jobba, konstaterar Johansson. Överraskande ofta är ändå räddningsvägarna blockerade.

– Invånare tycker ibland att de ska få parkera och lämna bilarna alldeles vid dörren.

Det underlättar inte vårt jobb att en massa människor kommer nära och tittar

― Peter Johansson, räddningsdirektör

Under vintrarna blir det problem med kvarlämnade snöhögar eller snöhögar som placeras på fel platser.

– Vi hade ju förra vintern som ett bra, eller kanske dåligt, exempel på hur det kan gå.

Gnistor kan ställa till det i tätbebyggda områden

I Borgå finns också flera andra områden som kan vara utmanande. Till exempel finns Gamla stan med sina smala gränder som inte är planerade för dagens stora räddningsfordon.

Där finns också många gamla trähus, och då kan gnistor lätt spridas i samband med större bränder. Inte minst under en kruttorr sommar är utmaningarna stora.

– Egentligen kan man säga att det är samma utmaningar på alla tätbebyggda områden.

En hög med sotigt bråte på gräsmattan framför ett trevåningshus.
Bildtext Det var en fördel att branden i Näse inte uppstod mitt under den torraste sommarperioden, säger Peter Johansson.

I samband med Näsebranden var det därför en fördel att det handlade om ett elementhus och att branden uppstod sent på hösten, säger Johansson.

Ett problem i samband med stora och synliga bränder är att nyfikna personer gärna flockas vid brandplatsen.

– Det är förstås naturligt, men det underlättar inte vårt jobb att en massa människor kommer nära och tittar.

Ur räddningsverkets synvinkel är det därför önskvärt att de som inte har något på brandplatsen att göra håller sig borta.