Arbetsgrupp söker snabba lösningar för att lindra personalbristen inom vården – facket: "Lönenivån måste åtgärdas"

Personalbristen inom vården är nu så pass akut att regeringen låter tillsätta en särskild arbetsgrupp som förväntas komma med åtgärdsförslag i expressfart. Arbetsgruppen saknar dock mandat att justera lönenivå eller arbetsvillkor.

Personalbristen inom vården har varit ett problem redan länge, och bristen har blivit akut i och med coronakrisen. Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) konstaterar att läget bara kommer att förvärras om ingenting görs.

Arbetsgruppen består dels av tjänstemän och sakkunniga från flera ministerier, plus representanter för fackförbunden och arbetsgivarna.

- Alla arbetsmarknadsorganisationer och ministerier har välkomna åtgärdsförslag på hög, sade Kiuru under en presskonferens på måndag.

Facket: Lönenivån en del av problemet

Arbetsgruppen ska först och främst göra en lägeskoll, alltså kartlägga hur personalbristen ser ut på olika håll i landet.

Sedan gäller det att komma med lösningsförslag: hur kan arbetsförhållandena förbättras så att personalen orkar bättre, hur fungerar ledarskapet, vilka faktorer lockar folk till vårdbranschen och vilka faktorer har en avskräckande effekt?

Vårdfacket Tehys ordförande Millariikka Rytkönen betonar att de stora problemen har funnits i flera år, men ingen har brytt sig om den lägesbild som facket har fört fram.

- Lösningen är egentligen ganska enkel: lönenivån och arbetsförhållandena måste åtgärdas, säger Rytkönen. Hon får medhåll av primärskötarfacket SuPers ordförande Silja Paavola.

Arbetsgruppen saknar ändå mandat att förhandla om lönenivåer eller arbetsvillkor, som regleras i kollektivavtalen.

Utländsk arbetskraft "löser inte allt"

Krista Kiuru anser att man först och främst borde se till att ännu fler kan utbilda eller fortbilda sig inom vårdbranschen. Att rekrytera vårdare utomlands är enligt Kiuru ett verktyg som det finns skäl att överväga, men det löser inte alla problem.

Kommunarbetsgivarna KT:s vd Markku Jalonen anser å sin sida att arbetskraftsinvandring absolut behövs, vid sidan av tillräckligt många utbildningsplatser.

SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson föreslog nyligen en fyra dagars arbetsvecka för att göra vårdbranschen mer attraktiv. Kiuru ville under presskonferensen inte direkt ta ställning i frågan.

Anna-Maja Henriksson: Fyra dagars arbetsvecka för vårdare kunde göra branschen mer attraktiv

SFP är oroliga över situationen.

Arbetsgruppen har en ovanligt tajt tidtabell att följa, då den förväntas lägga fram åtgärdsförslag redan före jul. Kiuru betonar att det brådskar med tanke på den kommande vårdreformen och välfärdsområdesvalet i januari 2022.