Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Miljöorganisationers krav: Gör det olagligt att förstöra osålda produkter eller varor som returnerats i näthandeln

Tv-apparater på utställning i en elektronikbutik.
Bildtext Vi talar om snabb-mode, men vi kunde också uppmärksamma snabb-elektronik.

När Greenpeace i somras filmade hur anställda på e-handelsjätten Amazon förstörde hundratusentals felfria produkter som inte sålts blev det uppståndelse. Men Amazon är inte det enda företaget som i stället för att donera osålda eller returnerade produkter helt enkelt förstör dem. Det samma har bland andra Hennes & Mauritz, Burberry och Zara också avslöjas göra.

Hur kan vi kräva att konsumenter ska bry sig om hur de konsumerar eller att företag ska uppmärksamma vad de lanserar på marknaden, så länge man får förstöra osålda varor, frågar sig Stephane Arditi, chef för cirkulär ekonomi vid Europeiska miljöbyrån EEB. 

EEB kräver nu att EU-kommissionen i sitt initiativ för hållbarhet ska införa en “plikt att vårda” för producenter och återförsäljare och att det blir förbjudet att förstöra felfria produkter. Istället borde företagen tvingas ta ett ansvar för produktens hela livscykel.

Mörkertalet är stort

Tim Forslund är expert på cirkulär ekonomi vid Sitra och han medger att det inte finns information om hur mycket företag förstör säljbart material.

– Vi vet att det förekommer i Finland, för många av de företag som verkar i Tyskland, Frankrike och Sverige är också verksamma i Finland. Men då rapporteringen är frivillig får vi förlita oss på det som företagen uppger och det är svårt att säga exakt hur stora mängder det rör sig om, säger Forslund

Det sker också en del läckage där en del produkter hamnar på andra marknader. En del studier pekar på att värdet av de förstörda produkterna skulle vara värda cirka 600 miljoner euro i Frankrike, medan andra uppskattar värdet till 7 miljarder euro Tyskland, så felmarginalen är stor.

Pikamuotivaatteita kaupassa.
Bildtext Det är främst kläder och elektronik som "åldras" så snabbt att de inte går åt.

– Skillnaden mellan olika företag varierar också. I en del företag är det här svinnet bara en promille av omsättningen och i andra kan det uppgå till en procent, mörkertalet är stort så det är svårt att veta hurdana volymer vi pratar om här, säger Forslund.

Momsen för donationer borde sänkas

Europeiska miljöbyrån föreslår också att momsen kunde sänkas för företag som donerar varor till välgörenhet. I dag är det nämligen så att företag betalar moms på varor som doneras, men inte på varor som av en eller annan anledning förstörs.

Producenter och återförsäljare borde också rapportera svinn tydligare än i dag. Däremot anser EEB inte att det är ok att skicka felfria varor till återvinning ifall de kunde användas av medborgare som behöver dem. 

– Det är i så fall det samma som att förstöra dem, säger Arditi

Men det stora problemet är förstås att det produceras för mycket. För det är billigt att producera varor i stor skala och då skapas ett dåligt incentiv att skapa mer varor än vad som kan säljas. För det kan vara billigare att tillverka för mycket och förstöra det som inte går åt än att tillverka bara det som går åt på marknaden.

Systemfel leder till ond cirkel

Vi är i en ond cirkel. Speciellt gäller det här snabbmode och vad man kunde kalla snabbelektronik. Ju flera kollektioner eller nya versioner av samma telefon som produceras och ju mera marknadsföring som görs, desto mera kläder och apparater köper vi. Och ju mera vi köper desto mera lönar det sig att producera i stor skala och då är det billigare att förstöra kläder eller apparater än att återvinna dem.

Det är inte egentligen den enskilda konsumentens fel utan det är ett systemfel.

 Espoon Isossa Omenassa melko rauhallinen tunnelma.
Bildtext Black Friday hetsar till konsumtion och frågan är hur mycket av det som inte säljs då senare förstörs?

– Vi har alla ett ansvar att bryta denna onda cirkel av snabb konsumtion som inte är baserad på behov utan snarare en rutin eller en vana, både när det gäller mode och elektronik, som får den skadliga effekten att felfria produkter förstörs, säger Arditi.

Att använda och förlänga livscykeln på de varor vi köper borde bli det nya normala. Medborgarorganisationen för etisk handel, Eetti har kampanjer för ansvarsfulla konsumenter där man betonar att det viktiga är att vi använder de kläder och apparater vi köper så länge det går.

Men det förutsätter förstås att varorna inte förstörs innan de kommer till konsumenterna.

Mer om ämnet på Yle Arenan