Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Finländare mindre entusiastiska till nordiskt samarbete än grannländerna: “Släpp det finlandssvenska monopolet”

Uppdaterad 02.11.2021 10:47.
Nio nordiska flaggor i bordsformat.
Bildtext Nordiskt samarbete i fokus i Köpenhamn under veckan.

Åtta av tio finländare tycker att det är viktigt med ett fungerande nordiskt samarbete, men trots det är vi mindre entusiastiska än våra nordiska grannländer. Nordenforskare Johan Strang menar att finlandssvenskarna borde sluta ha monopol på nordiska frågor.

När det Nordiska rådet samlas för sin 73:e session i Köpenhamn under veckan är det nordiska samarbetet i huvudfokus: Vad kan länderna lära av coronakrisen, och hur ska samarbetet stärkas framöver?

I en undersökning som gjordes inför det nordiska toppmötet svarade 41 procent av de tillfrågade finländarna att de anser att det nordiska samarbetet är mycket viktigt. Det var lägre än i de övriga länderna i Norden, trots att åtta av tio fortfarande tycker att samarbetet är viktigt.

– En del av finländarna ser Sverige som den närmaste partnern och tycker att Sverige är särskilt viktigt och därför känns det nordiska samarbetet inte lika nära, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki i en intervju som sändes på Nordiskt samarbetes Youtubekanal

Porträtt på Paula Lehtomäki.
Bildtext Paula Lehtomäki är det Nordiska ministerrådets generalsektreterare.

Johan Strang, som är biträdande professor på centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet lyfter också upp samarbetet med Sverige som något helt unikt, men på nordisk nivå blir Finland lite utanför. 

– Det finns någon slags gemenskap mellan de tre skandinaviska länderna som kanske är språkligt betonad, säger Strang till Svenska Yle.

Han menar att finlandssvenskarna har en viktig uppgift då det kommer till att göra Finland mer involverad i de nordiska frågorna.

– Finlandssvenskarna måste sluta monopolisera det nordiska samarbetet i den finländska diskussionen, säger Strang.

Johan Strang i slips, med rynkad panna, i talarstol.
Bildtext Johan Strang hoppas att fler finsktalande skulle engagera sig i de nordiska frågorna.

Han menar att ett viktigt steg i det är att bli lite mer liberala med engelskan. De officiella språken i det nordiska samarbetet är norska, svenska och danska, trots att det vid möten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet sker tolkning vid behov.

– Som en språklig minoritet borde vi förstå att språket är en känslig sak, och att många finskspråkiga känner sig mer bekväma om det nordiska samarbetet går på engelska, säger han och fortsätter:

– Jag tror paradoxalt nog att det är till gagn för det svenska språket i Finland om fler finskspråkiga blir intresserade av Norden, även om det sker på engelska.

Budgetfrågan viktig

Men trots att språkfrågan är intressant kommer veckans rådssessioner att behandla mycket mer än så.

Svenska Yle rapporterade tidigare under hösten om att flera stora nordiska samarbetsprojekt hotades av nedskärningar i och med Nordiska ministerrådets budgetförslag för 2022. Bland annat hotades arbetsmarknadsprogrammet Nordjobb, som ger jobb åt ungefär 700 unga årligen, med en nedskärning på 14 procent. Också flera kulturprojekt har hotats med nedskärningar.

Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan.

Ministerrådet har en budget på knappt 130 miljoner euro.

Omkring två tredjedelar av budgeten går till samarbetsministrarnas verksamhet, utbildning, forskning och kultur.

Enligt Thomas Blomqvist (SFP), minister för nordiskt samarbete, ska man efter hård kritik mot budgetförslaget ha kommit fram till en kompromiss där nedskärningarna inte drabbar Nordjobb och kulturprojekten lika hårt. 

Thomas Blomqvist sitter och gestikulerar.
Bildtext Thomas Blomqvist ville i Svenska Yles intervju inte gå in på detaljerna kring budgeten.

Under tisdag eftermiddag ska Nordiska rådets parlamentariker rösta om ministerrådets budget. Trots att rådet inte kan fälla en budget, brukar det vara kutym att man godkänner den.

– Det är jätteviktigt för Nordiska ministerrådet och för regeringarna att de har det parlamentariska organets förtroende för sin budget, säger Johan Strang.

Skulle kompromissförslaget inte godkännas skulle det vara första gången på över 30 år som rådet inte godkänner en budget.

– De skulle nog tappa masken ordentligt om de inte får igenom den. Det är otroligt exceptionellt i så fall, säger Strang.

Coronakrisen kan vara starten på något nytt

Frågar man nordborna är det inte många som tycker att de nordiska länderna skötte samarbetet gällande coronapandemin på ett särdeles bra sätt. Det är faktiskt endast tre procent, av de tillfrågade i den stora undersökningen som gjordes inför toppmötet, som tycker att de nordiska ländernas samarbete under coronan har skötts väldigt bra.

Svårigheter vid gränsregioner och olika strategier i bekämpningen av viruset är frågor som nordborna lyfter upp som problematiska.

– Undersökningen visar tydligt att folk har varit besvikna på det nordiska samarbetet, och jag tror att regeringarna själva har varit lite överraskade över att det inte riktigt funkade, säger Johan Strang och syftar på de olika vägar länderna tog i pandemihanteringen och koordineringen länderna emellan.

Johan Strang menar att coronakrisen kan ha fungerat som en väckarklocka för de personer som arbetar med nordiska frågor om vikten av vardagsnätverken.

– Det nordiska samarbetet har aldrig byggt på högtidliga överenskommelser, försvarsgarantier eller ekonomiska unioner. Vi har försökt, men det har aldrig kommit till skott. I stället bygger det på informella och inofficiella kontakter mellan aktörer i de olika länderna, också bland den politiska administrationen, säger han och fortsätter:

– Under pandemin märkte man att nätverken inte var så starka som vi trodde och att man måste återuppfinna dem för en digital värld, säger Johan Strang.

Nordiska rådet

Nordiska rådet är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ.

Nordiska rådet bildades 1952.

Rådet har 87 valda medlemmar från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, samt från Färöarna, Grönland och Åland.