Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Uppsving för mRNA-tekniken efter framgången med coronavaccinerna – samma teknik tros kunna användas för att förebygga virussjukdomar och behandla cancer

Uppdaterad 03.11.2021 08:07.
Två personer jobbar i Biontechs fabrik i Tyskland.
Bildtext RNA-vaccinutveckling i Biontechs fabrik i Marburg i Tyskland, i mars 2021.

mRNA-tekniken som används i de coronavacciner som ges i Finland – de av Pfizer-Biontech och Moderna – verkar också vara väl lämpad för att förebygga andra sjukdomar, till exempel virussjukdomar, och till och med för att bekämpa cancer. En hel del forskning pågår för tillfället kring det här.

mRNA-vaccinerna mot covid-19 var ett stort steg framåt i utvecklingen av vacciner. De innehåller delar av coronavirusets genetiska material, tar sig in i cellerna och "programmerar" cellen till att tillverka antikroppar mot sjukdomen.

Det krävs alltså inget virus för att göra mRNA-vaccinerna – bara den genetiska koden, påpekar Mika Rämet som är chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet. 

– Det är relativt snabbt att skapa vacciner med mRNA-tekniken och de kan också aktivera immunsystemet på ett precist sätt, säger Rämet.

Grafiken visar hur mRNA-coronavacciner fungerar, i fem steg.

De här vaccinerna, som var bland de första i sitt slag, har visat sig ha en betydligt högre skyddseffekt jämfört med många tidigare vacciner, till exempel de mot influensa.

Rämet påpekar att forskare i flera länder nu aktivt försöker använda mRNA-tekniken för att utveckla vacciner mot flera olika virus. 

Det sker bland annat mot influensavirus, RS-virus, cytomegalovirus, HIV, gula febern och Zika. 

mRNA-vacciner mot de här sjukdomarna kan alltså vara att vänta inom de närmaste åren, även om det inte är helt säkert – all vaccinutveckling lyckas inte såsom planerat. Och mot vissa sjukdomar kan en annan vaccintyp visa sig vara bättre.

– Vaccin mot RS-virus utvecklas kanske allra aktivast just nu - mot det finns inget vaccin för tillfället - och man satsar också mycket på att ta fram ett bättre vaccin mot influensa, berättar Mika Rämet. 

Företagen Biontech och Pfizer testar för tillfället ett mRNA-influensavaccin på personer mellan 65 och 85 år. 

Förhoppningen är alltså att det ska bli mer effektivt än de influensavacciner som finns på marknaden i dag. De nuvarande influensavaccinen är mycket effektiva hos personer i arbetsför ålder, men mindre effektiva hos äldre som behöver dem mest. 

Den framgång som coronavaccinerna har haft har accelererat utvecklingen av mRNA-vacciner. Nu satsas det mer pengar på den här forskningen.

Till exempel Moderna, Astra Zeneca och det franska läkemedelsbolaget Sanofi har planer på flera olika mRNA-vacciner.

Mika Rämet är också med om att utveckla ett mRNA-vaccin mot tuberkulos, som är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen.

– Det är en sjukdom som ett mRNA-vaccin skulle kunna förebygga på ett bra sätt, påpekar han.

Mika Rämet är chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet.
Bildtext Mika Rämet hoppas till exempel på att mRNA-tekniken ska göra det möjligt att få ett effektivt vaccin mot tuberkulos.

Han väntar sig att utvecklingen av ett vaccin mot tuberkulos kan komma att räcka länge – åtminstone flera år – för det är ingen lätt sjukdom att ta fram ett vaccin mot.

Dessutom satsar forskare på att utveckla cancervård med hjälp av mRNA-tekniken. Det kommer antagligen att ta betydligt längre tid än att utveckla vacciner mot olika infektionssjukdomar. 

RNA-baserad behandling mot cancer

T-celler i blodet hos vissa patienter kan kämpa mot cancertumörer, genom att rikta in sig på proteiner i tumörerna.

mRNA-vacciner kan ge fler patienter den här möjligheten, att försvara sig mot tumörer som ofta kan vara dödliga. Bland annat Biontech och Moderna håller på med att ta fram sådana.

Det här gäller till exempel bukspottkörtelcancer – en sjukdom som många inte överlever, för den upptäcks ofta i ett så sent skede.

Utmaningen är att vaccinerna mot cancer troligen behöver vara individuella – anpassade till den enskilda patientens cancer – för varje individs cancermutationer är unika för just dem. 

Ett sådant här vaccin är alltså inte förebyggande, utan behöver skapas utgående från den cancer en viss patient har. Forskare tar i praktiken bort en del av tumören och man kollar upp tumörens genetiska kod. 

– Det finns potential i att identifiera cancern och med nuvarande teknik är det fullt möjligt att se hurdana mutationer det handlar om. Utgående från det kan man försöka skräddarsy ett immunförsvar som riktar sig specifikt mot cancervävnaden, kommenterar Rämet.

Man jämför sedan tumörens genetiska kod med patientens dna och datorprogram räknar ut vilka proteiner som troligen leder till det starkaste immunsvaret. Just de proteinerna inkluderas sedan i vaccinerna. 

Biontech har berättat att den här individuella processen nu tar cirka sex veckor, vilket är betydligt snabbare än för några år sedan. 

Hur väl tumörbekämpningen sedan fungerar är en annan fråga. Det kommer troligen att krävas mycket arbete innan mRNA-metoden rutinmässigt kan användas för att bekämpa cancer.

– Det blir jätteintressant att se hur det kommer att fungera. Men det är inte så mycket science fiction eller en så avlägsen dröm såsom till exempel fusionsenergi, så nog kommer sådan här cancervård att bli verklighet i något skede, kommenterar Mika Rämet.