Vilket land är den största klimatboven? Kina är värst i dag, men USA och EU bär en stor skuld historiskt

Vilket land som varit sämst för klimatet beror på om vi tittar på utsläpp i dag eller historiskt. Listan ser också annorlunda ut om vi tittar på utsläppen i förhållande till folkmängd.

Under första veckan av FN:s klimatmöte i Glasgow har flera länder redan hunnit komma överens om en hel del. Det senaste är att en koalition på 40 länder och 150 organisationer enats om att ersätta kolen med miljövänligare alternativ.

Samtidigt har flera av de största kolberoende länderna och utsläpparna inte skrivit under avtalet: Kina och USA, bland annat.

Ser man på det historiska ansvaret för världens utsläpp är USA den klart största klimatboven, och EU kommer inte långt efter. Kina står historiskt sett för bara hälften så stor belastning på planeten som USA varit, visar en kartläggning hos Carbon Brief.

Att klimatomställningen ska vara rättvis är ett budskap som upprepas ofta, men vad är rättvist egentligen? Vi tar vi ett plock bland fem länder som brukar listas som värst:

USA

• Andel av utsläpp historiskt sett: 25 %

• Andel av utsläppen 2019: 14 %

• Utsläpp per person 2019: 16 ton

• Klimatmål just nu: Klimatneutralt till 2050

USA:s president Joe Biden gick i Glasgow hårt åt både Kina och Ryssland för att inte göra tillräckligt mycket för klimatet och inte delta i mötet i Glasgow. Att USA efter tiden med Donald Trump är tillbaka på FN:s klimatmöte är viktigt för hela världens klimatarbete både för signalvärdet och för att landet fortfarande är en stor utsläppare. Och ser man på siffrorna är det inte konstigt att mycket av klimatfokuset ligger på USA: landet ansvarar för klart största delen av alla utsläpp historiskt sett och har dessutom ett högt klimatavtryck per person.

EU-28

• Andelen av utsläppen historiskt sett: 22 %

• Andel av de globala utsläppen 2019: 9 %

• Utsläpp per person 2019: 6,4 ton

• Klimatmål just nu: Klimatneutralt till 2050

Budskapet från EU är ofta att EU ska vara klimatföregångare och visa vägen för de andra, men ser man på EU:s utsläpp historiskt sett har EU-området all orsak att se sig i spegeln. Också om utsläppen i forna kolonier inte räknas med står länder som Storbritannien och Tyskland historiskt för stora utsläpp.

Kina

• Andelen av utsläppen historiskt sett: 13 %

• Andel av de globala utsläppen 2019: 28 %

• Utsläpp per person per år 2019: 7,1 ton

• Klimatmål just nu: Klimatneutralt till 2060

De senaste åren har Kinas utsläpp ökat i rasande takt och landet bygger som bäst närmare 200 nya kolkraftverk. Kinas argument lyder ungefär att det är deras tur, att de också har rätt till den ekonomiska tillväxt västvärlden gjort på stenkol. Länge låg klimatavtrycket per person i Kina långt under medeltalet i bland annat EU, men så är det inte längre och siffran stiger i rask takt.

Ryssland

• Andelen av utsläppen historiskt sett: 7 %

• Andel av de globala utsläppen 2019: 5 %

• Utsläpp per person per år 2019: 11,5 ton

• Klimatmål just nu: Klimatneutralt till 2060

Sajten Climate Action Tracker som på vetenskaplig grund värderar olika länders klimatåtgärder placerar Ryssland bland dem som är sämst i klassen, med "kritiskt otillräckliga" klimatmål och -åtgärder. Landet är extremt beroende av fossila bränslen i sin el- och värmeproduktion och en stor del av statsbudgetens inkomster kommer från olja. Samtidigt är stora delar av landet täckt av permafrost, och temperaturökningen i Ryssland, särskilt i de arktiska områdena, är snabbare än i världen i medeltal. Landets deltagande i det internationella klimatarbetet är heller inte aktivt: det tog flera år innan Ryssland skrev under Parisavtalets mål, och Rysslands president Vladimir Putin deltar inte i klimatmötet i Glasgow.

Indien

• Andelen av utsläppen historiskt sett: 3 %

• Andel av de globala utsläppen 2019: 7 %

• Utsläpp per person per år 2019: 1,9 ton

• Klimatmål just nu: Klimatneutralt till 2070

Indien kallas ibland för "det nya Kina", med en rask ökningstakt på industrialisering och utsläppsökningar. Under första veckan i Glasgow fick Indien både ris och ros för att äntligen meddela ett mål om klimatneutralitet, vilket landet helt varit utan hittills. Men Indien lade målet på år 2070, vilket är 20 år senare än vad Parisavtalet säger det ska vara. Samtidigt ligger Indiens utsläpp per person i dag på en nivå som inte ens är hälften så stor som EU-medborgarnas.

Andra stora utsläppare: Indonesien, Brasilien, Japan, Kanada

På tio-i-topp-listan bland de som orsakat mest utsläpp historiskt sett finns också Indonesien, Japan och Kanada. Av dem är Japan på väg i en bättre riktning.

Kanada har drabbats hårt av klimatuppvärmningens följder i form av skogsbränder och extrem värme, men klimatåtgärderna i landet uppfyller ändå inte riktigt Parisavtalets krav.

Indonesien är ett stort kolland och kolanvändningen ser inte ut att minska: kol är landets största exportprodukt.

Om man inte bara räknar utsläpp utan också tittar på förändringar i markanvändning och kolsänka klättrar Brasilien genast högt upp på listan bland de värsta klimatbovarna. Amazonas regnskog binder en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp, vilket innebär att skogsskövlingen i Brasilien har konsekvenser för hela jorden.

Och Finland då?

• Andel av utsläppen historiskt sett: 0,19 %

• Andel av utsläppen 2019: 0,11 %

• Utsläpp per person år 2019: 7,53 ton

• Klimatmål just nu: Klimatneutralt till 2035

Finland har högt ställda klimatmål internationellt sett och ska enligt regeringen och snart också klimatlagen bli klimatneutralt till 2035.

Men ser man på utsläppen per person i Finland i dag ligger vi över medel:

Beslutsfattarna i Finland har heller inte fattat beslut om tillräckligt med konkreta åtgärder som tar Finland mot målet, utan utsläppen behöver minska i flera sektorer. I den globala klimatdiskussionen upprepar Finland ofta samma sak som EU överlag, nämligen att det är viktigt att föregå med gott exempel i klimatarbetet.

Klimatkollen – så ska Finland uppnå klimatneutralitet

Allt du behöver veta om Finlands kamp mot klimatförändring.

Klimatutsläpp kan räknas på olika sätt, och siffrorna ser annorlunda ut bland annat om man beaktar bara utsläpp eller också förändringar i markanvändning och kolsänkor. Den här jämförelsen tittar på koldioxidutsläpp, och för att göra siffrorna mer jämförbara och säkra används 2019 som referens. Källor: Carbon Brief, Climate Action Tracker, Our World in Data