Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Tre experter tipsar: Så här talar du med någon som är vaccinmotståndare eller -tvekare

Forskare Hannah Pollack Sarnecki framför en växt med stora blad
Bildtext Hannah Pollack Sarnecki forskar i ideologiskt motiverad extremism och demokratihotande verksamhet. Hon ser gemensamt tankegods hos de aktivister som motsätter sig coronavaccin och i de extremistiska miljöerna.

Många finländare har trasslat in sig i gräl om coronavaccin med vänner, släktingar eller kollegor. Här får vi råd av tre experter i hur det lönar sig att bemöta den som är rädd för vaccin eller tror på konspirationsteorier.

I poddserien Vaccinstrider berättar flera personer om hur någon i deras närmaste krets är djupt övertygad om att coronavaccinet är en del av en ond plan för att skapa tyranni i världen, och utsätter vänner och släktingar för starka påtryckningar. Gemensamt för de här personerna är att de inte lyssnar till närståendes argument.

Hannah Pollack Sarnecki är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige. Hon studerar bland annat radikalnationalistiska miljöer.

– Det finns en del diskussioner kring hur man ska tala med den som tror på konspirationsteorier i forskningen – och det påpekas att hur man än gör riskerar man att bekräfta den konspiratoriska världsbilden. Det är svårt att på ett bra sätt bemöta den som redan bestämt sig, säger Pollack Sarnecki.

Hon drar slutsatsen att de som tvivlar och vacklar kan vara lättare att nå i samtal.

Men flera av de tvekare och ovaccinerade du hör i Vaccinstrider berättar om hur vaccinerade bemöter dem med hån och angrepp.

– Ett aggressivt bemötande kan öka risken för att de som tvekar kring vaccinet vänder sig till miljöer med andra vaccinskeptiker där statliga myndigheter och vetenskapen utmålas som korrupt. Men jag tror inte heller på att vara undfallande, säger Pollack Sarnecki.

Janne "Rysky" Riiheläinen är informationssakkunnig.
Bildtext Janne "Rysky" Riiheläinen är informationssakkunnig och utbildar finländska myndigheter kring desinformation och konspirationsteorier.

Ta reda på vad som ligger bakom tvekan

Janne "Rysky" Riiheläinen är informationssakkunnig och expert på konspirationsteorier. Han har under pandemin blivit kontaktad av många personer som ber om råd i svåra vaccingräl.

Om en vän eller släkting tvekar skulle Riiheläinen rekommendera att vi försöker ta reda på vad tvekan beror på.

Är det en obestämd rädsla för coronavaccin, finns det en traumatisk erfarenhet i bakgrunden, eller reagerar personen på att vaccinet känns påtvingat? 

– Att formulera orsaken till sin tvekan kan det också hjälpa personen att fatta beslut och gå vidare, säger Riiheläinen. 

Försök hålla en kanal öppen

Om en släkting eller vän ser konspirationer bakom coronavaccinet, rekommenderar Riiheläinen ändå någon form av kontakt.

– Om det bara går skulle jag hålla en kanal öppen. Det gäller att minnas att de som tror på konspirationsteorier själva är övertygade om att de är på den goda sidan, att de i grunden vill väl. Om de bryter alla band till släkt och vänner löper de risk att dras ännu djupare ner i kaninhålet. Då kan det bli svårt att ta sig ur, och i den miljön kan människor radikaliseras, menar Riiheläinen.

Den som radikaliseras tar ett kliv ut ur samhället och upplever att institutioner och auktioriteter inte går att lita på eller ljuger. En sådan utveckling syns redan i politiken i Finland, till exempel hos Ano Turtiainens Makten tillhör folket.

En del av dem som radikaliseras kan utvecklas i en våldsbejakande riktning, befarar Riiheläinen. 

Carolin Ahlvik-Harju är vaccinforskare och teolog.
Bildtext Carolin Ahlvik-Harju är teolog och vaccinforskare. Hon har redan före pandemin sett hur olika åsikter om vacciner kan splittra familjer.

Lyssna på den som är rädd för vacciner

Carolin Ahlvik-Harju forskar i vaccinattityder i Jakobstadstrakten. Hon hör till en forskargrupp med psykologer och teologer vid Åbo Akademi och Åbo universitet.

– Många vaccinmotståndare berättar att de inte litar på läkare, eftersom de inte känner sig sedda eller hörda i sin oro. Jag tänker som en följdtanke att vi kan lyssna på den som är rädd för vacciner, och säga att jag hör vad du säger. Vi kan gärna framföra hur vi tänker själva, men inte i syfte att ändra på den andra utan mera som en dialog, säger Ahlvik-Harju.

De som absolut motsätter sig alla vacciner är få men högljudda, bara 1–2 procent av finländarna. Men Ahlvik-Harju betonar att högljudda individer kan ha en förmåga att sprida ringar på vattnet.

Tvekarna är en större grupp, uppskattningsvis 15–20 procent.

– De tar en del vacciner, men har en molande känsla. De litar inte riktigt på vad myndigheterna säger eller rekommenderar. Om vi lyssnar på tvekarna och visar öppenhet kring frågan så visar vi samtidigt att de inte behöver söka sig till slutna forum för att diskutera det här, säger Ahlvik-Harju. 

Hon bedömer att vaccinfrågan är så eldfängd eftersom den handlar om hälsa. Vår föreställning om hälsa kan vara en djupt rotad övertygelse, och om någon ifrågasätter den kan det kännas som ett personligt påhopp.

Hannah Pollack Sarnecki vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.
Bildtext Hannah Pollack Sarnecki säger att idéerna om en global diktatur ofta bottnar i föreställningar om en judisk sammansvärjning.

Aktivister tror att världen styrs av ond elit

Pollack Sarnecki har forskat i det hon kallar självutnämnda frihets- och sanningsrörelser, rörelser som motsätter sig coronavaccin och -restriktioner. Inom de här grupperingarna existerar en idé om att världen antingen redan är styrd av en liten maktfull sammansvärjning som vill förslava befolkningen – eller att vi är på väg mot en global diktatur.  

Många som är skeptiska mot myndigheter hävdar att en global elit använder pandemin som förevändning för att etablera världsherravälde. De menar att coronavaccinet, vaccinpassen och alla begränsningar i samband med pandemin är en uttänkt plan med syfte att kontrollera befolkningen. 

Enligt Pollack Sarnecki existerar den här tanken sedan förr inom våldsbejakande radikalnationalistiska miljöer. Man tror bland annat att världens regeringar styrs av en hemlig judisk sammansvärjning.

– Idén om en judisk världskonspiration är helt central i de här miljöerna. Men ledande personer inom de självutnämnda frihets- och sanningsrörelserna tycks inte anse att det spelar någon roll var de här idéerna har sin ideologiska grund eller att de sprids bland vaccinskeptiker, så länge man har ett gemensamt mål att förändra samhället, säger Pollack Sarnecki.

Hon har studerat grupperingar i Sverige, men vi på Svenska Yles granskande redaktion har sett motsvarande tankegods bland finländska aktivister.

Kultliknande miljöer som kärleksbombar

Riiheläinen konstaterar att de aktivister som motsätter sig coronavaccin i Finland skapar kultliknande miljöer. Där uppmuntrar de varandra och öser kärlek och bekräftelse över varandra.  

– Om du i de här grupperna klagar över att släktingarna misstror dig, får du höra att du har helt rätt och att gruppen stöder dig. Ju mera motstånd du möter i medier och i samhället, desto mera värmer den här kärleksbombningen, säger Riiheläinen.

Han efterlyser verktyg för att fånga upp människor som vill lämna konspirationsmiljöerna, ett slags exit-verksamhet. Hittills har vi i Finland enbart erbjudit exit-verksamhet för den som vill lösgöra sig från våldsbejakande extremistmiljöer, men motsvarande metoder behövs också för konspirationstroende, anser Riiheläinen.

Du hör Janne "Rysky" Riiheläinen, Carolin Ahlvik-Harju och Hannah Pollack Sarnecki i poddserien Vaccinstrider.

Diskussion om artikeln