Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Jacob Wallenberg: "Samarbete handlar alltid om pengar"

Jacob Wallenberg framför väggur
Bildtext Jacob Wallenberg.

Samarbete lönar sig. De nordiska länderna är tillsammans tionde störst i världsekonomin. Lönsamheten är en enkel förklaring till den maktfulla finansfamiljen Wallenbergs intresse för Finland. En färsk bok återger familjen Wallenbergs samarbete genom tiderna. Jacob Wallenberg besökte Helsingfors när boken publicerades.

– Jag tycker att de nordiska länderna borde samarbeta ännu mera, säger Jacob Wallenberg i en intervju för Yle.

Han hänvisar till att de fem nordiska länderna är ungefär världens tionde största ekonomi.

– Är man så stor borde man också ha en röst med vid många bord. Därför har vi ett egenintresse att samarbeta, vara överens om olika saker och tillsammans driva det internationellt. Då skulle vi ha en chans att få större genomslag för våra tankar och idéer, säger Wallenberg.

I dagarna utkommer en historisk beskrivning av familjen Wallenbergs samarbete med Finland genom några århundraden. Historikern Hannu Rautkallio har skrivit om en nordisk allians, "Pohjolan Liitto", för bokförlaget Otava. Boken ska eventuellt också översättas till svenska.

Bokutgivningen var en orsak till Jacob Wallenbergs besök i Helsingfors.

Samarbete kan tolkas som svaghet?

Mycket är gemensamt i Norden, med samma kultur, historia, ungefär samma värdegrund, så det finns något att bygga på, säger Jacob Wallenberg.

Han vill alltså ha mer av samarbete. Men han ser också en eventuell anledning till att det inte alltid fungerar: rädsla för att det visar svaghet.

– Jag är ju inte politiker, men jag konstaterar att varje land har sitt eget politiska klimat. Politiker vill vara duktiga inför sina väljare. Om man ska samarbeta med flera länder, så kan det möjligen upplevas att man inte är stark i det egna landet. 

Men det är ett pris man måste betala om man ska bli en starkare röst tillsammans, till exempel i Bryssel, säger Jacob Wallenberg.

Han känner näringslivssamarbetet väl, som ordförande för den finsk-svenska handelskammaren. Han är också styrelseordförande för investeringsbolaget Investor, som bland annat äger en femtedel av Wärtsiläs aktier.

Det började - och fortsätter - med statliga lån

Wallenbergarna har varit finansiär och långivare för den unga republiken Finland, senare ägare av många finländska företag och bland annat under under krigen budbärare.

Då handlade det ofta om personliga kontakter mellan president Urho Kekkonen och släktens dåtida huvudman Marcus Wallenberg.

Boken om släkten Wallenbergs samarbete österut börjar med de första lånen Finland fick från släkten Wallenberg år 1876. Och Finland har fortsatt behöva låna pengar.

– Det gör alla länder. Det är liksom en del av det internationella samarbetet. Det var det för hundra år sedan också. Man åker ut och helt enkelt berättar hur fint det egna landet är, att utlandet borde låna pengar åt Finland, Sverige och alla andra.

– Det fortgår i dag också. Då hjälpte vår familj Finland, via vår bank som på den tiden hette Stockholms Enskilda bank, konstaterar Jacob Wallenberg.

Jacob Wallenberg talar i mikrofon.
Bildtext Jaocb Wallenberg talar för samarbete och gemensamma affärer.

"Det handlar om att tjäna pengar tillsammans"

Men finns det några andra ideal om samarbete och samhörighet, eller handlar det bara som att tjäna pengar?

– Ytterst handlar det om att tjäna pengar genom att göra affärer tillsammans. Det är ju affärsmannens och -kvinnans vardag. Men det gör man gärna på ställen där man känner att man kan samarbeta. Man kan hitta varandra i ett bra kund-leverantörsförhållande, säger Jacob Wallenberg.

När man har respekt för varandra och kan hitta bra affärer, så är det ganska naturligt att göra det tillsammans med grannarna.

Men Jacob Wallenberg tonar ner frågan och tillägger att Finland inte är det enda landet som släkten har samarbetat med. Man har varit väldigt engagerad i Norge också, kanske inte lika mycket i Danmark.

Dotterbolagens land

Är det då bra eller dåligt med utländskt ägande och investeringar?

Finland framställs ibland som ett land fullt av dotterbolag till svenska moderbolag. Då ser man det som en risk att svenskarna köper alltför många lönsamma finländska företag. Men det går båda vägarna, säger Jacob Wallenberg.

– Det har ju gått åt andra hållet också. I den värld vi lever idag sker det ofta sammanslagningar. Man talar om en skalekonomi. Man blir mer effektiv. Då blir företagen starkare och kan bli bättre ute i världen när man ska konkurrera med andra starka bolag. 

Svenska företag har köpt finska företag men finländare har också köpt i Sverige. Och så finns det samarbete, och det kommer att fortsätta, tror Jacob Wallenberg. Ekonomisk tillväxt och jobb i hemlandet föds genom investeringar.

Men vad gör man då för att få företagen att stanna i ett land?

Fasta regler är viktigt. Det behövs starka utbildningssystem, och det är angeläget att främja entreprenörskap, forskning, utveckling, digitalisering och miljöfrågor, förtecknar Jacob Wallenberg. Och det sker väl i både Sverige och Finland, tror han.

Konkurrenskraft skapas med bättre produkter, inte valutaspekulation

Men hur viktigt är det då med en egen valuta, som Sverige har men inte Finland, som är med i Eurovalutan. Det finns de i Finland som avundsjukt ser på svenskarnas egen valuta kronan som en orsak till att det går bättre i Sverige än i Finland.

– Jag tror det varierar. Jag var en av dem som argumenterade för att Sverige skulle gå med i EMU. Nu blev det inte så - och det är inte en fråga i den politiska debatten idag. 

Jacob Wallenberg tror att det är negativt att inte vara med i EMU. Med en egen valuta är det lätt att devalvera och skapa konkurrenskraft genom en billig valuta.

– Men det är egentligen inte så man ska få affärer. Du ska få affärer genom att dina produkter är bättre än konkurrentens. Det får man genom att bli utsatt för konkurrens och vidareutveckla sitt eget bolag och de varorna man säljer.

Men just nu finnas ett svenskt medlemskap i euron inte med i den politiska debatten, konstaterar Jacob Wallenberg;

– Det finns alltid många olika viktiga frågor. Den här upplevs nog inte som den viktigaste just nu.

Jacob Wallenberg och Sauli Niinistö skakar hand.
Bildtext Familjen Wallenbergs samarbete med Finlands presidenter fortsätter. Här skakar president Sauli Niinistö hand med Jacob Wallenberg.

Jaktplanet Saab Gripen en del av samarbetet?

Ytterligare en samarbetsform måste man fråga om när Jacob Wallenberg är på besök i Helsingfors, jaktplansbeställningen.

Wallenberg-släkten är grundare och storägare i försvarskoncernen Saab. Det är en av kandidaterna när Finland köper jaktplan för tio miljarder euro. Så hur viktigt är det finsk-svenska samarbetet inom försvarspolitik och materielanskaffning?

– Sverige är inte med i någon försvarsorganisation. Det är inte Finland heller. För oss i Sverige har det varit mycket viktigt med de samarbetsavtal som finns, bland annat med Finland, formulerar sig Wallenberg.

Han konstaterar att Sverige har samarbetsavtal med Finland, USA och ett antal andra länder. Det är väldigt viktigt för oss, säger Jacob Wallenberg. Och samarbete är inte bara ord, utan det handlar om att man på olika sätt samverka. Det vill säga göra saker tillsammans. Tanken är att det blir effektivare och bättre, man kan göra ett arbete effektivt.

Det är vad Jacob Wallenberg anser sker. Kan det samarbete då synas också i anskaffningar av jaktplan från Sverige till Finland? Kunde det vara viktigt?

– Det lämnar jag till mina finska vänner, det är inte en fråga jag har anledning att kommentera på idag. Vi är med i den diskussionen som finns och sen lämnar jag det till Finland att komma till sina beslut, säger Jacob Wallenberg.