"En rektor kan sitta lika löst som en vd vid ett företag" – den nya universitetslagen har gjort det lättare att avskeda rektorerna

I måndags beslöt Åbo Akademi att säga upp sin rektor Moira von Wright. Många har förundrats över beslutet och frågat sig ifall det faktiskt går att säga upp en rektor utan att hen begått direkta tjänstefel. 

Enligt Marko Joas, professor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, har universitetets styrelse följt den rådande lagstiftningen.

– I och med den nya universitetslagen är rektorerna i ett arbetsavtalsförhållande och inte i ett tjänsteförhållande. Det här gör att det är lättare att avsätta en rektor i fall det behövs.

Den nya universitetslagen trädde i kraft 2010. Joas säger att rektorns roll som ansvarig för universitetet betonats i och med den nya lagen och hen har ett ansvar för bland annat ekonomin och verksamheten som helhet.

"Varken rätt eller rättvist" – ÅA:s uppsagda rektor Moira von Wright är inte nöjd med beslutet

von Wright anser att hon inte hörts.

 I och med lagen har också rektorns roll närmat sig en vd:s roll i ett företag. 

– Rollerna är mycket nära varandra och en rektor kan sitta lika löst som en vd vid ett företag. 

Vilket slags uppsägningsskydd en rektor har beror på det avtal som ingåtts.

Enligt Joas kan en styrelse avsätta en rektor i fall det finns en godtagbar och en grundad orsak, men de här orsakerna är inte klart definierade i lagen. 

– Vilka de här orsakerna är definieras av styrelsen och det lämnar utrymme för tolkning.

Rektorerna sitter löst - men mer makt och fallskärm

5:19

Sex månaders lön i avgångsvederlag

Då en vd avsätts brukar man dela ut fallskärmar åt dem, det vill säga en större summa pengar.

För Moira von Wrights del kommer avgångsvederlaget att motsvara 6 månaders lön, bekräftar Åbo Akademis styrelseordförande Thomas Wilhelmsson.

– Det är helt normal praxis på rektorsmarknaden att ha ett sex månaders avgångsvederlag, säger Wilhelmsson.

"Personligheten och samarbetsförmågan kan spela en större roll nu"

Enligt Joas kan en rektors personlighet och samarbetsförmåga spela en större roll än förut i och med den nya universitetslagen. 

– Det som säkert spelar en större roll är hur en rektor ter sig i offentligheten, hur hen ter sig utåt och inom organisationen. 

Joas säger att det här har att göra med att makten och beslutsfattande nu centraliserats till styrelsen och rektorn. Universitetskollegiet har enligt honom en begränsad ställning och fungerar närmast som ett kontrollerande organ. 

Då den nya lagen trädde i kraft gjordes evalueringar av den och i dem framkom det att universitetssamfundet önskade sig mer transparens och möjligheter att påverka beslutsfattandet. 

– Det är väldigt vanligt i kunskapssamfund att det finns en stor vilja att påverka sitt eget arbete och men också organisationen i sin helhet.

Joas säger att Undervisningsministeriet har låtit förstå att det är upp till universiteten själva att se till att personalens vilja och åsikt tas i beaktande. 

– Enligt dem låg den här saken inom universitets egen autonomi. Det är alltså upp till högsta ledningen vid ett universitet att skapa ramarna och rutinerna för hur man kommunicerar.

Uppdatering 17:08: Artikeln uppdaterades med information om Moira von Wrights avgångsvederlag.