Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Forskarförbundet: Allt viktigare att satsa på chefsutbildning – en god personalpolitik gör universitetet mer attraktivt

Aurum
Bildtext Utan en god personalpolitik så finns det en risk för att duktiga personer söker sig bort från universitetet, säger Forskarförbundets ordförande Maija S. Peltola.

Det är viktigt att universiteten satsar på att utbilda ledningen och de som har chefsuppgifter, säger ordförande för Forskarförbundet Maija S. Peltola. Det är ändå inte en lätt sits att leda ett universitet. En god personalpolitik och ett gott ledarskap är ändå ett sätt att göra ett universitet mer attraktivt.

– Det är jätteviktigt att universiteten satsar på ledarskapsutbildning och stöder ledningen. Det är varken en lätt eller en billig uppgift. I sin tur möjliggör det att resurser frigörs för det som är viktigt på universiteten – att utbilda och forska samt att föra en dialog med resten av samhället, säger Peltola. 

I början av veckan sades Åbo Akademis rektor Moira von Wright upp och en av orsakerna anges vara missnöjet kring ledarskapet. Peltola vill inte kommentera uppsägningen eller vad som skett inom Åbo Akademi, utan kommenterar ledarskapsfrågor på landets universitet i allmänhet. Det att en rektor sägs upp är ändå ovanligt, säger hon.  

De som leder ett universitet i dag sitter på en tuff sits. Peltola lyfter fram att det akademiska arbetet är kreativt och personalen har en lagstadgad akademisk frihet. Detta gör chefsarbetet krävande. 

– Visst är det knepigt att leda den akademiska personalen, som är kunnig och har en lagenlig rätt till autonomi i sitt arbete. Men samtidigt är personalen duktig på att diskutera frågor. 

Krävs mer än akademiska meriter för att vara en god chef

Peltola säger att dagens chefer måste ha kunskaper i mångt och mycket. Man ska ha akademiska meriter, men också goda kunskaper i kommunikation, ekonomiförvaltning och hur man leder personalen.

– De vetenskapliga meriterna har traditionellt varit inkörsporten till ledarskap inom universitetsvärlden. Naturligtvis måste man också ha de meriterna i dag, men förutom det krävs nu också mångsidiga kunskaper i ledarskap. 

Enligt Peltola satsar universiteten på att utbilda dagens chefer, och det är glädjande.

I dagens läge styrs universiteten resultatorienterat och det finns ett krav på resultat både inom universitetet och från samhället. Samtidigt är ungefär 70 procent av alla som jobbar på universiteten i Finland visstidsanställda. Det här visar en utredning som Forskarförbundet låtit göra. I enkätundersökningar har den osäkra framtiden uppgetts som en vanlig orsak till stress inom den akademiska branschen.

– Om det finns hårda krav på resultat och finansiering, samtidigt som arbetsgivaren inte kan erbjuda långvariga arbetskontrakt påverkar det också förhållandet mellan ledningen och de anställda, säger Peltola. 

En god personalpolitik gör universitetet mer attraktivt

Dagens universitet måste jobba för att vara attraktivt för studerande och forskare och en god personalpolitik är en viktig del av det. Om många duktiga forskare endast får korta kontrakt finns det en risk för att många söker sig bort från den akademiska världen, konstaterar Peltola. 

– Då har vi inte kunnig personal som utbildar exempelvis framtidens läkare, lärare och politiska experter. Jag är rädd för att det leder till ett underskott i kompetens om universiteten inte jobbar för att vara en mer attraktiv arbetsgivare.

I och med den nya universitetslagen har ledningen på ett universitet mer makt än tidigare. Ansvaret har ökat, likaså trycket på ett gott ledarskap. Den nya universitetslagen hindrar ändå inte ledningen från att agera rätt, säger Peltola. 

– Det betyder inte att ledningen inte kan inkludera personalen då beslut fattas eller att ledningen inte kan fatta beslut som grundar sig på personalens åsikter. Universitetslagen kan leda till att ledarskapet sköts på ett visst sätt, trots att lagen enbart säger att ledningen bär ett ansvar – men ingenstans finns det ett förbud mot att lyssna på samfundet. 

Samtidigt är det arbetskrävande att höra hela personalen exempelvis då universitetets strategi läggs upp. Vissa universitet har tusentals anställda och det tar tid att granska de svar och teman som återkommer i personalens tankar och önskemål. 

Det är viktigt att höra såväl studerande, forskare och lärare som tjänstemän och ledning då beslut fattas, säger Peltola. 

– Då garanterar man en mångfald och uppnår den demokrati inom universitetsvärlden, som traditionellt brukar ligga bakom de beslut som fattas.