Raseborg får beröm av klimatkoordinatorn - "Alla är ivriga och en stor del av arbetet är redan igång"
De senaste åren har det blivit allt vanligare för kommuner att anställa en klimatkoordinator. I somras hakade Raseborg på trenden och anställde Salli Ojala i sex månader.
Ojalas främsta uppgift är att hitta en struktur i det arbete som redan görs och utarbeta en plan för vad som ska ske och när, och hur kommunen kan följa upp det.
Hon menar att arbetet redan är igång, det gäller bara att systematisera och effektivera det.
- Det gäller att se det som Raseborg redan gör bra, och var det krävs förbättringar. Jag har besökt de olika sektorerna och pratat med dem, berättar Ojala.
Hon har alltså fört diskussioner med bildnings-, social och hälsovårds- och tekniska sektorn och sektorn för koncerntjänster.
Hon säger att många blir glada när de inser att mycket av det de gör de facto är klimatarbete.
Som ett exempel lyfter Ojala fram turismen.
- De arbetar med att främja en viss typ av resande så som närturism och cykelturism. Så trots att vi alla arbetar från vårt eget utgångsläge, så tjänar slutresultatet samma mål, till och med av misstag!
Har tidigare hamnat i skymundan
Klimatarbetet på kommunnivå är inget nytt. Raseborg har varit en Hinku-kommun sedan år 2013. Det betyder att kommunen förbundit sig att minska sina koldioxidutsläpp med 80 procent fram till år 2030 i förhållande till nivåerna år 2007.
Ojala säger att problemet i många kommuner har varit att arbetet hamnat i skymundan.
- Det har resurserats fel. Tidigare har det varit vanligt att ansvaret placeras inom till exempel tekniska sektorn eller miljöskyddet, men under de senaste två åren har det blivit vanligare att kommuner anställer en klimatkoordinator som ser över alla sektorer och koordinerar arbetet. Jag tycker att det är en helt fantastisk utveckling, säger hon.
Ojala berättar att hon blivit väldigt väl bemött av såväl tjänstemän som beslutsfattare.
- Jag har märkt att folk har väntat på att vi ska få en klimatkoordinator. Då mitt jobb också är att påpeka var de redan gör ett gott jobb, så är också mottagandet bra. Människor ser att det arbete som de gör varje dag är av värde.
Hennes förhoppning är att kunna höja självförtroendet hos dem hon träffar och på så sätt underlätta för Raseborg att nå sina klimatmål.
- Jag tycker det är underbart att jobba när människor redan är ivriga. Det är klart att det ställer en del krav på mig, men arbetet är som sagt redan igång, så nu slipar vi bara på att alla jobbar tillsammans och är motiverade, säger Ojala.
Andra utmaningar än i storstäderna
En sak som är viktig att ta i beaktande är att Raseborg till stor del består av landsbygd. Det innebär att kommunen har andra utmaningar än till exempel Helsingfors eller Tammerfors som är i täten när det gäller klimatarbete.
- En viktig fråga är tillgången kollektivtrafik - om du har möjlighet att välja bussen istället för bilen. Vi har också utmaningar i en stor del av landet med tunga industrier och primärproduktion men också där sker det förändringar, förklarar Ojala.
Därför är det väldigt viktigt att höra kommunens invånare och veta vad deras behov är. Staden planerar också öka sitt samarbete med invånarna överlag under de närmaste åren, bland annat vad gäller klimatarbete.
Efter att Ojala arbetat fram en struktur för Raseborg ska hon ta kontakt med raseborgarna. Hennes första möte med invånarna var på tisdag (9.11) då hon träffade det nya ungdomsfullmäktige.
- Jag kommer att vara med på ungdomsparlamentet och träffa lokala unga och se om det finns oro och intresse för diskussion, berättade hon inför mötet.
Realistiskt mål
Ojala tror att staden kommer att uppnå sitt klimatmål att minska på koldioxidutsläppen med 80 procent.
- Vi ser hittills en jämn, årlig minskning på koldioxidutsläpp. Det viktigaste med minskningen av utsläpp är att vi lyckas bevara den nivån, utvecklingen får inte går bakåt, förklarar hon.
Målet är också att bli en koldioxidneutral kommun år 2035.
I och med att kraven på kommunerna växer i och med till exempel revideringen av klimatlagen tror Ojala att det kommer att finnas ett stort behov av klimatkoordinatorer på kommunnivå de närmaste åren. Hennes förhoppning är ändå att hennes titel blir överflödig i framtiden.
- Om tio till tjugo år så kanske en klimatkoordinator inte behövs för att alla känner till vad det innebär i det egna arbetet.
"Det värsta jag vet är när folk kastar skräp omkring sig"
På väg hem från stadshuset passade jag på att fråga några Ekenäsbor hur mycket de tänker på miljön i sin vardag.
En kvinna som vill förbli anonym säger att hon inte är intresserad av miljöfrågor, hon litar på att andra tar hand om det. Däremot är hon noggrann med att spara på naturens resurser.
- Jag sorterar och försöker att spara på saker och ting - också bensin.
Felix Lartey säger att det är hans skyldighet att visa respekt inför naturen.
- Jag ser till att hålla den väldigt ren och prydlig.
Vid ekopunkten på Raseborgsvägen träffar jag Marjatta Savolainen-Nylund som är i färd med att putsa undan skräp som andra lämnat på marken. Hon säger att hon är väldigt intresserad av klimatfrågor.
- Det är jätteviktigt i dagens läge när vi ser vartåt det bär.
Hon sorterar, tänker på miljön och plockar undan skräp i naturen.
- Jag blir så ledsen när jag ser sådant som inte hör till avfallsplatserna som man har kastat omkring sig. Det är det absolut värsta jag vet, säger Savolainen-Nylund.
' /%3E%3C/svg%3E)
