Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Belarus står inför förändringar både inrikes och i sin utrikespolitik – i dag tas troligen ett nytt steg mot mera integration med Ryssland

Uppdaterad 04.11.2021 11:22.
Två män ler mot kameran medan de skakar hand. Männen är Rysslands president Vladimir Putin och Belarus president Aleksandr Lukasjenko.
Bildtext Presidenterna Aleksandr Lukasjenko och Vladimir Putin.

Presidenterna Vladimir Putin och Aleksandr Lukasjenko skulle egentligen ha strålat samman i dag för att skriva under ett nytt avtal om ökad integration mellan länderna. Det svåra coronaläget gör emellertid att mötet hålls på distans och i stället för en högtidlig ceremoni med bläckpenna kommer presidenterna bara att bekräfta planen på ett nytt avtal.

Det handlar alltså om det utökade samarbetet och den fördjupade integration som Putin och Lukasjenko kom överens om under ett möte i Moskva i september.

Vad det nya avtalet, som innehåller 28 paragrafer, betyder i praktiken är omöjligt att bedöma för andra än de som har varit med och skrivit dokumentet. Det kommer nämligen att publiceras först då det är undertecknat.

Samförstånd genom kompromisser

Efter septembermötet förklarade Putin och Lukasjenko att det i det här skedet handlar om ökad ekonomisk och försvarspolitisk integration, men ännu inte om politiska strukturer.

På tankesmedjan Minsk Dialogue i Belarus huvudstad Minsk säger direktören Yauheni Preiherman till Svenska Yle att allt tyder på att avtalet bygger på kompromisser.

Han kan inte bedöma hur omvälvande förändringar som planeras förrän han har sett texten, men ytligt sett verkar det inte vara särskilt ambitiösa förändringar på väg.

Förhandlingsläget för Aleksandr Lukasjenko, och genom honom för Belarus, är avsevärt mycket svagare nu än det var för två år sedan. Då sade Lukasjenko bestämt nej till de ryska inviterna.

Efter valfusket 2020 och våldet mot demonstranter är Lukasjenkos ställning mycket svag och det kan Ryssland ha utnyttjat i förhandlingarna.

Energifrågor i centrum

Trots Lukasjenkos svaghet ser det ut som om han har lyckats avvärja eller skjuta fram en ökad politisk integration, säger Yauheni Preiherman. Han anser att det nya avtalet på lång sikt ändå kommer att leda till fördjupad integration.

Ett av de krav som Belarus har ställt är jämlikt tillträde till den ryska energimarknaden. Det skulle betyda att belarusiska bolag skulle få utvinna olja och gas i Ryssland till samma pris som de ryska företagen.

– Förverkligas det så innebär det en enorm seger för Belarus, säger Yauheni Preiherman.

Aleksandr Lukasjenko och Vladimir Putin står på en båt och ler mot varandra.
Bildtext Det blir inget fysiskt möte mellan presidenterna i dag, men de väntas ändå bekräfta planen på ett nytt avtal.

Om man nu har lyckats avtala om samordning av tullväsendet och skattepolitiken är det i sin tur en seger för Ryssland. Likaså om man har kommit överens om att harmonisera kreditpolitiken, valutaregleringen och reglerna för konsumenträttigheter.

För Ryssland är det oerhört viktigt att inte mista greppet om Belarus. Det vet Lukasjenko och han har under många år försökt spela ut Ryssland och EU mot varandra genom att ge fagra löften i utbyte mot feta bidrag.

Efter valfusket, våldet mot oppositionen och manipulationen med asylsökande har EU vänt honom ryggen.

Men president Putin vet att vindarna överraskande kan vända och vill därför vara säker på att Belarus är Moskvas bästa vän. Därför har Ryssland bland annat lovat låga priser på rysk olja och gas samt ett lån på 630 miljoner dollar till Belarus.

Integration och ny konstitution

Jämsides med integrationsprocessen håller Belarus också på och skriver om landets konstitution. President Lukasjenko har lovat att det ska ordnas en folkomröstning i ärendet. Det ska ske före utgången av februari månad nästa år.

Ännu har befolkningen i Belarus inte fått veta vad ändringarna går ut på. Det har gått rykten om att förslaget ska publiceras i början av november. Det förekommer spekulationer kring huruvida konstitutionsreformen och integreringen med Ryssland hänger ihop.

– Än så länge ser jag inte att de skulle vara sammankopplade, säger forskaren Yauheni Preiherman.

På lång sikt kommer konstitutionen säkert att beröras av integrationsprocessen eftersom vardera gäller mekanismerna för hur staten styrs. Men i det här skedet gäller integrationen inte det politiska systemet.

Valko-Venäjän presidentti Aljaksandr Lukašenka ja Venäjän presidentti Vladimir Putin
Bildtext Under det senaste året har Lukasjenko och Putin träffats ofta.

Oklart om ett förslag har läckts

En av dem som sitter med i den statliga kommission som bereder konstitutionsändringen är Jurij Voskresenskij. Han har läckt något som han hävdar är ett utkast till ny konstitution till Deutche Welle. Det är emellertid omöjligt att fastställa om dokumentet faktiskt är äkta.

Enligt den text som Voskresenskij har visat fram skulle det bland annat bli möjligt för en och samma person att vara president i högst två perioder. Det skulle också krävas att en kandidat till presidentposten är över fyrtio år gammal och aldrig har haft ett utländskt medborgarskap eller uppehållstillstånd utomlands.

I Belarus nya konstitution skulle det också, enligt Voskresenskijs papper, skrivas in att äktenskap kan ingås endast mellan en man och en kvinna och att föräldrar är skyldiga att uppfostra sina barn i patriotisk anda.

Också oppositionsledaren i exil, Svetlana Tichanovskaja har publicerat något som sägs vara ett förslag till ny konstitution. Tichanovskaja har sagt att hon vill informera Europarådet om innehållet i förslaget.

Forskaren Yauheni Preiherman misstänker att den belarusiska statsledningen ännu inte har helt klart för sig hur de vill utforma förslaget till konstitutionsreform. Han tror att de är tveksamma och nu maskar för att göra processen långsam.

Svetlana Tichanovskaja i Vilnius i april 2021.
Bildtext Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja.

Lukasjenko kämpar för sin egen position

Då president Lukasjenko utlovade en folkomröstning om konstitutionen till februari 2022 blev det emellertid helt klart vilka hans egentliga mål är.

– Efter fjolåret förstår vi att de inte kan tillåtas få makt, de kommer inte bara att likvidera oss utan att ta död på hela landet, sa han med hänvisning till oppositionen.

Aleksandr Lukasjenko har tidigare sagt att Belarus, då landet har en ny konstitution, ska ordna presidentval och att han själv inte ska kandidera.

I samband med diskussionen om konstitutionsreformen förekommer det spekulationer kring ett lite märkligt statligt organ som kallas den Allbelarusiska folkkongressen.

Det är en stor kongress med tusentals deltagare som hittills har sammankallats som ett stödforum för presidenten, men utan någon laglig position. Det är emellertid möjligt att den kan få det i den nya konstitutionen.

Om folkkongressen blir ett nytt maktcentrum i Belarus kan det hända att Lukasjenko tar plats där och att den som blir president blir tvungen att dansa efter hans pipa.

Det mest troliga är emellertid att Belarus och Aleksandr Lukasjenko framöver dansar efter Moskvas pipa. Hur mycket än Lukasjenko framhåller sin devis om att integrationen ska leda till ”en ekonomi men två stater” är Rysslands övertag just nu mycket starkt. Integrationsprocessen kan på längre sikt betyda att Belarus uppslukas av sin stora partner i statsförbundet.