Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Tre historier om hur företag satsar på sina anställda – fredagsbullen, stamhövdingen och hopprepsutmaningen

Uppdaterad 04.11.2021 15:08.
Två män i industrihall.
Bildtext Robin Eklund och Ronnie Fellman trivs på Esseframe.

Maskerad, kaffeautomat och olycksfallsförsäkring. Flyttledigt, goda möjligheter att utbilda sig eller betalt för att läsa böcker på fritiden. Svaren är många när folk får berätta hur deras arbetsgivare satsar på personalen.

Ser man på forskningen är långvariga belöningar som kommer i form av pengar fortfarande de bästa. Men att få påverka, hitta mening och jobba med bra typer är också helt centralt.

– Det har blivit populärt att prata om mening i arbetet, möjligheten att bli riktig bra på något och att få besluta själv. Men inom kompensationsforskningen finns fortfarande stark evidens på att monetär belöning fortfarande har stor betydelse, säger professor Mats Ehrnrooth vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.

Men allt ett företag gör som signalerar uppskattning och förståelse för arbetskraften har betydelse, påpekar Ehrnrooth. Att skapa en kultur av gemenskap, vi-anda och ge möjlighet att påverka har sin mycket viktiga plats.

– Men forskningen indikerar att det finns skillnad mellan att ha roligt på jobbet och få företag att prestera bra.

Extra bra verkar det vara ifall belöningen är långvarig eller kontinuerlig i stället för engångsföreteelse. Och att belöningen knyts till prestation.

– Ett bra system för kompensation påverkar vem som söker till bolaget och vem som stannar. Ju mer prestationsbaserad lön desto mer tenderar högpresterande att stanna medan lågpresterande i större mån lämnar bolaget. Så det finns en sorterande effekt som på sikt kan betyda att man får högre presterande personal med ett sådant system.

Samtidigt säger Ehrnrooth att monetär belöning och god atmosfär går in i varandra. Att skapa en kultur av god gemenskap, bra stämning och förtroende blir helt centralt eftersom folk vill jobba med bra typer. Och då stannar man, och då skapar man något.

Historia 1: Hopprepsutmaning och pepparkaksbygge

Julen närmade sig och de anställda fanns utspridda på många olika orter. Då blev en del av de anställda bagare, andra konstruktörer eller konsulter. Historien handlar om bokföringsbyrån Nooga som ifjol beslöt sig för att bygga pepparkakshus.

– Vi försökte hitta något vi kunde göra för att ha kul tillsammans. Det blev en pepparkaksutmaning, säger vd Monika Ahlskog.

Enligt henne försöker Nooga satsa på personalen genom många mindre saker i stället för få stora. Så bokförarna delade in sig i grupper enligt intresse och blev då till exempel konditorer och skaffare.

Jobbet tog en del av veckans alla dagar. På måndagen planerade och skissade ingenjörerna. På onsdagen bakade bagarna.

– På fredagen presenterade konsulterna slutrapporten om projektet och det presenterades vid kaffet. Det var annorlunda och slutresultatet blev fantastiskt fint.

Pepparkakshus med belysning inuti.
Bildtext Noogas pepparkakshus.

Nooga har genom företagsköp i dag 48 anställda och idéerna för det "lilla extra" verkar vara lika många.

– Vi har virtuella träffar där vi till exempel har diskuterat recept och semesterplaner (man kan ju drömma), säger Ahlskog.

Den här veckan är det uppföljning på den hopprepsutmaning som anställda fick genomföra och dela bilder och video på i våras. De har haft möjlighet att träna under sommaren och nu är det upp till bevis.

– Vi har sjungit in våren tillsammans via teams och vi har skickat hem choklad till alla.

Men tänk om man inte vill vara med på alla upptåg?

– Jag tycker alla har sett det som positivt att ha möjlighet att tänka på något helt annat vid sidan av jobbet. Det har piggat upp dagen. Vi håller kontakt under dagen och skickar uppmuntrande meddelanden.

Historia 2: Stamhövdingen får betalt för att läsa självhjälpsböcker

Organisationen är platt, stammarna (tribes) består av folk som har samma intressen och avdelningschefen kallas hövding. Det är verklighet på IT-företaget Alfame som flera gånger har varit i topp-tre bland Finlands bästa arbetsplats (enligt Great Place to Work-undersökningen).

I dag har företaget kring 100 anställda så numera finns både vd och personalchef.

– Men ursprungligen när vi var 20–30 personer fanns det inte någon ledarskapsstruktur. Sedan när vi växte märkte vi att det ändå fanns behov av det så vi beslöt att stammar skulle vara ett bra sätt. Man kan jämföra det med avdelningar men kanske lite mer så att människor med liknande intressen och kunskaper hör ihop som grupper, säger stamhövding Joonas Lönnbäck.

Fördelarna med Alfames sätt att jobba är många enligt Lönnbäck.

– Jag tycker om samhörigheten vid Alfame, vi koncentrerar oss mycket på att människorna ska må bra och alla ska ha möjlighet att påverka.

För att ge folk möjlighet att utvecklas belönas anställda med bonusar.

En man i blå skjorta och glasögon.
Bildtext Joonas Lönnbäck är stamhövding.

– Och så får vi betalt för att läsa böcker på fritiden. Inte skönlitteratur men egentligen vadsomhelst som kan utveckla en som person eller ens välmående. Och förstås böcker som utvecklar en ur professionell synvinkel.

Själv har Joonas läst böcker om hur man kan hantera sin kalender och sin tid och hur man till exempel kan ta tag i saker och påbörja nya vanor.

– Så har vi också en kraftig testkultur. Vi provar på saker och vem som helst kan komma fram med en idé. Och så provar en del eller hela företaget och visar det sig vara en bra idé tar vi det i bruk. Alla deltar och har möjlighet säga vad de tycker.

Historia 3: Fredagsbulle och ingen har råd med usel personalpolitik

Att räcka fram en "tykysedel" och säga "bra jobbat" räcker inte längre. Orden kommer från administrativa kommunikatören Charlotte Lillmåns-Snellman på Essframe som tillverkar kyl- och frysdörrar i Esse i Pedersöre.

– Företagen måste genuint visa att de bryr sig. Satsa både tid och pengar. Sätta sig ner och fråga de anställda vad de vill kan man göra för en bättre personalpolitik.

Visst har Essframe satsat på sommarfester och kryssningar och julgåvor. Men i år blir julgåvan en gruppensionsförsäkring.

– Det är grejer det. Då mår de anställda. Nä men bra förmåner är en bidragande orsak till att man trivs på jobbet. Ekonomisk trygghet, säger arbetstagaren Robin Eklund på Essframe.

Han och kollegan Ronnie Fellman säger att alla anställda kommer bra överens och att samarbetet mellan chefen och de anställda fungerar bra.

Men pensionsförsäkringen, ja. Med start nu i december betalar Essframe in samma summa för varje anställd på en gruppensionsförsäkring. Hur stor summan är kommer att variera enligt vilket resultat företaget gör.

Kvinna står i industrihall.
Bildtext Charlotte Lillmåns-Snellman berättar att Essframe bland annat satsar på pensionsförsäkringar för de anställda.

– Men den kommer att vara rejäl. Så då du är runt 60 kan du kanske ta ledigt en dag i veckan och lyfta lite från försäkringen så du har råd med det, säger Lillmåns-Snellman.

Byter man jobb ska försäkringen följa med på något sätt så man inte förlorar hela summan, betonar Lillmåns-Snellman.

Ett stående skämt bland kollegorna på Essframe är motorsågen. Den får representera lakan och bestickset också. Alltså julgåvor som en del uppskattar och andra verkligen inte vill ha.

Man i industrihall.
Bildtext Johan Vähäkangas uppskattar att på Essframe får man alltid ledigt när man vill, alla är glada och positiva. Och företaget lånar villigt ut både verktyg, bilar och hjullastare.

– Man ska vilja lägga krut och pengar på att belöna sina anställda. Vi har velat satsa på julgåvorna.

Men blir gåvorna för dyra då kommer skattemässiga frågor emot så nu blir det då försäkring. Att inte satsa på personalen är otänkbart i dagens läge enligt Lillmåns-Snellman.

– Österbottniska företag har inte råd att ha en usel personalpolitik. Det är arbetstagarnas marknad här, det har varit så en tid och kommer att vara. Det är bara att ta tag i det.

Det handlar om att känna sig behövd, ha en jättebra gemenskap och få ta eget ansvar. Så säger Jessica Holmström om varför hon trivs jättebra på Essframe.

Kvinna som kör truck i industrihall.
Bildtext Jessica Holmström trivs på Essframe bland annat för att de olika mindre och större förmånerna gör att hon blir glad och känner sig behövd.

– Allt är bra här, vi har så många förmåner jämfört med många andra. Jag är mer än tacksam och nöjd säger Holmström och nämner fredagskaffet då alla får gratis bullar.

Men till exempel julfest och bulle låter så enkelt?

– Ja men det gör så mycket. Bulle kan man äta hemma också men här ser man fram emot det. Alltså jag är inte så mycket för bullar men det är så fin gemenskap. Och att man vet att man gjort något bra och det flyter på om alla hjälps åt. Det ger en kick.