Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Allt fler pojkar i skolåldern är antingen överviktiga eller feta – ohälsosam mat borde bli dyrare och borde inte få marknadsföras till barn och unga, säger läkare

En pojke äter en hamburgare. På bordet står ett glas läskedryck.
Bildtext Hamburgare och läskedrycker är ohälsosamt och kan bidra till övervikten, konstaterar forskare.

Övervikt bland barn och unga är en mycket oroande trend, påpekar forskare. Samtidigt finns det klara åtgärder man skulle kunna ta till för att minska på problemet.

I fjol var 30 procent av pojkarna i skolåldern i vårt land överviktiga eller feta, medan 20 procent av flickorna var det, enligt färsk statistik från Institutet för hälsa och välfärd.

Andelen pojkar som är överviktiga eller feta har ökat med drygt tre procentenheter sedan år 2017. Hos flickor har man däremot inte lagt märke till en ökning under den här perioden.

Varför uppgången gäller just pojkar och varför övervikten också är betydligt vanligare hos dem än hos flickor, vet man inte med säkerhet. Det säger Päivi Mäki som är utvecklingschef på hälsomyndigheten.

– Det är en svår fråga som det inte finns ett klart svar på. Överlag finns det många faktorer som bidrar till övervikten i samhället, påpekar hon.

Pertti Mustajoki berättar att den viktigaste orsaken till att många unga har samlat på sig för många kilon är att de äter och dricker ohälsosamt. Han är läkare och har forskat kring övervikt och fetma i mer än 20 år.

– Huvudorsaken till övervikten är att vi hela tiden omges av allt mer ohälsosam och energirik mat. Många äter av den maten och får lätt för mycket kalorier i sig. Det är forskarna helt eniga om.

Att finländare motionerar allt mindre och sitter allt mer bidrar också, men det vi äter har större betydelse, tillägger Mustajoki.

Till exempel hamburgare, pommes frites, chips, energidrycker och läskedrycker är lätt tillgängliga, till och med dygnet runt – och de är dessutom ofta billigare i större mängder, vilket ytterligare ökar förbruket. 

– Ohälsosamma livsmedel marknadsförs dessutom allt mer till barn. Nästan all sådan reklam handlar om produkter som är dåliga för hälsan, påpekar han.

Ökar risken för många sjukdomar

Mustajoki säger att om man jämför med läget för 40 år sedan så är fetma hos barn nu tre gånger vanligare, och dubbelt så vanligt hos vuxna.

– Övervikt kan förorsaka många sjukdomar, redan i tonåren. Och dessutom kan folk insjukna tidigare i olika sjukdomar när de är vuxna, till följd av övervikt.

Han nämner framför allt diabetes typ 2 som exempel. Nästan alla som har den sjukdomen har fått den till följd av övervikt, påpekar han. 

Fetma ökar också risken för bland annat högt blodtryck, hjärtproblem, hjärnblödning, sömnapné och cancer.

– Att barn och unga blir allt tyngre är en situation som verkligen hotar folkhälsan.

Det här är ett globalt fenomen – det drabbade först industriländerna, men har under senare år också spridit sig till utvecklingsländer.

Experter föreslår begränsning av reklamen

Dessutom säger Pertti Mustajoki att reklam för ohälsosamma livsmedel inte borde få riktas till barn. Många länder har förbjudit eller begränsat det – och Finland borde göra detsamma, anser han. 

– Barn är helt oskyddade när det gäller sådan här reklam. De har ofta inte den kunskap som krävs för att kunna fatta beslut om vad det lönar sig att äta och inte äta, säger han.

Forskare i vårt land kom också nyligen fram till att sådan här livsmedelsreklam skulle behöva begränsas, och man påpekade att problemen är störst när det gäller reklam till barn och unga i åldrarna 13–17 år. 

De ohälsosamma livsmedlens andel av de totala matinköpen är större på landsbygden och i familjer med lägre utbildning och inkomstnivå.

Också organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har bedömt att en begränsning av marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel är ett av de mest effektiva sätten att förhindra fetma hos barn. 

Mustajoki anser dessutom att skatten på ohälsosamma livsmedel borde höjas, för att via priset styra folk att köpa hälsosammare produkter istället. 

– Det finns inga andra knep för att få den här övervikten att minska. Med upplysning har man inte lyckats rå bot på problemet, säger han.

"Samhället har förorsakat det här läget"

Han betonar att det ändå inte är individens fel, även om man förstås i många fall kan undvika övervikt om man äter enligt hälsosamt, till exempel enligt statens näringsrekommendationer, och om man rör på sig tillräckligt. 

– Man ska inte beskylla enskilda personer, till exempel för att de upptar resurser hos hälsovården till följd av sin övervikt. Det här är ett strukturellt problem som samhället har förorsakat, säger han.

Mustajoki påpekar att vissa personer också har sådana gener som gör att de lättare äter mer och därmed går upp i vikt.

– Det är ett mycket hotande läge, för nu är de normalviktiga i minoritet bland finländarna, konstaterar han.

Två av tre män och varannan kvinna i åldern 20–54 år i Finland väger för mycket, enligt nationella undersökningar som offentliggjordes i våras.

Samhället skulle ha mycket att spara på att minska övervikten, betonar läkaren Pertti Mustajoki. Det skulle leda till både bättre hälsa hos befolkningen och mindre belastning på sjukvården.

Också Päivi Mäki vid Institutet för hälsa och välfärd påpekar att ökad skatt på ohälsosamma livsmedel och begränsningar i hur sådana här livsmedel får marknadsföras skulle vara positivt för folkhälsan.

Mäki efterlyser en hel del samarbete för att motverka övervikten hos unga och hon nämner dessutom att daghem och skolor har en viktig fostrande roll när det gäller matvanor och intresset för motion.