Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Nya djurskyddslagen: Högre krav på husdjursuppfödare och djurannonser i framtiden

gris på polsk svinfarm 2013
Bildtext Den nya Lagen om djurens välmående skulle bland annat förbjudag grisningshäckar.

Ett nytt lagförslag ska inte bara se till att djurskyddet tillämpas. Djurens välbefinnande är nu i fokus i den nya djurskyddslagen som berörda parter kan kommentera fram till januari.

På torsdagen inleddes remissbehandlingen av den nya djurskyddslagen. Det innebär att berörda myndigheter, intresseorganisationer och föreningar har möjlighet att kommentera lagen fram till den 14 jenuari 2022.

Den lag som för tillfället gäller djurhållningen i Finland är godkänd 1996. En reform har planerats i många år.

Under Juha Sipiläs (C) regering gjordes en lag som var så gott som klar för att godkännas, men den föll i samband med att landskapsreformen föll. Det nya lagförslaget bär namnet Lagen om djurens välbefinnande.

– Redan namnet på lagen visar att man tagit en annan utgångspunkt än tidigare. Nu är det inte endast djurskydd det handlar om utan om djurens välbefinnande, säger Mats Nylund som är ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, (SLC).

Det nya lagförslaget är strängt. Det ställer bland annat nya krav på produktionsdjurens utrymmen, på kastrering av grisar och förslaget gör det svårare att upprätthålla så kallade valpfabriker. Det skulle också leda till höjda kostnader för producenterna.

– Det är en lag vi är beredda att stå upp för. Vi hoppas att den kommer att svara på de uppdaterade kraven på vad djur behöver i dag, säger Nylund.

Han säger att det ändå alltid är en balansgång mellan hur hårda krav det går att ställa på producenterna för att den inhemska produktionen ska löna sig.

Suggor ska ha mer utrymme för sina kultingar

I det nya lagförslaget skulle fasta grisningshäckar helt förbjudas. Det betyder att suggor ska ha mer utrymme att röra sig när de grisar. Det kräver i sin tur mer utrymme och innebär kostnader för producenterna.

– Samhället borde i så fall komma med redskap för att hjälpa till med de kostnader som behövs för att bygga ut, så som investeringsstöd, säger Nylund.

Enligt SLC skulle idealet vara att marknaden kunde kompensera de nya kostnaderna.

– Men vi har högre krav på djurhållningen än i många andra länder och det är priserna som bestämmer.

Vid Djurskyddet i Finland (SEY) säger verksamhetsledare Kati White att deras största kritik mot det nya lagförslaget är att produktionsdjuren inte beaktats tillräckligt.

– Vi har partier i den här regeringen som är väldigt djurskyddsvänliga. Därför är det tråkigt att lagförslaget inte innehåller större förbättringar för produktionsdjuren.

SEY hade gärna sett att nötdjur skulle få möjlighet till fri rörlighet året runt. Därtill ville man se ett totalförbud av kastrering, eller i alla fall ett alternativ där en ordentlig smärtlindring skulle krävas.

– Dessutom vill vi få bort hönsen från burar och få ett förbud mot pälsnäringen, säger White.

Enligt lagförslaget som nu gått på remissrunda ska kirurgisk kastrering av grisar förbjudas. Ett utlåtande om kastreringen kommer färdigställas i slutet av året.

– Små hangrisar kastreras för att undvika galtlukt, säger Nylund vid SLC.

Galtlukt orsakar ett luktfel i grisköttet som gör att det inte kan säljas. Nylund säger att ett alternativ till kirurgisk kastrering måste finnas innan man kan förbjuda det. Kemisk kastrering är något som varit på agendan men på grund av de hormoner som används har man ännu inte gått in för den metoden i Finland.

– Någon form av bedövning skulle också kunna fungera i samband med kastrationen, säger Nylund.

Tryggare köp av katter och hundar

En stor förnyelse i lagförslaget är möjligheten att ingripa i så kallade valpfabriker. Lagen skulle förbjuda importen av valpar och kattungar som är under sex månader gamla. Genom paragrafen vill man minska antalet djur som importeras från uppfödare med dåliga förhållanden.

Försäljningsannonser för katter och hundar skulle också få vissa minimikrav. Bland annat den professionella försäljarens registernummer och det land där djuret fötts måste ingå.

Veterinärer skulle ha anmälningsplikt för ingrepp som de gjort på grund av genetiska fel hos katter och hundar. Anmälningen skulle göras till det katt- och hundregister som för tillfället förbereds. 

Kattregistret fanns också med i det medborgarinitiativ som nyligen överlämnades till riksdagen.

– Medborgarinitiativet fick ett väldigt gott bemötande i riksdagen så jag tror att registret kommer att ha ett brett stöd. Från vår sida hoppas vi på flera förbättringar under remissrundan, säger White vid SEY.

Lagen beräknas gå till förhandling i riksdagen under våren 2022. Den ska träda i kraft i början av 2023.

Mer om ämnet på Yle Arenan