Hoppa till huvudinnehåll

Välfärdsområdesval 2022

I välfärdsområdesvalet väljer du vem som beslutar om din hälsovård – läs 13 frågor och svar så förstår du vad valet i januari egentligen handlar om

Uppdaterad 30.11.2021 10:44.
Två kvinnor som har munskydd. Den ena tittar med ett instrument in i örat på den andra kvinnan.
Bildtext Genom att rösta i valet kan du påverka bland annat vilken vilken slags hälsovård som kommer att erbjudas i det område där du bor.
Bild: Antti Haanpää / Yle

Var finns närmaste jourhavande läkare? Hur får jag kontakt med en socialhandledare? Var hittar jag rådgivningen? Den här artikeln handlar om hur du kan påverka arbetet i det nya välfärdsområdet, som i sin tur kommer att påverka vilken slags hälsovård och sociala tjänster du får.

I åratal har det talats om en stor vårdreform (på finska kallad sote). Och nu blir den verklighet. Från och med 2023 flyttas social- och hälsovården inom närmare 300 kommuner på fastlandet över till nya välfärdsområden.

Om ett drygt år kommer alltså välfärdsområdena att ansvara för det som i dag sköts av hälsovårdscentralerna, den specialiserade sjukvården, den offentliga tandvården, barnrådgivningen, familjerådgivningen och mental- och missbrukarvården.

Samtidigt flyttas också brand- och räddningsverksamheten över på välfärdsområdena.

Helsingfors utgör ett undantag i sammanhanget. Helsingfors stad ansvarar fortsättningsvis för sin egen social- och hälsovård samt räddningsverksamhet. Därför röstar inte helsingforsarna i valet nu i januari. Inte heller ålänningarna (mer om det längre ner).

Äldre personer i munskydd väntar på coronavaccin i Borgå i mars 2021.
Bildtext Vårdbehovet ökar i och med att befolkningen åldras. Vårdreformen ska garantera alla finländare en likvärdig service.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle

Syftet med vårdreformen och de nya välfärdsområdena är att garantera alla finländare en likvärdig service oberoende av hemort. Att befolkningen åldras gör att både behovet av vårdtjänster och kostnaderna ökar. Med den gamla modellen skulle inte alla kommuner nödvändigtvis ha klarat av att sköta vården ordentligt.

För att välfärdsområdena ska ha en demokratisk grund att stå på i likhet med kommunerna och staten, ordnas det välfärdsområdesval i januari 2022. I det valet väljs representanter till det högsta beslutande organet, nämligen välfärdsområdesfullmäktige.

Genom att rösta kan du påverka vem som beslutar om den social- och hälsovård som är närmast dig – allt från läkartjänster till barnskydd.

1. Vad röstar man om i välfärdsområdesvalet?

Du röstar på den kandidat som du vill ska besluta om frågor som har att göra med social- och hälsovården och räddningsväsendet inom det välfärdsområde du tillhör. Förutom ordinarie medlemmar väljs också suppleanter på basis av valresultatet.

Du kan bara rösta på kandidater inom ditt eget välfärdsområde.

2. Vad är ett välfärdsområde?

På Fastlandsfinland finns 21 välfärdsområden. Här finns en sammanställning över vilka de är.

Ett välfärdsområde består av minst två kommuner. Välfärdsområdesfullmäktige är områdets högsta beslutande organ.

Välfärdsområdena bygger i huvudsak på den nuvarande landskapsindelningen. Undantaget utgörs av Nyland, som är indelat i fyra olika välfärdsområden.

Ett annat undantag är Helsingfors, som inte hör till något välfärdsområde. Helsingfors stad ansvarar själv för sin social- och hälsovård samt sitt brand- och räddningsväsende.
Du kan läsa mer om Helsingfors längre ner i artikeln

Det tredje undantaget utgörs av Åland, som inte heller tillhör något välfärdsområde. På Åland är det landskapet som ansvarar för social- och hälsovården.

Du kan läsa mer om Åland längre ner i artikeln

3. Hur får jag reda på vilket välfärdsområde jag hör till?

Det är din hemkommun som avgör vilket välfärdsområde du tillhör. Välfärdsområdena följer i huvudsak de nuvarande landskapsgränserna. Det gäller t.ex. alla de österbottniska landskapen och Egentliga Finland, alltså Åboland.

För nyländsk del ser det lite annorlunda ut. Östra Nylands välfärdsområde består av följande kommuner: Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Pukkila och Sibbo.

Mellersta Nylands välfärdsområde består av följande kommuner: Borgnäs, Hyvinge, Mäntsälä, Nurmijärvi, Träskända och Tusby.

Västra Nylands välfärdsområde består av följande kommuner: Esbo, Hangö, Ingå, Högfors, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis.

Och slutligen Vanda och Kervo välfärdsområde, som består av just Vanda och Kervo.

Du kan också använda vår sökmaskin för att få veta vilket område din kommun hör till och mer uppgifter om välfärdsområdet.

4. När får jag rösta i välfärdsområdesvalet?

Den egentliga valdagen är söndagen den 23 januari 2022. Då kommer det att finnas vallokaler i din hemkommun på samma sätt som i kommunal- eller riksdagsval.

Förhandsröstningen sker mellan den 12:e och 18:e januari. Förhandsröstningsställen kommer att finnas i till exempel bibliotek, kommun- och stadshus och i köpcentrum.

Från och med 2025 kommer välfärdsområdesvalet att hållas samtidigt med kommunalvalet, även om de förrättas som två separata val.

5. Hur vet jag om jag får rösta i välfärdsområdesvalet?

Du får rösta i välfärdsområdesvalet om du senast på valdagen fyller 18 år. Dessutom ska din hemkommun tillhöra ett välfärdsområde.

Ett ytterligare villkor är att du är finländsk medborgare, medborgare i ett annat EU-land eller norsk eller isländsk medborgare. De som inte uppfyller det här kriteriet får ändå rösta ifall de stadigvarande har bott i Finland i två års tid innan valet.

Mer detaljerade uppgifter om vem som är röstberättigad hittar du på myndigheternas officiella webbsidor.

6. Kommer någon från min kommun med säkerhet att väljas in i välfärdsområdesfullmäktige?

Inte nödvändigtvis. Det beror helt på valresultatet.

Det mest sannolika är att de största kommunerna får flest ledamöter i de nya fullmäktigeförsamlingarna. Det finns inga kvoter för enskilda kommuner.

Platsfördelningen sker proportionellt utgående från valresultatet i det ifrågavarande området, d.v.s. på samma sätt som i kommunal- och riksdagsval.

Med andra ord: ifall ett parti får 20 procent av rösterna, får partiet också 20 procent av platserna i det nya fullmäktige. Inom partierna fördelas sedan platserna enligt vem som fått mest röster. Några kommunvisa kvoter finns alltså inte.

7. Hur många medlemmar finns det i de nya fullmäktigeförsamlingarna?

Antalet varierar beroende på hur många invånare som bor i respektive område. I valet som hålls i januari kommer antalet platser att variera mellan 59 och 79. Totalt väljs alltså 21 nya fullmäktige, ett för varje välfärdsområde.

8. Varför röstar inte helsingforsarna i välfärdsområdesvalet?

Om du är bosatt i Helsingfors, kan du inte rösta i välfärdsområdesvalet.

En grön och gul spårvagn med nummer 6 står i soluppgången.
Bildtext Helsingfors hör inte till något välfärdsområde.
Bild: Alexander Beijar / Yle

Helsingfors utgör ett undantag i den nya områdesförvaltningen. Helsingfors hör inte till något välfärdsområde. Istället sköter Helsingfors stad själv sin social- och hälsovård samt sina brand- och räddningstjänster.

Det stadsfullmäktige som valdes i somras sköter samma uppgifter som fullmäktigeförsamlingarna i de nya områdena sköter i i andra delar av landet. 

9. Hur skiljer sig välfärdsområdena från de nuvarande landskapen?

Välfärdsområdena och landskapen, i praktiken landskapsförbunden, fungerar med undantag för Nyland inom samma geografiska område. Deras uppdrag skiljer sig ändå från varandra.

Välfärdsområdena ansvarar för social- och hälsovården samt räddningsväsendet.

Landskapen och landskapsförbunden är däremot intressebevakare för sina respektive regioner och sysslar med utvecklings- och planläggningsfrågor. Landskapen har separata beslutande organ.

Alla ledamöter i landskapsfullmäktige är sådana kommunpolitiker som har valts i samband med kommunalvalet. I landskapsfullmäktige har varje kommun i landskapet minst en representant.

10. Varför pratas det om en sjudagars vårdgaranti i samband med vårdreformen?

Vårdgarantin ska förbättras i vårt land, och den här reformen sammanfaller tidsmässigt med vårdreformen. Regeringens mål är att vårdgarantin ska fungera bättre senast 2023. 

Tidsgränserna för hur snabbt du ska få icke-brådskande vård ändras så att du i framtiden ska få vård inom sju dagar. Nu är motsvarande tid tre månader.

11. Vad händer med sjukvårdsdistriktet HUS?

HUS d.v.s. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ombildas till ett samarbetsorgan som kallas HUS-sammanslutningen. Sammanslutningen ska tillsammans med Helsingfors stad och välfärdsområdena i Nyland ansvara för den mer krävande specialiserade sjukvården.

12. Vad bli kvar för kommunerna att sköta när social- och hälsovården flyttar över på välfärdsområdena?

Kommunerna ansvarar fortsättningsvis för t.ex. småbarnspedagogiken och skolorna. Till kommunens ansvar hör också trafikarrangemang och planläggning.

Humpulan päiväkodin lapsi ottaa multaa isosta säkistä lapiolla ja laittaa sitä pieneen kottikärryyn. Humpulan päiväkoti järjesti lapsille pihatalkoot.
Bildtext Kommunerna ansvarar bland annat för småbarnspedagogiken.
Bild: Markku Lähdetluoma / Yle

13. Varför röstar inte ålänningarna i välfärdsområdesvalet?

Vårdreformen berör inte Åland direkt.

På Åland är det Ålands hälso- och sjukvård ÅHS (som lyder under landskapsregeringen) som har hand om vården. Därtill ansvarar kommunerna för en del av socialservicen.

Åland håller lagtingsval nästa gång 2023.