Hoppa till huvudinnehåll

Yle Fem

För tvåspråkiga Eija Lamsijärvi är svampar och fåglar svenska men hundarna tvåspråkiga: "Vissa saker händer på finska, andra på svenska"

Eija Lamsijärvi skulle hälsa på gamla arbetskamrater i Nagu, som hon lärt känna då hon jobbade på Åland under studietiden. I samma veva träffade hon sin man Göran och så småningom gick flyttlasset från Utsjoki till Nagu.

Trots att hon lärt sig svenska i skolan och också fått öva det på Åland, var det ändå trögt att komma igång med svenskan i början.

– Det tokiga var att alla var så artiga och bytte till finska då de pratade med mig. Det ledde till att jag nästan glömde den svenska jag hade lärt mig. Men via olika jobb inom servicebranschen fick jag möjlighet att lära mig - det är ju alltid kunden som väljer språket.

Svampar och fåglar är svenska. Hundarna ska "till båten", men så ska de "autoon"

― Eija Lamsijärvi

Jobben i servicebranschen har varit en inkörsport till svenskan för Eija Lamsijärvi. Som utbildad handarbets- och hushållslärare vikarierade hon först i både Korpo och Nagu, med svängar både till Bjärnå och Utö.

Sedan fick hon anställning som föreståndare på Marthahemmet i Nagu, som erbjuder mat och logi för turister, med goda möjligheter att prata svenska.

Efter ett tag hyrde hon in sig som företagare på stället och drev verksamheten länge. Också där kunde språkanvändningen bli kreativ mellan de anställda, berättar Eija Lamsijärvi.

- Med personalen var det så att vi ibland pratade varsitt språk – alla eget och det gick jättebra.

Under senare år har Eija Lamsijärvi fokuserat på catering och bageriverksamhet.

Hemspråket är för det mesta finska, eftersom det är det språk hon börjat tala med sin man. Annars växlar hon obehindrat mellan språken med vänner och bekanta.

– Det beror på vem av dem som är kund för tillfället, förklarar hon och skrattar.

Eija Lamsijärvi med en hund i skogen.
Bildtext Familjens tre hundar är tvåspråkiga.

I olika situationer och sammanhang kan språkvalet variera.

– Svampar och fåglar är svenska. Med våra tre hundar talar vi både finska och svenska. Hundarna ska till båten, men så ska de "autoon". Matte "menee töihin" betyder att de inte får komma med.

Vissa saker händer på finska, andra på svenska

― Eija Lamsijärvi

Eija Lamsijärvis sätt att använda språket har också smittat av sig på hennes man. Det har hänt att han berättar för sin svenskspråkiga mamma och bröder på finska om sådant som utspelat sig i Utsjoki - eftersom det hänt honom på finska.

– Jag sade hej hallå vi är i Nagu, varför pratar du finska? skrattar Eija Lamsijärvi. Varpå mannen svarade, jo, men det här har hänt på finska så det går inte att berätta på svenska.

Även om det i stunden kändes ologiskt, är Eija Lamsijärvi helt på samma linje.

– Vissa saker händer på finska, andra på svenska.

Skärgårdens midvintermörker är jobbigare än de korta dagarna i norr

Under sina år i Nagu har Eija Lamsijärvi också märkt att det finns en del skillnader mellan kulturen i norr och kulturen i söder, inte bara språket. Men det finns också överraskande likheter.

– I norr är avstånden långa längs landsvägarna - här är det vattnet som gör avstånden långa.

Eija Lamsijärvi sitter i sitt kök
Bildtext Eija Lamsijärvi upplever mera kaamos i skärgården än i norra Finland.

En annan överraskande likhet som man kanske inte tänker på och som för Eija Lamsijärvi känns speciellt tung i skärgården är den långa mörka perioden, polarnatten.

– Här kommer "kaamos" i augusti och håller i värsta fall på ända till maj om det inte kommer någon snö. Medan det i norr kan finnas snö redan tidigt på hösten. Det handlar inte om huruvida man ser solen eller inte, utan det handlar om ljuset.

Kaamos handlar om ljuset, inte om solen

― Eija Lamsijärvi

Om det är just ljuset som lockar är inte sagt, men visst funderar Eija Lamsijärvi ibland på att återvända till vidderna i norr. Hennes man trivs dessutom utmärkt i hennes gamla hemknutar med goda jaktmarker och fiskevatten.