Hoppa till huvudinnehåll

Sport

NHL-kolumnen: En kanadensisk Aleksander Barkov skulle spela mellan McDavid och MacKinnon i OS-Lönnlövens första kedja – nu är det dags att hylla ”Sasha”

Barkov till vänster, kommentarsbild på Anders Nordenswan till höger.

Världens mest kompletta ishockeyspelare. Aleksander Barkov är så bra att superlativerna hotar ta slut. Det har blivit klart under de första veckorna av säsongen som igen bjudit på matcher över divisionsgränserna. En tankelek med ”Sasha som kanadensare placerar honom i världens bästa hockeylags bästa kedja.

I Yle Sportens NHL-podd fokuserar Mattias Simonsen och Anders Nordenswan den här gången på Carolina Hurricanes – och kommenterar skandalen som skakar om ligans värdegrund.

Det ska genast sägas att supercentrarna Connor McDavid och Leon Draisaitl är i sin egen klass när det gäller poängproduktion. Om jag skulle vara tysk NHL-bevakare, så skulle jag ändå protestera ivrigt mot att Connor McDavid får cirka 97 procent av alla överord.

Leon Draisaitl är faktiskt den av Edmontons monsterduo som i skrivande stund leder poängligan och skytteligan, har +11 mot McDavids +4, bättre tekningsstatistik, fler matchvinnande mål och mer istid. Det får någon annan gräva mer i – här hyllas nu ligans mest kompletta center.

Aleksander Barkov vinner inte grundseriens poängliga, men kommer nog ganska så garanterat säkert att snitta över en poäng per match. Florida-kaptenens största värde är ändå det ständiga flödet av rätta beslut och felfria prestationer i rinkens alla tre zoner.

Bostons levande legend är måttstocken gällande helheten

Endast en center i NHL och världen är på samma nivå när det gäller helheten i den mest krävande rollen inom ishockeyn – Bostons fyrfaldige Selke-vinnare Patrice Bergeron. Barkov äger hittills bara en Selke, men Tammerforsaren besitter fler och större styrkor än Bergeron.

Helt fysiskt är Barkov något av den ideala ishockeycentern: precis över 190 cm, stark som en björn – utan att vara långsam – åker skridskor med ett starkt ekonomiskt glid, förfogar över en balans och koordination som gör honom ytterst svår att rubba. Och har trollkonstnärens mjuka händer.

Utan att ta bort något av den fantastiska Boston-ikonen från L’ancienne-Lorette i provinsen Quebec – som för övrigt igen i Peking lär ingå i Kanadas bästa möjliga landslag – så är Tammerforsaren en ännu lite bättre helhet än vad Patrice Bergeron är.

Aleksander Barkov jagar pucken på isen.

Då Barkov under de senaste par åren dessutom jobbat stenhårt på sitt skott, som han nu avfyrar vasst och ofta med första beröringen, så finns det ingenting som 26-åringen egentligen borde förbättra gällande det fysiska utförandet av spelet ishockey.

Om det finns någon del av prestationen där Bergeron fortfarande har ett halvt steg till godo på Barkov så är det i så fall tävlingsmentaliteten. Boston-kaptenen gick ganska ofta ut ur duellerna som vinnare mot Barkov när Bruins och Panthers möttes två gånger förra veckan.

Visserligen så tog Florida tre av fyra möjliga poäng och Barkov noterades för 1+1 och +2 sammanlagt i de två matcherna, medan Bergeron stannade på 0+0 och -2. Dessutom ska man minnas att Barkov inte njuter av lyxen att ha Brad Marchand och David Pasternak i samma kedja.

Om Lejonens förstacenter skulle ha en kanadensisk dubbelgångare

Då är det dags att återkomma till kolumnens kanske något provocerande rubrik gällande Barkov roll i ett kanadensiskt bästa möjliga landslag.

Hela konceptet med Mac-D och Mac-K som ytterforwards är för övrigt inte en tanke dragen ur hatten. Ända sedan det blev klart (fast helt bombsäkert är det fortfarande inte) att NHL är med i OS, har det spekulerats i Kanada om en superkedja med Sidney Crosby mellan 97:an och 29:an.

Kanada har ofta kört med ett toppat lag där över hälften av anfallarna spelat center i klubblaget. Den här gången är det inte omöjligt att nio eller tio av de fjorton anfallarna är mittfilens gubbar i NHL.

McDavid och MacKinnon hör till den centertypen som försvarar genom att inte behöva försvara – alltså via att hålla pucken i anfallszon. Ingendera hör däremot, åtminstone inte ännu, till eliten av centrarna i NHL då det gäller centerns försvarsuppgifter. Det har NHL-slutspelet visat.

De avgörande matcherna i OS blir minst lika krävande som playoff i NHL. Därför är det nästan förvånande om John Cooper och hans assisterande Team Canada-coacher inte lägger ihop en galaktisk trio med lagkaptenen och ikonen Sidney Crosby mellan McDavid och MacKinnon.

Nathan MacKinnon och Connor McDavid på isen.
Bildtext Nathan MacKinnon och Connor McDavid.

Man behöver inte vara ett hockeygeni för att se logiken i det fascinerande scenariot. Hockeyvärldens två mest explosiva spelare får koncentrera sig på att riva sönder motståndarnas försvar medan nationalhelgonet Crosby balanserar och dirigerar.

Crosbys status inom kanadensisk hockey är sådan att om en kedja med MacKinnon och McDavid på kanterna skapas, så måste ”Sid The Kid” vara centern. Trots att Patrice Bergerons centeregenskaper egentligen skulle passa bäst för rollen som den felfria evighetsmotorn.

Och därmed är den här mångordiga textutfärden tillbaka i Aleksander Barkov.

Undertecknad är för det första helt övertygad om att en kanadensisk kopia av Barkov skulle ingå i Lönnlövens OS-lag. Att han dessutom skulle vara center i lagets paradkedja känns som ett ganska tryggt påstående – tryggare kan artister nämligen inte vara än med ”Sasha” i samma trio.

Barkov (f. 1995) är också en stjärnspelare av samma generation som MacKinnon (1995) och McDavid (1997). En sådan här helhet av spelarna som ska ta över stafettpinnen skulle inte heller vara att visa bristande respekt för giganten Sidney Crosby (jämför med Saku Koivu i Lejonen).

Dags att återvända till verkligheten. Inget dåligt alternativ, eftersom OS-Lejonen och finländska hockeyvänner på riktigt får njuta av Aleksander Barkovs tjänster. I en möjlig sammandrabbning med Kanada kommer hans roll vara att förstöra dagen för MacDavid, MacKinnon, Crosby & co.

Överallt samtidigt

Det är lätt att rabbla upp begrepp som ”komplett spel i alla tre zoner”, men vad betyder det, egentligen? Ett praktiskt exempel från Floridas senaste match mot Boston får illustrera.

Sekvensen började med att Boston anföll djupt i Floridas zon. Barkov patrullerade nära Panthers-målet och vann en puckduell nedanför den egna förlängda mållinjen, bredvid vänstra stolpen och gav en snabb kort passning till Panthers-backen som var närmast.

Panthers fick, i och med Barkovs försvarsspel, kontroll över pucken. Ett par sekunder senare slog backen en diagonalpassning till den egna blålinjen dit Barkov förbluffande snabbt flyttat sig, färdig att ta emot passningen i full fart.

Efter några snabba sparkar längs med neutrala zonens högra fil passade Barkov till kedjekompisen Carter Verhaeghe och klippte själv mot mitten. Verhaeghe korsade Barkovs åklinje in på högerfilen, tog pucken in i anfallszonen, stannade upp och passade bakåt till blå.

Aleksander Barkov i vit Floridatröja åker fram med pucken framför det egna lagets spelarbås under match.

På linjen väntade backen Aaron Ekblad, som tog emot pucken och sköt den diagonalt mot bortre stolpen. Där stod redan Barkov färdig att styra in pucken – som den gången ändå gick via en Boston-spelares klubba ut ur spel innan den nådde Barkov.  

När domaren blåste för spelavbrott hade det gått kanske sju sekunder från det att Florida-kaptenen vann pucken bakom den egna förlängda mållinjen.

Som åskådare slogs man av den smått overkliga känslan att det på isen fanns fler än en Florida-spelare med nummer 16 på tröjryggen. Försvar, uppspel, avslut – Aleksander Barkov tycktes finnas överallt samtidigt.

Några minuter senare sköt Barkov mål med ett stenhårt och blixtsnabbt direktskott. Då hade han rollen som lurpassande skytt i powerplay.

Låt snacket centrera kring vem som briljerar med de mest spektakulära individuella konstyckena i rinken. När det gäller vem som gör mest saker rätt och flest riktiga beslut under en match, en turnering, eller en säsong, så tvivlar jag på att någon slår Aleksander Barkov.

Kul att han spelar för Finland i OS.

Tack för att du läste.

Källor: hockey-reference.com, nhl.com, hockeydb.com